• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1098
  • 10
  • Tagged with
  • 1115
  • 525
  • 346
  • 296
  • 261
  • 244
  • 221
  • 213
  • 211
  • 205
  • 154
  • 149
  • 147
  • 133
  • 119
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

”Vi hör vad ni säger och vi ska se vad vi kan göra av det” : Barns inflytande i samlingen

Andersson, Elisabeth, Floberg, Camilla January 2012 (has links)
Bakgrund: Samlingen härstammar från Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket är en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom åren. Samlingarna ansågs vara ritualiserade där den vanligtvis hölls på samma tid och plats, samt då en del av innehållet var återkommande såsom till exempel en närvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996). Syfte: Vårt syfte med studien är att synliggöra om pedagoger tillåter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrån två frågeställningar vilka är hur pedagoger ser på barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen. Vi kommer även att koppla utifrån det kompetenta barnet och makt vilket är våra teoretiska utgångspunkter. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta stycken förskollärare. Vi använde oss av diktafon för att försäkra oss om att inte gå miste om viktig information. När vi bearbetade den insamlade datan tog vi inspiration av fenomenografin. Resultat: Vi finner att pedagogerna är medvetna kring barns inflytande under samlingarna och de tillåter detta till en viss del, dock har pedagogerna makten att bestämma hur och när de ska möjliggöra för barnens inflytande. Studien visar att barnen verkar få mer inflytande än vad vi först trodde. Pedagogerna anser det viktigt att barnens intressen tas tillvara och att de ska få ett talutrymme under samlingen. Pedagogerna ser barnen som kompetenta individer vilka ska få en möjlighet att utvecklas.
2

Kommunernas region : Kommunernas inflytande i regionen

Johansson, Jörgen, Niklasson, Lars January 2013 (has links)
Hur ska kommunerna ges ett inflytande och involveras i det regionala tillväxtarbetet i en region där fullmäktiges mandat kommer direkt från väljarna? Vilka är framgångsfaktorer för en effektiv samverkan mellan region och kommuner? Vilka erfarenheter kan man ta med sig från dagens regioner och från samverkansorganens arbete? Dessa frågor har hög aktualitet när man diskuterar att föra över det regionala utvecklingsansvaret till landstingen.
3

"Man kan ha stolar på ryggen, som Nasse" : En kvalitativ studie om förskolebarns inflytande på inomhusmiljön med åtta förskolebarn och två förskollärare

Jungermann, Therese January 2013 (has links)
Den här undersökningen behandlar inomhusmiljön och barns inflytande i förskolan. Syftet med studien är att få en förståelse för barns inflytande över inomhusmiljön, både avseende föremål och rumsliga aspekter. Jag vill få en bredare syn på hur barn utövar inflytande över inomhusmiljön och vad lärarnas roll i detta innebär. Studien utgår från det postmoderna kunskapsperspektivet och använder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnér för problematisering av data. Som led i studien används vidare statliga utredningar framförallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46). Inför undersökningen genomfördes observationer på en förskola för att få material att basera mina problemformuleringar och intervjufrågor på. Valet gjordes att genomföra en fallstudie med hjälp av åtta intervjuer med barn och två intervjuer med lärare. Som stöd för analysen har även fotografier tagits av inomhusmiljön. En viktig slutsats från denna studie är att lärarna på förskoleavdelningen är väl medvetna om en planerad inomhusmiljö och de har olika metoder för att ta reda på barnens åsikter. Däremot finns tydliga skillnader mellan barnen och lärarnas åsikter vad gäller regler, leksaker och vem som bestämmer på förskolan. Barnen anser att lärarna bestämmer allt. En annan slutsats jag kunnat dra är vikten av att diskutera ord och begrepp och dess betydelse, både mellan lärare och mellan lärare-barn. Detta behövs för att alla ska få möjligheten till inflytande.
4

Arbetstillfredsställelse och faktorerna bakom

Magnell, Annica, Malm, Kristin January 2013 (has links)
Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och ålder kan predicera den skattade arbetstillfredsställelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det är viktigt att poängtera att subjektivt kontra generellt inte används som ett motsatspar i denna uppsats. När en individ skattade faktorer utifrån sitt eget perspektiv ansågs de som subjektiva faktorer. När istället flertalet individer hade förhållit sig likvärdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %. Resultatet visade att både inflytande och ledarskap signifikant bidrog till att predicera arbetsillfredsställelse. De andra faktorerna bidrog inte signifikant till modellen. Diskussionens fokus berörde huruvida resultatet av de skattade faktorerna sågs som subjektivt eller generellt lagda. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att inflytande och ledarskap hade egenskaperna för att bli klassade som generella faktorer. / The aim of the study was to see if the estimates of leadership, community, influence, physical work, and age can predict the estimated job satisfaction. There was an assumption that certain factors were more subjective exists and other more general, it is important to emphasize that the subjective contrast is generally not used as opposites in this paper. When an individual estimated factors from their own perspective, they were regarded as subjective factors. When instead the majority of individuals had behaved equivalent towards a factor, it was reasonable that it was more general, since most of the highly underrated. study was conducted using an online questionnaire which was answered by 127 respondents, yielding response rates 55%. The results showed that both influence and leadership significantly contributed to the prediction of processing herring satisfaction. The other factors did not contribute significantly to the model. Focus of the discussion concerned whether the result of the estimated factors were seen as subjective or generally understood. The conclusion drawn by the study's findings was that influence and leadership had the characteristics to be classified as general factors.
5

