<p>Bakgrund: Intentionerna med förskoleklassen är att avståndet mellan förskola och grundskola ska överbryggas. Förskolans förhållningssätt till kunskap ska utövas i förskoleklassen. Barns förväntningar på skolstarten är knutet till hur det blir med kompisar och om det i skolan finns möjlighet till lek. Förskolan förknippas med lek och skolan med lärande. Från flickorna förväntar sig vuxna att de är snälla och lydiga, och av pojkarna förväntas att de tränar sig på makt och kontroll. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka flickors och pojkars tankar och förväntningar i mötet med verksamheten i förskoleklassen och dess lärare. För att avgränsa vårt syfte har vi valt tre frågeställningar som vi har utgått ifrån. Metod: Vi använde oss av de kvalitativa metoderna; observation och intervju. Vi observerade fyra barn, två flickor och två pojkar, och intervjuade tio barn, tre flickor och sju pojkar på en förskola. Barnen skulle eller hade fyllt sex år 2006. Resultat: Att till hösten börja i förskoleklass upplevs av både flickor och pojkar som något roligt. Vid första kontakten med lärarna från förskoleklassen då de berättade och visade föremål från förskoleklassen, var både pojkar och flickor positiva till besöket. Förhållningssättet skiljde sig dock åt under besöket. Flickorna lyssnade uppmärksamt och satt lugnt och stilla, medan pojkarna lyssnade men emellanåt var de lite ofokuserade och hade lek i kroppen. Vi har fått fram att både flickor och pojkar förknippar förskoleklass både som ett lek- och lärotillfälle. Deras förväntningar är knutet till leksakerna och att få träffa gamla och nya kompisar. Flickorna fokuserar dock främst på relationer med kompisar och pojkarna har fokus på de nya leksakerna</p>

Bakgrund: Intentionerna med förskoleklassen är att avståndet mellan förskola och grundskola ska överbryggas. Förskolans förhållningssätt till kunskap ska utövas i förskoleklassen. Barns förväntningar på skolstarten är knutet till hur det blir med kompisar och om det i skolan finns möjlighet till lek. Förskolan förknippas med lek och skolan med lärande. Från flickorna förväntar sig vuxna att de är snälla och lydiga, och av pojkarna förväntas att de tränar sig på makt och kontroll. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka flickors och pojkars tankar och förväntningar i mötet med verksamheten i förskoleklassen och dess lärare. För att avgränsa vårt syfte har vi valt tre frågeställningar som vi har utgått ifrån. Metod: Vi använde oss av de kvalitativa metoderna; observation och intervju. Vi observerade fyra barn, två flickor och två pojkar, och intervjuade tio barn, tre flickor och sju pojkar på en förskola. Barnen skulle eller hade fyllt sex år 2006. Resultat: Att till hösten börja i förskoleklass upplevs av både flickor och pojkar som något roligt. Vid första kontakten med lärarna från förskoleklassen då de berättade och visade föremål från förskoleklassen, var både pojkar och flickor positiva till besöket. Förhållningssättet skiljde sig dock åt under besöket. Flickorna lyssnade uppmärksamt och satt lugnt och stilla, medan pojkarna lyssnade men emellanåt var de lite ofokuserade och hade lek i kroppen. Vi har fått fram att både flickor och pojkar förknippar förskoleklass både som ett lek- och lärotillfälle. Deras förväntningar är knutet till leksakerna och att få träffa gamla och nya kompisar. Flickorna fokuserar dock främst på relationer med kompisar och pojkarna har fokus på de nya leksakerna

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på mobbning och hur de arbetar med att motverka det. Syftet är även att ta reda på hur förskollärarna talar med barnen om mobbning och om förskollärarna tror att självkänsla har någonting med mobbningen att göra. Studien genomfördes på tre olika skolor där jag intervjuade sammanlagt fem förskollärare. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer för min undersökning,  varje intervju transkriberades sedan ordagrant och sedan gjorde jag en sammanfattning av varje intervju. Sist jämförde jag alla svar och sammanställde likheter och skillnader. Resultatet visar på att förskollärarna var relativt överens om att mobbning är när någon blir kränkt upprepande gånger. Resultatet visar även på att alla förskollärare på olika vis talar med barnen om mobbning och att det är viktigt att involvera föräldrarna i arbetet. Slutligen visade resultatet att alla förskollärare anser att självkänsla spelar roll i mobbning. De menar att mobbaren oftast är den som har dålig självkänsla.

Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om hur lärare i förskoleklass kan använda problemlösning i matematik i sin undervisning. Syftet konkretiseras i följande frågeställning: hur kan lärare använda problemlösning i matematik i sin undervisning för elever i förskoleklass? Arbetets frågeställning har besvarats genom att systematiskt söka efter forskning som kan besvara frågeställningen. Sökningarna har genomförts i databaserna Eric (EBSCO), Libris och Summon@Dalarna. Resultatet visar hur läraren kan förbereda för en undervisning där problemlösning används, hur han/hon kan välja och formulera ett problem, hur problemet ska presenteras för eleverna, hur läraren kan stötta eleverna när de stöter på svårigheter samt hur eleverna kan presentera sina lösningsförslag. Förberedelserna innebär att läraren väljer ett matematiskt område som eleverna ska arbeta mot. Lärarens val och formuleringen av problemet innebär att han/hon ska bestämma sig för vilken svårighetsgrad problemet ska vara på samt utforma det så att det innebär en tankeprocess för eleven. Lärarens presentation av problemet sker främst utifrån berättelsernas värld. När läraren ska stötta eleven under problemlösningsprocessen bör han/hon utgå från elevens sätt att tänka och de strategier han/hon använder. Elevernas presentation av problemet kan ske på flera olika sätt varav att eleverna ritar sitt lösningsförslag är det sätt som främst förekommer i resultatet. Läraren står inför flera val i hur undervisningen där problemlösning används ska bedrivas. Några av dessa val presenteras i det här arbetet. Undervisning som presenteras kan kopplas till flera av de mål och riktlinjer som är avsedda för elever i förskoleklass. Det visar på att undervisningen som presenteras i det här arbetet syftar till att bedrivas för elever i förskoleklass.

The purpose of the study is to examine the social interaction between teachers and children during oral reading activity in a preschool class. The focus in this study is on how the teacher communicates with the children during oral reading to get them involved in the story. Furthermore, the aim is to investigate what teachers believe that reading aloud can mean for the children. A qualitative method with a socio-cultural perspective based on three methods have been used to study the limited phenomenon, reading aloud. Two different observations in three preschool classes and four interviews with teachers have been implemented. The number of participating children is 54. The interviews were audio recorded. The empirical data was analyzed by a frequency table, conversation analysis and content analysis. These three data collection methods, increases the study's credibility. The result: interaction between teachers and children occurs in all three preschool classes. Teachers explain difficult words and ask several questions during the oral reading moments. The result of the study shows that teachers explains the oral reading activity as a part of the children 's language development and not least for the multilingual children. The four teachers consider oral reading as a social activity, where learning takes place in interaction with others, children develop their vocabulary, letter knowledge and imagination through the activity. / Syftet med studien är att undersöka det sociala samspelet mellan lärare och barn under högläsningsstunden i en förskoleklass. Fokus i denna studie ligger på hur läraren kommunicerar med barnen under högläsningsstunden för att få dem delaktiga i berättelsen. Vidare är syftet att undersöka vad läraren anser att högläsningsstunden kan betyda för barnen.   En kvalitativ metodansats med ett sociokulturellt perspektiv utifrån tre angreppssätt har använts för att studera den begränsade företeelsen högläsningsstunden. Två olika observationer i tre förskoleklasser och fyra intervjuer med lärare har genomförts. Antalet deltagande barn är 54. Ljudinspelning användes under observationerna samt vid intervjuerna. Det empiriska materialet har analyserats genom frekvenstabell, samtalsanalys och innehållsanalys. Genom dessa tre datainsamlingsmetoder ökar studiens trovärdighet. Resultatet: Samspel mellan lärare och barn förekommer i alla tre förskoleklasser. Lärarna förklarar svåra ord och ställer flera frågor under högläsningsstunderna. Studiens resultat visar att  lärarna ser högläsningsstunden som en del av barnens språkutveckling och inte minst för flerspråkiga barn. Vidare framkommer det i resultatet att de fyra lärarna betraktar högläsningsstunden som en social aktivitet, där lärandet sker i samspel med andra samt att barnen utvecklar sitt ordförråd, bokstavskunskap och sin fantasi.

