• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 154
  • Tagged with
  • 154
  • 41
  • 34
  • 30
  • 30
  • 29
  • 24
  • 22
  • 21
  • 20
  • 19
  • 17
  • 17
  • 16
  • 16
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Arbetslaget som utvecklingspotential

Laweson, Anita January 2009 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare. Det finns ett glapp mellan den officiella ambitionen och den vardagliga verk- samheten. Problematiken kan formuleras i två huvudfaktorer som påverkar lärarnas lärande och samarbete, närmare bestämt organisatoriska och sociala förutsättningar. Studien visar att det råder oklarhet och osäkerhet hos lärarna kring beslutsfattande i arbetslag och hur skolans styrdokument och huvudsakliga uppgift ska tolkas. Strukturella möjligheter för kommunikation och samverkan finns på de flesta skolor eftersom de är organiserade i arbetslag, men utnyttjas i olika grad av lärarna. Beträffande sociala förutsättningar ser lärarna arbetslaget som ett viktigt forum för kollegialt stöd i skolvardagen, men upplever inte arbetslaget som den arena där individuellt och kollektivt utvecklingsarbete får en djupare innebörd.
2

Den gemensamma reflektionen – ett redskap i jakten på det utvecklande arbetslagsmötet

Gustafsson, Ulrika January 2007 (has links)
Bakgrund: För två år sedan ägde en omorganisation rum på min arbetsplats och tre stora arbetslag splittrades och bildade sex små enheter. I mitt nya arbetslag upplevdes detta som något positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad vi skulle åstadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det är där som detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, där arbetslagsmötet ges innehåll, funktion och struktur. Syfte: Då organisationen tidigare skuggats av en slags påtvingad kollegialitet har detta arbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, ge struktur och innehåll åt arbetslagsmötena och utveckla en samarbetande arbetslagskultur. Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspår redogör jag för reflektionsbegreppet, såväl som arbetslaget och dess funktion under detta avsnitt. Då lärandet i vårt lag är centralt redogör jag även för erfarenhetslärandet och det kollektiva lärandet. Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införa reflektionen i vårt arbetslag. Detta har skett på olika sätt över tid genom bland annat reflektionsböcker, gemensam reflektion och mötesreflektioner. De små aktionerna har dokumenterats och analyserats över tid. Resultat: Reflektionen har kunnat synliggöra vår situation och verkat för insikt och medvetandegörande. Detta har i sig frigjort kraft i arbetslaget som har blivit förmögna att arbeta tillsammans och verka kring ett innehåll på ett annat vis. Mötesstruktur och funktion finns numera i laget. Det har tagit tid och än är vi inte i hamn, men en bra bit på väg mot den samarbetande kulturen.
3

Arbetslaget som utvecklingspotential

Laweson, Anita January 2009 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare. Det finns ett glapp mellan den officiella ambitionen och den vardagliga verk-</p><p>samheten. Problematiken kan formuleras i två huvudfaktorer som påverkar lärarnas lärande och samarbete, närmare bestämt organisatoriska och sociala förutsättningar. Studien visar att det råder oklarhet och osäkerhet hos lärarna kring beslutsfattande i arbetslag och hur skolans styrdokument och huvudsakliga uppgift ska tolkas. Strukturella möjligheter för kommunikation och samverkan finns på de flesta skolor eftersom de är organiserade i arbetslag, men utnyttjas i olika grad av lärarna. Beträffande sociala förutsättningar ser lärarna arbetslaget som ett viktigt forum för kollegialt stöd i skolvardagen, men upplever inte arbetslaget som den arena där individuellt och kollektivt utvecklingsarbete får en djupare innebörd.</p>
4

Den gemensamma reflektionen – ett redskap i jakten på det utvecklande arbetslagsmötet

