• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 507
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 514
  • 161
  • 122
  • 109
  • 79
  • 73
  • 71
  • 67
  • 67
  • 65
  • 59
  • 59
  • 54
  • 53
  • 52
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Från förskola till förskoleklass : en studie om flickors och pojkars förväntningar inför förskoleklass

Blomqvist, Hanna, Willberg, Madeleine January 2006 (has links)
Bakgrund: Intentionerna med förskoleklassen är att avståndet mellan förskola och grundskola ska överbryggas. Förskolans förhållningssätt till kunskap ska utövas i förskoleklassen. Barns förväntningar på skolstarten är knutet till hur det blir med kompisar och om det i skolan finns möjlighet till lek. Förskolan förknippas med lek och skolan med lärande. Från flickorna förväntar sig vuxna att de är snälla och lydiga, och av pojkarna förväntas att de tränar sig på makt och kontroll. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka flickors och pojkars tankar och förväntningar i mötet med verksamheten i förskoleklassen och dess lärare. För att avgränsa vårt syfte har vi valt tre frågeställningar som vi har utgått ifrån. Metod: Vi använde oss av de kvalitativa metoderna; observation och intervju. Vi observerade fyra barn, två flickor och två pojkar, och intervjuade tio barn, tre flickor och sju pojkar på en förskola. Barnen skulle eller hade fyllt sex år 2006. Resultat: Att till hösten börja i förskoleklass upplevs av både flickor och pojkar som något roligt. Vid första kontakten med lärarna från förskoleklassen då de berättade och visade föremål från förskoleklassen, var både pojkar och flickor positiva till besöket. Förhållningssättet skiljde sig dock åt under besöket. Flickorna lyssnade uppmärksamt och satt lugnt och stilla, medan pojkarna lyssnade men emellanåt var de lite ofokuserade och hade lek i kroppen. Vi har fått fram att både flickor och pojkar förknippar förskoleklass både som ett lek- och lärotillfälle. Deras förväntningar är knutet till leksakerna och att få träffa gamla och nya kompisar. Flickorna fokuserar dock främst på relationer med kompisar och pojkarna har fokus på de nya leksakerna
2

Från förskola till förskoleklass : en studie om flickors och pojkars förväntningar inför förskoleklass

Blomqvist, Hanna, Willberg, Madeleine January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: Intentionerna med förskoleklassen är att avståndet mellan förskola och grundskola ska överbryggas. Förskolans förhållningssätt till kunskap ska utövas i förskoleklassen. Barns förväntningar på skolstarten är knutet till hur det blir med kompisar och om det i skolan finns möjlighet till lek. Förskolan förknippas med lek och skolan med lärande. Från flickorna förväntar sig vuxna att de är snälla och lydiga, och av pojkarna förväntas att de tränar sig på makt och kontroll. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka flickors och pojkars tankar och förväntningar i mötet med verksamheten i förskoleklassen och dess lärare. För att avgränsa vårt syfte har vi valt tre frågeställningar som vi har utgått ifrån. Metod: Vi använde oss av de kvalitativa metoderna; observation och intervju. Vi observerade fyra barn, två flickor och två pojkar, och intervjuade tio barn, tre flickor och sju pojkar på en förskola. Barnen skulle eller hade fyllt sex år 2006. Resultat: Att till hösten börja i förskoleklass upplevs av både flickor och pojkar som något roligt. Vid första kontakten med lärarna från förskoleklassen då de berättade och visade föremål från förskoleklassen, var både pojkar och flickor positiva till besöket. Förhållningssättet skiljde sig dock åt under besöket. Flickorna lyssnade uppmärksamt och satt lugnt och stilla, medan pojkarna lyssnade men emellanåt var de lite ofokuserade och hade lek i kroppen. Vi har fått fram att både flickor och pojkar förknippar förskoleklass både som ett lek- och lärotillfälle. Deras förväntningar är knutet till leksakerna och att få träffa gamla och nya kompisar. Flickorna fokuserar dock främst på relationer med kompisar och pojkarna har fokus på de nya leksakerna</p>
3

Antalsuppfattning i förskoleklassen

Hodzic, Johansson, Mirsada, Rebecca January 2014 (has links)
Arbetet handlar om hur förskollärare arbetar med antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgår ifrån för material i detta arbete då deras läroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med något om antalsuppfattning. Förskoleklass är övergången mellan förskola och skola från hösten då eleven fyller sex år. Det är en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärare i förskoleklass med antalsuppfattning? Vilket material utgår lärarna från i sitt arbete med antalsuppfattning? Vi har använts oss av en kvalitativ undersökning. Undersökningen har utförts i två olika kommuner där vi intervjuade tolv lärare, sex var, på fyra olika skolor.  Av resultaten framgår hur lärare i förkoleklasser arbetar med antalsuppfattning och vilket material de utgår ifrån i sitt arbete. Antalsuppfattning synliggörs i olika aktiviteter som samlingar, böcker, musik och spel.
4

Från förskola till förskoleklass : En kvalitativ studie om samverkan

Holmberg, Annika January 2014 (has links)
Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig på ett egenintresse, då jag uppmärksammade att verksamheterna inte hade någon märkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergång. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och åsikter kring området. Jag ämnade undersöka vilka möjligheter och svårigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt läroplanerna ska föreligga, är bristfällig och i vissa fall obefintlig. Av resultatet framgick att pedagogerna har en medvetenhet om samverkansarbetets fördelar och en önskan om ett bättre samarbete, men att arbetet är svårt att realisera i praktiken. Slutsatsen var att området är mycket komplext, med många påverkansfaktorer. Det finns en vilja till att samverka, men det avstånd som tidigare fanns mellan förskola och skola har istället flyttats och hamnat mellan förskola och förskoleklass, trots att ambitionen med förskoleklassens tillblivelse var att överbrygga avståndet
5

