Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på pedagogers intentioner med de yngsta barnens samlingsstunder i förskolan. För att få svar på forskningsfrågorna har fyra verksamma pedagoger på två olika förskolor intervjuats. Utöver intervjuer genomfördes det även observationer under två pågående samlingsstunder.  Michel Foucaults maktperspektiv har använts i min studie som ett central teoretiskt perspektiv för att studera samlingen, dess utformning och genomförandet samt vad det innebär gentemot de yngsta barnens inflytande i förskolan.  Det huvudsakliga resultat visar att intentionen med samlingen är att uppnå olika lärandemål, genom att på olika sätt erbjuda barnen lärandesituationer där de själva kan medverka. Barn och pedagoger lär tillsammans men begreppet samling innebär också maktstyrning genom pedagogers förhållningssätt och de förväntningar barnen har på sig. Utöver det genererar samlingen så mycket mer, möjlighet till samarbete, att få dela sina åsikter, att få prova på nya saker, att få se och dela saker med varandra, turtagning, för att nämna några punkter.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur samlingen framställs i tidningen Förskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag där omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet. Vi har använt oss av en litteraturstudie i form av en textanalys där vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet av förskolans läroplan 1998. Vi använde oss av ett analysschema där vi förtydligade innebörden av begreppen omsorg, fostran och lärande.   Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lärande än omsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig återkommande aktivitet som innehåller lärande i många olika former, medan fostran sker mer indirekt. Lärande i samlingen utgörs till stor del av språkutveckling och matematik. Fostran relateras till socialisering där samlingen fungerar som ett skolförberedande moment. Omsorg i samlingen synliggörs i form av att göra barnen delaktiga i gruppen samt att bekräfta det enskilda barnet. Avslutningsvis visar resultatet på att samlingen som arbetssätt kan relateras till förskolans uppdrag då omsorg, fostran och lärande i olika utsträckning ingår/skildras i samlingen, vilket bildar en helhet.   Nyckelord: Samling i förskolan, omsorg, fostran, lärande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på pedagogers intentioner med de yngsta barnens samlingsstunder i förskolan utifrån ett maktperspektiv. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra stycken pedagoger som är verksamma på två olika förskolor. Som ett komplement till intervjuerna har jag även utfört två stycken observationer under samlingen på två olika förskolor. Michel Foucaults maktperspektiv har använts i min studie som en central teoretiskt perspektiv för att studera samlingen och dess utformning och genomförande innebär gentemot de yngsta barnens inflytande i förskolan. Studiens resultat visar att det finns en problematik kring diskussionen om barns delaktighet i samlingen. Pedagoger visar en avsikt att ha med läroplanen vid planering av samling och att det är rektorer som bestämmer avdelningarnas tematiska arbete, vilket resulterar i att barns delaktighet kommer i skymundan.

Syftet med studien var att undersöka hur en barngrupp uppfattar samlingen i förskolan samt hur barnen tolkar lärarens syften med densamma. Huvudsyftet var att få mer kunskap om ett traditionellt vuxenstyrt moment inom förskoleverksamheten samt att få djupare insikt i hur verksamhetens innehåll kan planeras för att bli mer meningsfullt för barnen. Studien utgick från frågeställningarna: Hur uppfattar barngruppen samlingen i förskolan? Och: Hur förhåller sig barnens uppfattningar om samlingen jämfört med lärarens syfte med samlingen? I denna studie var vår intention att utgå från barnens perspektiv men använda informationen från läraren som jämförelse mot barnens uppfattningar i vår resultatanalys.Den forskning som idag förekommer om förskolans samling är ytterst begränsad men den som finns ger en bild av samlingen som en daglig aktivitet där barnen ges lite utrymme till inflytande och som sällan utgår från barnens behov och tidigare kunskaper. I denna studie har Rubinstein Reichs tidigare forskning kring samling i förskolan varit betydelsefull. Rubinstein Reich har exempelvis undersökt vad som sker under samlingarna och varför det händer. För att analysera vårt insamlade material och besvara våra frågeställningar har även Arnér och Tellgrens studie om barns syn på vuxna varit av stor betydelse. En studie som belyser vikten av att vuxna samtalar med barn för att försöka förstå hur barnen tycker och tänker för att på så sätt ge barnen inflytande.Datainsamlingen genomfördes på en förskola och utgick från kvalitativa metoder. Insamlingen av empiri gjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, varav fem olika barnintervjuer och en intervju med barngruppens lärare. Det utfördes även en observation av ett samlingstillfälle på förskolan.Resultatet visade bland annat att barnens uppfattningar skilde sig åt en del från hur läraren upplevde samlingen. Det framgick även att samlingen och dess syften i första hand utgick från läraren och inte barnen, eftersom samlingen leddes av läraren och innehöll inslag och aktiviteter som läraren ansåg var viktiga för barnen.

Med denna studie är syftet att beskriva och förstå hur pedagoger bedriver undervisning i förskolans verksamhet. För att nå syftet fokuserade vi på två olika planerade lärandesituationer, mat och samlingssituationer genom att observera och intervjua sju verksamma pedagoger på tre olika förskolor i Sundsvalls kommun.  Resultatet som framkom ur våra observationer var att alla pedagoger hade ett tydligt syfte med sina samlingar och att fostran är en viktig aspekt som gör det möjligt för pedagogerna att kunna bedriva tydliga undervisningssituationer. Fostran visade sig mest under måltidssituationerna men framkom även som ett tydligt inslag i samlingarna.  Intervjuerna visade på att alla pedagoger ansåg att begreppet undervisning bara är ett begrepp och att de anser att lärandet är undervisning som pedagogerna alltid bedrivit i verksamheten. Fostransaspekten var däremot inget som pedagogerna uppmärksammade men som resultatet visade på kan ses som en förutsättning för undervisning. / <p>2012-12-20</p>