• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 160
  • Tagged with
  • 160
  • 44
  • 37
  • 33
  • 31
  • 30
  • 24
  • 23
  • 22
  • 21
  • 20
  • 18
  • 18
  • 18
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Att arbeta ämnesövergripande - ett försök att utveckla det egna arbetslaget

Torgerson, Eva January 2007 (has links)
Bakgrund Ett mål för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i ämnesövergripande projekt. Jag upplever dock att samarbetet mellan ämnena inte har prioriteras. Syfte Syftet med min aktion var därför att försöka stärka samarbetet mellan ämnena. Min frågeställning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlätta ämnesövergripande projekt. Metod Aktionsforskning syftar till att åstadkomma en förändring av en verksamhet och skapa insikt och kunskap om hur denna förändring går till. För att genomföra föreliggande utvecklingsarbete har jag använt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat en handling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den på ett systematiskt sätt genom observationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes läsåret 2006- 2007.
12

Helhetssyn eller individuell bedömning? : Förskollärares syn på IUP och hur de arbetar med dem / Comprehensive view or individual asessment? : Preschool teachers' views and implemations of individual development plans.

Tinderholt, Rebecca January 2010 (has links)
This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is: How does preschool teachers use the individual development plans? Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans? To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.
13

Vilken funktion har arbetslaget för pedagogen? : En studie om arbetslagets betydelse för pedagogen ur ett arbetsmiljöperspektiv

Johansson, Jenny, Lindahl, Martina January 2006 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka några arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor där vi tidigare har gjort vår verksamhetsförlagda utbildning. På dessa skolor valdes sex lärare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. Lärarna intervjuades enskilt och vi använde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende på hur arbetslaget ser ut. De flesta samarbetade med kollegor över arbetslagsgränserna och arbetslaget i sig hade då inte den funktionen som från början antogs. Det framgick av studien att samarbetet med lärare som undervisar i samma ämne är viktigare än samarbetet i arbetslaget. Förslag till fortsatt studie är att forska om arbetsmiljön och trivseln inom arbetslaget, ur ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.
14

Samarbete i skolans arbetslag : med tre olika pedagogiska kompetenser

Bernstein, Ida, Wolffsen, Stine January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbete i arbetslag mellan olika pedagogiska kompetenser i skolan. I uppsatsen redogörs för tidigare forskning beträffande de tre olika pedagogiska kompetensernas ursprungliga yrkeskultur,och vilka konsekvenser respektive yrkeskultur medfört vid förskolans och fritidshemmets integration i skolan. Forskningsbakgrunden visar pedagogiska vinster, samt vikten av målsättning och utvärdering. Teoretiska perspektiv redogör för individens och gruppens identitet och förutsättningar för samarbete. Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för val av metod och utifrån de resultat som framkommit, har möjligheter, hinder och samarbetets konsekvenser för lärandet bearbetats i förhållande till teori och tidigare forskning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika pedagogiska kompetenserna som samarbetar ser varandra som resurser som kompletterar varandra, vilket också leder till ett bättre lärande för eleverna. Vår diskussion visar att förutsättningar för ett lyckat samarbete ökar om det finns tillräckligt med tid till planering, målsättning och utvärdering. Det bör även finnas tid för samtal i arbetslaget, där diskussioner om den pedagogiska verksamheten och vad samarbetet ska leda till är i fokus. Vidare leder diskussionen till våra slutsatser om att viljan att samarbeta och den inre motivationen i arbetslaget är en förutsättning för ett gott samarbete.
15

Vilken funktion har arbetslaget för pedagogen? : En studie om arbetslagets betydelse för pedagogen ur ett arbetsmiljöperspektiv

