The purpose of the study is to examine the multilingual student’s use of IT in school. The study also highlights the teacher’s view of development and how they use IT in their own teaching. A qualitative approach study was conducted to acquire a deeper understanding of students' language learning by using IT. In the study, it was assumed socio-cultural perspective in which learning takes place through interaction with others. The result shows that multilingual students have difficulty understanding information available on the internet and they are either waiting to meet a teacher to get a clearer picture of what to do or doing tasks even though in some cases misunderstand the task. Language teachers also confirm student’s impression and at the same time express the concern that students are reading less. This study shows that there may be correlation between students' learning motivation and an understanding of instructions online. The study shows that students do not have positive view of e-books while they have something more positive view of interactive learning materials and particularly in mathematics. / Syftet med studie är att undersöka hur flerspråkiga elever använder IT i sina studier och på fritiden samt hur lärare använder IT i undervisningen. En kvalitativ metod för studien genomfördes för att få en djupare förståelse för elevernas språkinlärning med hjälp av IT. I studien utgick man ifrån sociokulturella perspektiv där lärande sker i samspel med andra. Resultatet visar att flerspråkiga elever har svårt att förstå uppgifter som finns på nätet och att de antingen väntar att i skolan får klarare bild av vad som ska göras eller gör uppgifter trots att man i vissa fall missuppfattar uppgiften. Språklärare bekräftar bilden av det och samtidigt utrycker oro över att elever läser i allt mindre utsträckning. Denna studie visar att det kan finnas samband mellan elevernas studiemotivation och förståelse av instruktioner på nätet. Studien visar att elever inte har positiv syn på e-böcker samtidigt som de har något mer positiv syn på interaktiva läromedel och i synnerhet i matematik.

Idag är det många förskolor som är mångkulturella. Det handlar om att både barngruppen samt de anställda är flerkulturella med olika bakgrunder, kulturer, erfarenheter och inte minst språk. För att stärka gruppen och tillgodose allas behov gäller det att som pedagog vara medveten om allas olika förutsättningar. Vidare handlar det om att uppmuntra de flerkulturella barnen till att vilja och våga dela med sig av sin kultur samt språk för att utvecklas i arbetet för en större acceptans för olikheter och allas lika värde. Det är stora krav som ställs idag på pedagogerna där de ska arbeta med att erbjuda barnen en inblick i både den svenska kulturen samt involvera delaktighet i andras kulturer för att barnen ska kunna utveckla en förståelse till olika levnadsätt och olika värderingar. Språkutvecklingen ska ske både i det svenska språket för alla barn och för flerkulturella barn även i deras modersmål. Pedagogerna ska tillämpa arbetssätt och förhållningssätt där de engagerar sig och visar intresse för olika barns kulturer, traditioner samt språk. För att ta reda på hur pedagogerna förhåller sig till dessa krav valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med sex olika pedagoger från sex olika förskolor i två olika kommuner. Syfte med studien är att undersöka och analysera hur de sex utvalda pedagogerna uppfattar sitt förhållningssätt samt arbetssätt i arbetet med flerspråkiga barn samt deras språkutveckling ur ett sociokulturellt perspektiv för att behandla våra frågeställningar:   Hur definierar pedagogerna innebörden av flerspråkighet?   Hur ser verksamheten ut för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling enligt pedagogerna?   Hur använder sig pedagogerna av olika barns modersmål i verksamheten?   Vilka svårigheter uppfattar pedagogerna i arbetet med flerspråkiga (flerkulturella) barn och föräldrar?   Vilka strategier använder pedagogerna för en bättre verksamhet och samverkan med flerspråkiga barn och deras föräldrar?   Resultatet av intervjuerna som spelades in transkriberades och bearbetades genom analys för att få fram det centrala och relevanta för studien. Studiens resultat visar på att de intervjuade pedagogerna är väl insatta i sitt arbete med språkutvecklingen. Utifrån sina erfarenheter blir de mer medvetna om betydelsen kring hur språket används tillsammans med barnen. De visar även en positiv bild i hur de utvecklas för att på ett bättre sätt samverka med flerspråkiga barns modersmålslärare samt föräldrar.

Studiens syfte var att belysa hur förskolläraren förhåller sig till mottagandet och språklig inkludering med nyanlända barn och familjer i förskolan. Det gör vi genom en kvalitativ ansats med intervjuer av åtta förskollärare som alla har erfarenhet av mottagande av nyanlända barn i förskola. Studien visar att det finns olika förhållnings- och arbetssätt hos förskollärarna på förskolorna. Vår slutsats är att studien visar att det finns fyra huvudpunkter i den språkliga inkluderingen av de nyanlända barnet som är trygghet, närvarande förskollärare, inlärning av det svenska språket och konkret material. Det finns även olika erfarenheter av detta arbete som kan ge inverkan för inkluderingen.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur modersmålsstödet bedrivs i den svenska förskolans verksamhet, och ställer frågorna hur modersmålspedagoger, respektive förskolepedagoger anser att modersmålsstödet bedrivs i förskolan och hur de upplever att modersmålsstödet fungerar. I studien används kvalitativa intervjuer med en teoretisk grund i symbolisk interaktionism som metodval för datainsamling, och de bägge yrkesgruppernas berättelser analyseras tematiskt och relateras till aktuell forskning och ämnesrelevant litteratur. I studiens resultat framkommer både enighet och variation i de två intervjuade yrkesgruppernas berättelser, och mycket fokus läggs på samarbetet mellan yrkesgrupperna och hur modersmålsstödet ska integreras i den vardagliga förskoleverksamheten, ett strävansmål som har figurerat inom förskoledebatten sedan 70-talet men beskrivs av både modersmålspedagoger och förskolepedagoger som en del i nya riktlinjer och arbetssätt. I studien framkommer uppfattningar om att modersmålsstödet på många sätt fungerar väl, men att bägge yrkesgrupper upplever att det finns brister, till exempel i hur modersmålsstödet främjar modersmålsutvecklingen. Samtidigt framkommer gemensamma uppfattningar hos de bägge yrkesgrupperna som menar att modersmålsstödet fyller syften utöver att stödja modersmålsutvecklingen, såsom kulturella, härkomstrelaterade, självförtroendehöjande och språkligt upplyftande aspekter.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flerspråkighet. Samt att få en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie har vi använt oss av intervju som metod då vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskoleverksamheter. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och inställning gentemot flerspråkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling på ett medvetet sätt.