Gustafsson, Ulrika January 2007 (has links)
<p>Bakgrund: För två år sedan ägde en omorganisation rum på min arbetsplats och tre stora</p><p>arbetslag splittrades och bildade sex små enheter. I mitt nya arbetslag upplevdes</p><p>detta som något positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad vi</p><p>skulle åstadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det är där</p><p>som detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, där</p><p>arbetslagsmötet ges innehåll, funktion och struktur.</p><p>Syfte: Då organisationen tidigare skuggats av en slags påtvingad kollegialitet har detta</p><p>arbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, ge</p><p>struktur och innehåll åt arbetslagsmötena och utveckla en samarbetande</p><p>arbetslagskultur.</p><p>Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspår</p><p>redogör jag för reflektionsbegreppet, såväl som arbetslaget och dess funktion</p><p>under detta avsnitt. Då lärandet i vårt lag är centralt redogör jag även för</p><p>erfarenhetslärandet och det kollektiva lärandet.</p><p>Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införa</p><p>reflektionen i vårt arbetslag. Detta har skett på olika sätt över tid genom bland</p><p>annat reflektionsböcker, gemensam reflektion och mötesreflektioner. De små</p><p>aktionerna har dokumenterats och analyserats över tid.</p><p>Resultat: Reflektionen har kunnat synliggöra vår situation och verkat för insikt och</p><p>medvetandegörande. Detta har i sig frigjort kraft i arbetslaget som har blivit</p><p>förmögna att arbeta tillsammans och verka kring ett innehåll på ett annat vis.</p><p>Mötesstruktur och funktion finns numera i laget. Det har tagit tid och än är vi</p><p>inte i hamn, men en bra bit på väg mot den samarbetande kulturen.</p>
5

Arbetslag – En väg till att bli ”Sveriges bästa skolkommun”?

Lind Johansson, Karin January 2008 (has links)
Syftet med min studie var att skaffa mig en bild av om de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNämnden (UKN) har om arbetslag stämmer överens med rektorers och arbetslagens uppfattningar.Genom personliga intervjuer med UKN och kommunens rektorer har jag tagit del av deras uppfattning. Arbetslagens åsikter har jag samlat in genom individuella frivilliga enkäter.Min undersökning pekar på att UKN:s visioner och idéer om arbetslagen delas av rektorer och arbetslag. Däremot finns det olika åsikter om hur arbetslagen skall organiseras. UKN siktar mot ett F – 9 perspektiv, dock så finns det arbetslag i kommunen som hellre skulle vilja arbeta i årskursbaserade arbetslag.Nyckelord: arbetslag, horisontella arbetslag, vertikala arbetslag, / The intention of my study, was to gather a view whether or not the visions and ideas that the “Utbildnings – och KulturNämnden (UKN)” possesses about work teams in school correspond to those of the respective principals as well as of the actual work teams.By personal interviews with the UKN and with the headmasters of the schools belonging to the municipality in question, I have taken part of their opinions and standpoints. Those of the work teams have been gathered by individual and voluntary surveys in paper format.My study indicates that the visions and ideas which the UKN has concerning work teams, are shared by principals and the work teams. However, there are different views and opinions on how a work team should be structured and organized. The UKN favours a F – 9 alternative, yet there are work teams which rather would have preferred to teach in a year driven team.Key words:work team, horizontal work team, vertical work team
6

Lagspelare eller soloartist? : Om samarbete mellan lärare i olika skolformer

Bjurberg-Lindström, Karin January 2015 (has links)
Denna uppsats handlar om hur lärare i tre olika skolformer ser på samarbete med andra lärare. Undersökningen gjordes genom öppna intervjuer med åtta lärare från tre olika skolformer och frågorna berörde vilken betydelse samarbete har för trivsel i arbetet, hur samarbete fungerar i praktiken i skolorna, arbetsgivarnas roll för samarbete mellan lärare samt samarbetets betydelse för kvalitén på undervisningen. Jag ville också se om det fanns skillnader i sätten att samarbeta på i de olika skolformerna grundskola, gymnasieskola och folkhögskola. I litteraturen som föregått intervjuerna beskrivs skolans organisering av lärare i arbetslag ur olika infallsvinklar som t ex. arbetslag som en lärande och utvecklande miljö med trygghet och stöd för den enskilde läraren och skillnaden mellan påtvingat och spontant samarbete. I mitt arbete har jag också tagit del av den OECD-rapport som kom våren 2015 och som påtalar bristen på samarbete mellan lärare i den svenska skolan. Här lyfts skolledningens roll som nyckelaktör fram när det gäller att skapa utrymme för och stimulans till samarbete mellan lärare. Det min studie visar är att samarbete är viktigt för trivseln i arbetet, eftersom det innebär att man känner tillhörighet, trygghet, stimulans och utveckling. Flera av lärarna tillstår att lärarjobbet ofta är ett ensamarbete, men lyfter samarbetet som en viktig komponent för trivseln. Min studie visar också att de lärare som deltog upplever att samarbete till största delen initieras av lärarna själva, vilket är viktigt att notera eftersom arbetslagen som organisationsform var tänkt att främja samarbete och kollegialt lärande. De nämnde visserligen samarbetet i arbetslagen som självklart men fokuserade sedan under intervjuerna på samarbete kring undervisning och ämnen utanför de givna arbetslagen. Den OECD-rapport som kom våren 2015 lyfte skolledarnas roll för att skapa en lärande organisation. Enligt rapporten finns brister i detta, vilket återspeglas i min studie av lärarnas svar när det gäller deras syn på skolledningens roll för samarbete.
7

