No description available.

Detta är en rapport om framtagningen av ett samlingsverktyg som ska underlätta arbetet med mångkultur, för förskollärare, i grupper med låg heterogenitet. Verktyget består av ett instruktionshäfte med tillhörande världskarta och bilder på maträtter. Med hjälp av diskussioner om mat och dess ursprung kommer förhoppningsvis medvetenheten kring omvärlden och kulturer i barngruppen öka. Jag har utgått ifrån tidigare forskning om mångkultur och samlingar i förskolan i framställandet av verktyget. Syftet med detta arbete är att utveckla en produkt vars mål är att underlätta arbetet för förskolläraren, med mångkultur i grupper med låg heterogenitet. Frågeställning: Hur kan man, med hjälp av mat, underlätta arbetet med mångkultur för förskollärare?

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det är i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor i västra Stockholm genom både observationer av verksamheten och intervjuer med två förskollärare. Fokus har legat på observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förståelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien. Resultaten presenteras skiljt fån analysen för att ge läsaren möjlighet till egna tolkningar och består av material från observationer och intervjuer. Resultaten analyseras utifrån valda begrepp och teorier och diskuteras avslutningsvis. Studiens resultat visade att barnens möjligheter till inflytande och delaktighet i förskolornas samlingar står i stark beroendeställning till pedagogernas förhållningssätt och vilja att närma sig barnens perspektiv. Pedagogerna i studien utgår från en barnsyn då de ser barn som medmänniskor men resultaten från observationerna visar att deras planering av och agerande under några av samlingarna mer kan liknas vid barnsynen vuxna vet bättre. Det blev tydligt att det var när pedagogerna hade kontroll över samlingen genom att lyssna på barnen, gjorde försök att närma sig deras perspektiv och bjöd in barnen i samtal genom att ställa nyfikna frågor, som samtalen utvecklades och barnen fick inflytande och möjlighet att påverka innehållet i samlingen. Detta skedde inte under alla samlingar och det fanns tillfällen då den färdiga planeringen för samlingen fick styra allt för mycket. Istället för att fånga barnens tankar och försöka förstå deras intentionervalde pedagogerna att fortsätta med de förutbestämda momenten i samlingen. Pedagogerna tog då kontroll över samlingen genom att bestämma vem som fick prata och om vad de skulle prata om, vilket begränsade barnens möjligheter till inflytande och delaktighet.

Studiens syfte är att öka förståelsen om pedagogers möjlighet att öka inkluderandet av barn isamlingar. Vi vill i vår undersökning även synliggöra de strategier pedagogerna anser varamest effektfulla för att öka inkluderandet av barn under dessa tillfällen. Data samlades in meden kvalitativ metod, där vi använde observationer och fältanteckningar, samt genomförde enintervju med vardera pedagogen i direkt anslutning till varje observation. Resultatet avundersökningen visar att sång och musik används frekvent i samlingar och att detta enligtpedagogerna anses vara den mest effektfulla samlingen i syfte att inkludera så många barnsom möjligt. Vidare framkommer även att barns inflytande bör ligga till grund för samlingensinnehåll samt att pedagogerna har olika tolkningar om begreppet ”frivillig samling” ochhuruvida den bidrar till ökad inkludering. I resultatet framgår det även att barngrupper medfärre barn är att föredra då inkluderandet av barn oftare och enklare sker i smågrupper dåsamtalsstrukturen i dessa samlingar har godare förutsättningar.

No description available.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det är en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehåller upprop, sång, samtal, berättelser och olika teman. Våra forskningsfrågor är att vi vill veta hur samlingen i förskolan är utformad, varför samlingen används som arbetssätt och vad förskollärarna anser att samlingen har för mening för barns lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi gjort en intervjustudie, där vi intervjuat fem förskollärare. Examensarbetet innehåller även en litteraturbakgrund som handlar om det sociokulturella perspektivet, samlingen och barns språkutveckling. Vi har analyserat intervjumaterialet och med hjälp av tidigare forskning har vi kommit fram till några slutsatser. Gruppkänslan och samtalets betydelse har framkommit som centrala delar i samlingen. Det har framkommit i studien att samtalet har stor betydelse för barns språkutveckling i samlingen. Trygghet, rutiner och tid till att uppmärksamma varje barn, har förskollärarna poängterat som viktiga delar.</p>

SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det är en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehåller upprop, sång, samtal, berättelser och olika teman. Våra forskningsfrågor är att vi vill veta hur samlingen i förskolan är utformad, varför samlingen används som arbetssätt och vad förskollärarna anser att samlingen har för mening för barns lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi gjort en intervjustudie, där vi intervjuat fem förskollärare. Examensarbetet innehåller även en litteraturbakgrund som handlar om det sociokulturella perspektivet, samlingen och barns språkutveckling. Vi har analyserat intervjumaterialet och med hjälp av tidigare forskning har vi kommit fram till några slutsatser. Gruppkänslan och samtalets betydelse har framkommit som centrala delar i samlingen. Det har framkommit i studien att samtalet har stor betydelse för barns språkutveckling i samlingen. Trygghet, rutiner och tid till att uppmärksamma varje barn, har förskollärarna poängterat som viktiga delar.

No description available.

Bakgrund Att barn lär sig i samspel med andra barn är något som ett flertal teoretiker påtalat i sina studier i flera år. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de tränar sig på att samarbeta samt att lära sig förstå andras behov och önskemål. I en samling lär sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) även att träna den språkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sånger och lekar. Vårt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vår undersökning. Detta har gett oss en djupare förståelse för vårt empiriska material när vi bearbetat vår analys och resultat. Syfte Syftet med vår undersökning är att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg. Metod Vårt empiriska material består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare på tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat Vi har utifrån våra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier. Dessa kom att bli miljö och organisation, pedagogens uppfattningar av samlingen som begrepp, samling som lärsituation och barnens involvering i planering och genomförande av samlingen. Det framgår i studien att de intervjuade pedagogerna var överens om att samlingen har förändrats över tid. Från att ha varit en så kallad "traditionell" planerad samling, till att de nu "fångar lärandet i stunden". Genom vår analys och sammanfattning kunde vi urskilja ett mönster där det framgick att ett flertal pedagoger hade en uppfattning av att de var styrda av bland annat läroplanen, men att de ändå kände en frihet till att planera sina samlingar som de önskade. En annan uppfattning som framkom från några av pedagogerna var att samlingarna på förskolan sågs som en förberedande inskolning till skolverksamheten.

Syftet med denna studie är att utifrån en sociokulturell teori, redogöra för på vilket sätt småbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. Frågeställningarna vi har haft som utgångspunkt är; På vilka sätt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad är det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet? Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning på en småbarnsavdelning på en förskola i Halmstad. Utifrån resultatet vi har erhållit, visar det sig att barnen till viss del själva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet är dock främst beroende av pedagogernas förhållningssätt, då det är pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och välja huruvida barnens idéer och tankar får komma till uttryck eller ej. Aspekter som inverkar på pedagogernas förhållningssätt är tid och barngruppens storlek. Även språket visar sig ha betydelse för barnens delaktighet då det verbala språket både kan möjliggöra och hindra barnens delaktighet.