No description available.

Studiens syfte är att bidra till hur kunskap om barns flerspråkighet kan stöttas genom föräldrasamverkan. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur förskollärare ser på sitt arbete med olika samverkansformer med flerspråkiga föräldrar och hur de uppfattar sig arbeta med att involvera föräldrarna för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn. I analysen av empirin använde vi sociokulturellt perspektiv och multikulturalism som teoretiska utgångspunkter. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna har flera olika tillvägagångssätt när det gäller samverkansformer och för att involvera flerspråkiga föräldrar i barns språkutveckling. Det förekommer aktiviteter som är riktade mot barnen för att gynna deras språkutveckling och samtidigt involvera föräldrarna. De största utmaningarna som synliggörs i studiens resultat är kommunikationen med föräldrarna och att få dem delaktiga i verksamheten

The purpose of the study is to examine the social interaction between teachers and children during oral reading activity in a preschool class. The focus in this study is on how the teacher communicates with the children during oral reading to get them involved in the story. Furthermore, the aim is to investigate what teachers believe that reading aloud can mean for the children. A qualitative method with a socio-cultural perspective based on three methods have been used to study the limited phenomenon, reading aloud. Two different observations in three preschool classes and four interviews with teachers have been implemented. The number of participating children is 54. The interviews were audio recorded. The empirical data was analyzed by a frequency table, conversation analysis and content analysis. These three data collection methods, increases the study's credibility. The result: interaction between teachers and children occurs in all three preschool classes. Teachers explain difficult words and ask several questions during the oral reading moments. The result of the study shows that teachers explains the oral reading activity as a part of the children 's language development and not least for the multilingual children. The four teachers consider oral reading as a social activity, where learning takes place in interaction with others, children develop their vocabulary, letter knowledge and imagination through the activity. / Syftet med studien är att undersöka det sociala samspelet mellan lärare och barn under högläsningsstunden i en förskoleklass. Fokus i denna studie ligger på hur läraren kommunicerar med barnen under högläsningsstunden för att få dem delaktiga i berättelsen. Vidare är syftet att undersöka vad läraren anser att högläsningsstunden kan betyda för barnen.   En kvalitativ metodansats med ett sociokulturellt perspektiv utifrån tre angreppssätt har använts för att studera den begränsade företeelsen högläsningsstunden. Två olika observationer i tre förskoleklasser och fyra intervjuer med lärare har genomförts. Antalet deltagande barn är 54. Ljudinspelning användes under observationerna samt vid intervjuerna. Det empiriska materialet har analyserats genom frekvenstabell, samtalsanalys och innehållsanalys. Genom dessa tre datainsamlingsmetoder ökar studiens trovärdighet. Resultatet: Samspel mellan lärare och barn förekommer i alla tre förskoleklasser. Lärarna förklarar svåra ord och ställer flera frågor under högläsningsstunderna. Studiens resultat visar att  lärarna ser högläsningsstunden som en del av barnens språkutveckling och inte minst för flerspråkiga barn. Vidare framkommer det i resultatet att de fyra lärarna betraktar högläsningsstunden som en social aktivitet, där lärandet sker i samspel med andra samt att barnen utvecklar sitt ordförråd, bokstavskunskap och sin fantasi.

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med uppsatsen är att närmare beskriva vad tvåspråkighet innebär. Riktpunkten har dessutom varit att analysera vad högstadieelever har för attityd till tvåspråkighet. Uppsatsens huvuddel består av resultat och analys från enkätundersökningen som visar att de flesta elever uppskattar sin tvåspråkighet. Undersökningen visar även att eleverna föredrar att prata svenska i skolan, men att de för det mesta använder sitt andra språk när de är hemma med sina föräldrar. </p><p> Det finns mycket litteratur inom ämnet och därmed mycket forskning. Men det finns ingen entydig definition av vad tvåspråkighet är; här råder många skiljda uppfattningar</p>

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att närmare beskriva vad tvåspråkighet innebär. Riktpunkten har dessutom varit att analysera vad högstadieelever har för attityd till tvåspråkighet. Uppsatsens huvuddel består av resultat och analys från enkätundersökningen som visar att de flesta elever uppskattar sin tvåspråkighet. Undersökningen visar även att eleverna föredrar att prata svenska i skolan, men att de för det mesta använder sitt andra språk när de är hemma med sina föräldrar. Det finns mycket litteratur inom ämnet och därmed mycket forskning. Men det finns ingen entydig definition av vad tvåspråkighet är; här råder många skiljda uppfattningar