No description available.

No description available.

<p>Vi har under vår utbildning fått ta del av mycket litteratur och forskning om samspel i leksitatuationer, men däremot inte så mycket om samspelet i andra situationer på förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka matsituationens betydelse för pedagogerna och de bakomliggande tankar som de grundar sitt handlande på i samspelssituationen. Det är i gemensamma samspelssituationer som barn lär sig av och tillsammans med varandra, och med de vuxna på förskolan. En grupptillhörighet skapas som sedan används för att bygga upp en god värdegrund. Det är viktigt att barn får vara med och påverka och ha inflytande över sin situation i samspelet så att de känner sig som en viktig del av det. Barn ska även ha möjligheten att påverka den fysiska miljön de vistas i under måltiden och att denna miljö är meningsfull och stimulerande så att barnen inspireras att vilja lära. Syftet med vår studie är att jämföra de pedagoger som medverkat i studien och deras "know-how" om hur man får samspelet att fungera vid måltiden, alltså ta reda på den didaktiska sidan av samspelssituationen. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi använt oss av två strukturerade observationer samt en halvstrukturerade intervju på var och en av de tre avdelningarna. Dessa tre avdelningar är fördelade på två olika förskolor i samma kommun. Valet av metod gjorde vi för att de båda sätten ska komplettera varandra och för att vi ska få en så korrekt helhetsbild som möjligt av samspelet vid matsituationen på de olika avdelningarna. Vi har i vår studie kommit fram till att ett av pedagogens viktigaste verktyg i samspelssituationer är deras röst, med denna kan hon både dämpa och lyfta barnen vid måltiden samt skapa en stämning som inger lugn och ro.Om barnen får känna sig delaktiga och får hjälpas åt att ta ansvar för sin situation skapar detta en trygghetskänsla i barngruppen.</p>

No description available.

Vi har under vår utbildning fått ta del av mycket litteratur och forskning om samspel i leksitatuationer, men däremot inte så mycket om samspelet i andra situationer på förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka matsituationens betydelse för pedagogerna och de bakomliggande tankar som de grundar sitt handlande på i samspelssituationen. Det är i gemensamma samspelssituationer som barn lär sig av och tillsammans med varandra, och med de vuxna på förskolan. En grupptillhörighet skapas som sedan används för att bygga upp en god värdegrund. Det är viktigt att barn får vara med och påverka och ha inflytande över sin situation i samspelet så att de känner sig som en viktig del av det. Barn ska även ha möjligheten att påverka den fysiska miljön de vistas i under måltiden och att denna miljö är meningsfull och stimulerande så att barnen inspireras att vilja lära. Syftet med vår studie är att jämföra de pedagoger som medverkat i studien och deras "know-how" om hur man får samspelet att fungera vid måltiden, alltså ta reda på den didaktiska sidan av samspelssituationen. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi använt oss av två strukturerade observationer samt en halvstrukturerade intervju på var och en av de tre avdelningarna. Dessa tre avdelningar är fördelade på två olika förskolor i samma kommun. Valet av metod gjorde vi för att de båda sätten ska komplettera varandra och för att vi ska få en så korrekt helhetsbild som möjligt av samspelet vid matsituationen på de olika avdelningarna. Vi har i vår studie kommit fram till att ett av pedagogens viktigaste verktyg i samspelssituationer är deras röst, med denna kan hon både dämpa och lyfta barnen vid måltiden samt skapa en stämning som inger lugn och ro.Om barnen får känna sig delaktiga och får hjälpas åt att ta ansvar för sin situation skapar detta en trygghetskänsla i barngruppen.