Syftet med undersökning var att ta reda på vad läraren har för roll i lek och samling samt lärarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och samling. Undersökning har gjorts med hjälp av observationer i form av löpande protokoll och frågeställningar som jag har ställt till olika förskollärare. Resultatet jag fick visar på att lärarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och samling och att de är medvetna om hur deras roll som lärare ska vara i lek och samling.  Jag kan utifrån det jag läst i litteraturen se likheter med mitt resultat.

Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och observera samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell. Samlingens grundläggande funktion visar sig vara att barnen involveras i den sociala gemenskapen. Det framkommer även att samlingarna har en blandad status hos de intervjuade förskollärarna då det råder olika åsikter om samlingens funktion och relevans för barns språkutveckling bland förskollärarna. Under studien visar sig även att samlingar som följer Bornholmsmodellen är mer innehållsrik än samlingar som genomförs enligt förskollärarnas egen modell. Om detta beror på den blandade status som samlingar har bland de intervjuade förskollärarna eller om det är planeringsbrist skulle vara en bra utgångspunkt för framtida forskning. / The aim of this essay is to examine how children’s language is supported and developed at the kindergarten and how it is done in reality. This study has its focus on gatherings. The content of the gatherings is analyzed with the Vygotskij’s theory in mind by interviewing kindergarten teachers and observing gatherings while focusing on the three theoretical expressions involvement, participation and autonomy. The result shows that teacher use the principles of involvement, participation and autonomy by activities like reading, songs etc. The study shows even that kindergarten teachers follow two different models consisting of the Bornholmsmodel and an own model. The main function of a gathering is to involve children into a social society. It shows that gatherings have a mixed status amongst kindergarten teachers because of having different opinions about gathering’s function and relevance for developing children’s language skills. It shows that gatherings using the Bornholmsmodel do have more content than gatherings done by kindergarten teachers with their own model. To examine if this occurs because of the mixed status or because of planning-issues would be a good start to begin with in future research.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan? För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun. Vi har intervjuat sex pedagoger om hur de arbetar med flerspråkiga barns inflytande under samlingen. Svaren på intervjufrågorna har vi samlat in under fyra rubriker vilka är; pedagogernas syn på begreppet inflytande, olika former av pedagogiskt stöd som pedagogerna använder sig av under samlingen, modersmålpedagoger och föräldrars medverkan och gruppens betydelse. Resultaten av intervjuerna visar att pedagogerna har kunskap om hur de ska förhålla sig till flerspråkiga barn, det vill säga att de är extra uppmärksamma, mer lyhörda och att de ger flerspråkiga barn mer tid. Studien visar att genom att pedagogerna kommunicerar med flerspråkiga barn med hjälp av teckenspråk och kroppsspråk kan pedagogerna få dem att känna sig delaktiga och uppmuntra dem till kommunikation. Studien visar också att närvaro av modersmålpedagoger är en viktig faktor och att det skapas en god kontakt med barnens föräldrar. Det framkommer också i vår studie att gruppens storlek och sammansättning påverkar flerspråkiga barns möjlighet till inflytande. Dessutom visar resultat att de flesta pedagoger som vi har intervjuat systematiskt arbetar med flerspråkiga barns inflytande under samlingen på förskolan.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under samling i förskolan. Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under samlingen. Alla pedagoger i studien använder sig av liknande strategier varav vissa fungerar mer eller mindre bra. Den mest framträdande strategin som framkommit är att använda sig av rösten, men även kroppsspråket har visat sig vara av stor betydelse. / 2010ht4706

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur samlingen framställs i tidningen Förskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag där omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet. Vi har använt oss av en litteraturstudie i form av en textanalys där vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet av förskolans läroplan 1998. Vi använde oss av ett analysschema där vi förtydligade innebörden av begreppen omsorg, fostran och lärande.   Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lärande än omsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig återkommande aktivitet som innehåller lärande i många olika former, medan fostran sker mer indirekt. Lärande i samlingen utgörs till stor del av språkutveckling och matematik. Fostran relateras till socialisering där samlingen fungerar som ett skolförberedande moment. Omsorg i samlingen synliggörs i form av att göra barnen delaktiga i gruppen samt att bekräfta det enskilda barnet. Avslutningsvis visar resultatet på att samlingen som arbetssätt kan relateras till förskolans uppdrag då omsorg, fostran och lärande i olika utsträckning ingår/skildras i samlingen, vilket bildar en helhet.   Nyckelord: Samling i förskolan, omsorg, fostran, lärande.

Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns inställning till samling samt hur de resonerar kring samlingens innehåll. Undersökningen genomfördes med hjälp av ostrukturerade enkäter samt observationer av samling på förskolan. Vi utförde även intervjuer av barn för att få en övergripande bild på området. Resultatet visade att förskollärare anser att samlingen är en betydelsefull aktivitet som bör leda till att läroplanens mål uppfylls, genom att förskollärarna försöker förhålla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs även likheter med tidigare forskning och litteratur.

The purpose of this thesis work is to bring out the causes of public libraries preservation or phase-out of vinyl collections. The study in this thesis work makes a survey as a first step in figuring out what role vinyl record have at today’s public libraries as there is missing information about what the vinyl records changed status has meant for public libraries.What factors have been critical of what the public libraries have done or doing with their vinyl collections today? What role does the public library’s music responsible staff think the vinyl records have at the public library today?As a theoretic frame Taljas three different music perspective/repertoire at music libraries were used, the general education repertoire, the alternative repertoire, and the demand repertoire. The collection of the empirical material was collected with help of quantitative phone interviews. E-mails were sent to 107 public libraries asking them to take part in the study. Out of 58 replies 28 ended up participating in the study.The results showed that most libraries have had vinyl records. The factors that played a part in what the libraries had done with their vinyl collections were the following. Pro phase-out: cd records, less demand, lack of space, and move to new location.Pro preservation: cultural value, local value, and they have remained.According to the staff in charge of the music collection, the vinyl record has had a very small role in the libraries which will remain unchanged, but they do think that the vinyl record is an important upholder of culture.