Helhetssyn eller individuell bedömning? : Förskollärares syn på IUP och hur de arbetar med dem / Comprehensive view or individual asessment? : Preschool teachers' views and implemations of individual development plans.

Tinderholt, Rebecca January 2010 (has links)
This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is: How does preschool teachers use the individual development plans? Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans? To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.
8

Att arbeta ämnesövergripande - ett försök att utveckla det egna arbetslaget

Torgerson, Eva January 2007 (has links)
Bakgrund Ett mål för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i ämnesövergripande projekt. Jag upplever dock att samarbetet mellan ämnena inte har prioriteras. Syfte Syftet med min aktion var därför att försöka stärka samarbetet mellan ämnena. Min frågeställning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlätta ämnesövergripande projekt. Metod Aktionsforskning syftar till att åstadkomma en förändring av en verksamhet och skapa insikt och kunskap om hur denna förändring går till. För att genomföra föreliggande utvecklingsarbete har jag använt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat en handling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den på ett systematiskt sätt genom observationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes läsåret 2006- 2007.
9

Samarbete i skolans arbetslag : med tre olika pedagogiska kompetenser

Bernstein, Ida, Wolffsen, Stine January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbete i arbetslag mellan olika pedagogiska kompetenser i skolan. I uppsatsen redogörs för tidigare forskning beträffande de tre olika pedagogiska kompetensernas ursprungliga yrkeskultur,och vilka konsekvenser respektive yrkeskultur medfört vid förskolans och fritidshemmets integration i skolan. Forskningsbakgrunden visar pedagogiska vinster, samt vikten av målsättning och utvärdering. Teoretiska perspektiv redogör för individens och gruppens identitet och förutsättningar för samarbete. Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för val av metod och utifrån de resultat som framkommit, har möjligheter, hinder och samarbetets konsekvenser för lärandet bearbetats i förhållande till teori och tidigare forskning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika pedagogiska kompetenserna som samarbetar ser varandra som resurser som kompletterar varandra, vilket också leder till ett bättre lärande för eleverna. Vår diskussion visar att förutsättningar för ett lyckat samarbete ökar om det finns tillräckligt med tid till planering, målsättning och utvärdering. Det bör även finnas tid för samtal i arbetslaget, där diskussioner om den pedagogiska verksamheten och vad samarbetet ska leda till är i fokus. Vidare leder diskussionen till våra slutsatser om att viljan att samarbeta och den inre motivationen i arbetslaget är en förutsättning för ett gott samarbete.
10

Vilken funktion har arbetslaget för pedagogen? : En studie om arbetslagets betydelse för pedagogen ur ett arbetsmiljöperspektiv

Johansson, Jenny, Lindahl, Martina January 2006 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka några arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor där vi tidigare har gjort vår verksamhetsförlagda utbildning. På dessa skolor valdes sex lärare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. Lärarna intervjuades enskilt och vi använde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende på hur arbetslaget ser ut. De flesta samarbetade med kollegor över arbetslagsgränserna och arbetslaget i sig hade då inte den funktionen som från början antogs. Det framgick av studien att samarbetet med lärare som undervisar i samma ämne är viktigare än samarbetet i arbetslaget. Förslag till fortsatt studie är att forska om arbetsmiljön och trivseln inom arbetslaget, ur ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.

Page generated in 0.2399 seconds