Person och position : Vägar till makt och inflytande i arbetsvardagen

Aulin, Jennifer January 2003 (has links)
No description available.
6

Får jag berätta nu? : En observationsstudie om barns inflytande i förskolan

Vallikivi, Monika January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna påverka sin situation. Utgångspunkten i studien var att makten är relationell, vilket innebär att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebär detta att även om det är de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret så kan barnen få inflytande genom att förhandla och utmana reglerna. Forskningsfrågorna var följande: Vilka initiativ tar barnen i samlingen? Vilka möjligheter har barnen att påverka sin situation? Vilken betydelse har lärarens agerande för barnens möjlighet att i praktiken få inflytande? För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en observationsstudie där fyra samlingar observerades. Som analysverktyg användes Bernsteins begrepp klassifikation och inramning. Resultatet visade att samlingen karaktäriserades av både stark klassifikation och stark inramning, där pedagogen kontrollerade både innehållet i samlingen och hur kommunikationen försiggick. Det fanns många explicita regler som barnen förväntades följa. Barns inflytande var begränsat, då barnen tog få initiativ och hade begränsade möjligheter att påverka sin situation. Ett intressant fenomen som framträdde ur empirin var att lottningen användes i hög grad, vilket tolkades som att pedagogen ville släppa makten och kontrollen ifrån sig, men samtidigt inte ville ge makten och kontrollen till barnen utan till någon utomstående – lotten.
7

Barns inflytande i förskolan : En studie om vilka möjligheter och begränsningar som finns för barns inflytande i förskolan / Children´s influence in preeschool : A study of the possibilities and limitations for children to have influence in preeschool

Stolth, Emelie January 2014 (has links)
Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollärare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begränsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollärare om hur de arbetar och vilka metoder som används för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begränsar barns inflytande används observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollärarna agerar i verksamheten.   Resultatet visar att det finns olika metoder som förskolläraren använder sig av för att få in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare får barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar även att förskolläraren har en ambition att främja barns inflytande men det finns olika faktorer som begränsar förskollärarens ambition. Dessa faktorer ses som ramfaktorer, vilka begränsar barns inflytande och även förskollärarens möjlighet att ge barn inflytande. Sådana faktorer är exempelvis förskolans rutiner, regler och miljö. I examensarbetet diskuteras dessa ramfaktorer vidare som begränsar barns inflytande men de måste även finnas där för att barnen ska kunna växa upp till demokratiska medborgare.
8

Elevers möjligheter till ansvar, inflytande och delaktighet : med fokus på matematik

Pettersson, Amanda, Nilsson, Sanna January 2014 (has links)
No description available.
9

Samling i förskolan : En studie om förskolebarns möjlighet till inflytande och delaktighet i samlingen / Circle time in preschool : A study of preschool children´s influence and participation in circle time

Zeising, Tove January 2012 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det är i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor i västra Stockholm genom både observationer av verksamheten och intervjuer med två förskollärare. Fokus har legat på observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förståelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien. Resultaten presenteras skiljt fån analysen för att ge läsaren möjlighet till egna tolkningar och består av material från observationer och intervjuer. Resultaten analyseras utifrån valda begrepp och teorier och diskuteras avslutningsvis. Studiens resultat visade att barnens möjligheter till inflytande och delaktighet i förskolornas samlingar står i stark beroendeställning till pedagogernas förhållningssätt och vilja att närma sig barnens perspektiv. Pedagogerna i studien utgår från en barnsyn då de ser barn som medmänniskor men resultaten från observationerna visar att deras planering av och agerande under några av samlingarna mer kan liknas vid barnsynen vuxna vet bättre. Det blev tydligt att det var när pedagogerna hade kontroll över samlingen genom att lyssna på barnen, gjorde försök att närma sig deras perspektiv och bjöd in barnen i samtal genom att ställa nyfikna frågor, som samtalen utvecklades och barnen fick inflytande och möjlighet att påverka innehållet i samlingen. Detta skedde inte under alla samlingar och det fanns tillfällen då den färdiga planeringen för samlingen fick styra allt för mycket. Istället för att fånga barnens tankar och försöka förstå deras intentionervalde pedagogerna att fortsätta med de förutbestämda momenten i samlingen. Pedagogerna tog då kontroll över samlingen genom att bestämma vem som fick prata och om vad de skulle prata om, vilket begränsade barnens möjligheter till inflytande och delaktighet.
10

Barns inflytande i förskolan : Pedagogers syn på inflytande hos femåriga barn

Eklund, Magdalena, Olofsson, Sara January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att få en bild av vilken syn pedagoger har på begreppet barns inflytande. Vi vill även få en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever när det gäller att ge femåringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger på fyra förskolor. Inflytande är ett begrepp som utgör en central del i vår studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvärdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebär. Därefter framkommer det att de har olika uppfattningar om hur och varför inflytande bör införlivas i förskolan.

Page generated in 0.4401 seconds