Hur gör vi? : En kvalitativ studie om samverkan mellan förskola och förskoleklass vid barns övergång till förskoleklass / How can we do it? : A qualitative study about collaboration between preschool and preschool class at children’s transition to preschool class

Arnesson, Jennie, Krantzén, Elin January 2015 (has links)
Studiens syfte är att visa hur och på vilket sätt två förskolor och förskoleklasser samverkar för att stödja barnens övergång. Delsyftet är att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sätt att samverka kring övergångar. Studien besvarar följande frågor: Hur kan samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den samverkan som finns mellan dem? På vilket sätt förbereds barnen inför övergången mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som används i studien är av kvalitativ karaktär och har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gång. Studien består av intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolan och tre förskollärare som arbetar i förskoleklass, en observation av en återträff i en förskola och även skriftliga dokument insamlade från förskolorna, i form av samverkansplaner. Resultatet visar upp två olika förskole- och förskoleklassområdens sätt att samverka vid barnens övergång från förskola till förskoleklass. Resultatet påvisar även vilka fördelar och nackdelar som finns med respektive sätt att samverka. Resultatet lyfter även fram de förväntningar som exempelvis spänning och oro som förskollärarna anser att barnen kan ha inför och vid själva övergången från förskola till förskoleklass. I resultatet ses även hur förskollärarna arbetar för att övergången ska bli så mjuk och bra som möjligt för barnen
6

Pedagogers syn på samspelet vid matsituationen i förskolan

Andersson, Anna, Jacobsson, Anne January 2008 (has links)
Vi har under vår utbildning fått ta del av mycket litteratur och forskning om samspel i leksitatuationer, men däremot inte så mycket om samspelet i andra situationer på förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka matsituationens betydelse för pedagogerna och de bakomliggande tankar som de grundar sitt handlande på i samspelssituationen. Det är i gemensamma samspelssituationer som barn lär sig av och tillsammans med varandra, och med de vuxna på förskolan. En grupptillhörighet skapas som sedan används för att bygga upp en god värdegrund. Det är viktigt att barn får vara med och påverka och ha inflytande över sin situation i samspelet så att de känner sig som en viktig del av det. Barn ska även ha möjligheten att påverka den fysiska miljön de vistas i under måltiden och att denna miljö är meningsfull och stimulerande så att barnen inspireras att vilja lära. Syftet med vår studie är att jämföra de pedagoger som medverkat i studien och deras "know-how" om hur man får samspelet att fungera vid måltiden, alltså ta reda på den didaktiska sidan av samspelssituationen. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi använt oss av två strukturerade observationer samt en halvstrukturerade intervju på var och en av de tre avdelningarna. Dessa tre avdelningar är fördelade på två olika förskolor i samma kommun. Valet av metod gjorde vi för att de båda sätten ska komplettera varandra och för att vi ska få en så korrekt helhetsbild som möjligt av samspelet vid matsituationen på de olika avdelningarna. Vi har i vår studie kommit fram till att ett av pedagogens viktigaste verktyg i samspelssituationer är deras röst, med denna kan hon både dämpa och lyfta barnen vid måltiden samt skapa en stämning som inger lugn och ro.Om barnen får känna sig delaktiga och får hjälpas åt att ta ansvar för sin situation skapar detta en trygghetskänsla i barngruppen.
7

Samling i förskoleklassen : En kritisk observationsstudie av lärares praktik

Jansson, Lars, Sjöberg, Myra January 2008 (has links)
No description available.
8

Pojkar, flickor eller egna individer? : Tio lärares syn på genusmedvetet arbete i förskoleklasspraktiken.

Lilja, Maria, Karlsson, Angelica January 2011 (has links)
Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten.
9

Matematik i förskoleklass : Ett undervisningsförsök med talradsmetoden

Johansson, Sofie, Hagman, Evelina January 2011 (has links)
Detta examensarbete har för avsikt att jämföra matematikfärdigheter hos elever i två förskoleklasser, där den ena varit föremål för undervisningsförsök i talradsmetoden, och att samla in ett material för att kritiskt diskutera värdet av talradsövningar i förskoleklass. Talradsmetoden lägger fokus på ramsräkning och sifferkunskap vilka är delar som ofta ges litet utrymme i matematikundervisningen. För att uppnå syftet har elever från två förskoleklasser, en experimentklass och en kontrollklass, samt deras lärare intervjuats vid två respektive ett tillfälle med 10 skolveckors mellanrum. Under dessa veckor har ett undervisningsförsök i talradsmetoden upplagt på sex lektioner ägt rum i experimentklassen. Studiens resultat visar på att experimentklasseleverna gjort stora framsteg inom de områden undervisningen berört jämfört med kontrollklassen. Inga slutsatser har dragits kring om undervisningsförsöket bidragit till att stärka elevernas aritmetiska färdigheter även om likaså dessa ökat till viss del. Däremot syns en tydlig korrelation mellan elevernas talrads- och aritmetikfärdigheter och slutsatsen blir därmed att det finns vinster att hämta i att använda talradsövningar i förskoleklass.
10

Det känsliga samtalet : -utvecklingssamtal i förskola och förskoleklass

Larsson Johansson, Sofia, Thuné, Malin January 2010 (has links)
No description available.

Page generated in 0.1258 seconds