Johansson, Jenny, Lindahl, Martina January 2006 (has links)
<p>Syftet med vår studie var att undersöka några arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor där vi tidigare har gjort vår verksamhetsförlagda utbildning. På dessa skolor valdes sex lärare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. Lärarna intervjuades enskilt och vi använde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende på hur arbetslaget ser ut. De flesta samarbetade med kollegor över arbetslagsgränserna och arbetslaget i sig hade då inte den funktionen som från början antogs. Det framgick av studien att samarbetet med lärare som undervisar i samma ämne är viktigare än samarbetet i arbetslaget. Förslag till fortsatt studie är att forska om arbetsmiljön och trivseln inom arbetslaget, ur ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.</p>
16

Lagspelare eller soloartist? : Om samarbete mellan lärare i olika skolformer

Bjurberg-Lindström, Karin January 2015 (has links)
Denna uppsats handlar om hur lärare i tre olika skolformer ser på samarbete med andra lärare. Undersökningen gjordes genom öppna intervjuer med åtta lärare från tre olika skolformer och frågorna berörde vilken betydelse samarbete har för trivsel i arbetet, hur samarbete fungerar i praktiken i skolorna, arbetsgivarnas roll för samarbete mellan lärare samt samarbetets betydelse för kvalitén på undervisningen. Jag ville också se om det fanns skillnader i sätten att samarbeta på i de olika skolformerna grundskola, gymnasieskola och folkhögskola. I litteraturen som föregått intervjuerna beskrivs skolans organisering av lärare i arbetslag ur olika infallsvinklar som t ex. arbetslag som en lärande och utvecklande miljö med trygghet och stöd för den enskilde läraren och skillnaden mellan påtvingat och spontant samarbete. I mitt arbete har jag också tagit del av den OECD-rapport som kom våren 2015 och som påtalar bristen på samarbete mellan lärare i den svenska skolan. Här lyfts skolledningens roll som nyckelaktör fram när det gäller att skapa utrymme för och stimulans till samarbete mellan lärare. Det min studie visar är att samarbete är viktigt för trivseln i arbetet, eftersom det innebär att man känner tillhörighet, trygghet, stimulans och utveckling. Flera av lärarna tillstår att lärarjobbet ofta är ett ensamarbete, men lyfter samarbetet som en viktig komponent för trivseln. Min studie visar också att de lärare som deltog upplever att samarbete till största delen initieras av lärarna själva, vilket är viktigt att notera eftersom arbetslagen som organisationsform var tänkt att främja samarbete och kollegialt lärande. De nämnde visserligen samarbetet i arbetslagen som självklart men fokuserade sedan under intervjuerna på samarbete kring undervisning och ämnen utanför de givna arbetslagen. Den OECD-rapport som kom våren 2015 lyfte skolledarnas roll för att skapa en lärande organisation. Enligt rapporten finns brister i detta, vilket återspeglas i min studie av lärarnas svar när det gäller deras syn på skolledningens roll för samarbete.
17

Låt dom rätta komma in : - en studie om vuxenmobbning i förskolans arbetslag / Let the right ones enter : - a study about adult bullying in the preschool faculty

Stejdahl, Emma, Marina, Karlsson January 2013 (has links)
Under 2000-talets början kom en majoritet av de anmälningar som rör mobbning på arbetsplatsen från arbetstagare inom kvinnodominerade yrkesområden som exempelvis utbildningssektorn.Syftet med följande arbete är att undersöka hur några verksamma förskollärare upplever och uppfattar fenomenet vuxenmobbning inomförskolansarbetslagsamt vad detta kan få för följder på detpedagogiska arbetet med barnen. För att få svar på detta användes en kvalitativ metod där fem verksamma förskollärare intervjuades. Den semistrukturerade intervjun kompletterades medtvå vinjetter som tillät respondenterna att spekulera mer fritt. Detta för att få så djupa svar som möjligt. Dessa undersökningar låg senare till grund för att analysera lärarnas attityder till det valda problemområdet. Vår studie visade att ovanstående statistik stämde överens med de utvalda förskollärarnas erfarenheter av vuxenmobbning. Samtligainformantertroddedockatt det råder ett stort mörkertal kring vuxenmobbning och att fler kan vara utsatta än vad som syns i statistiken. Alla framhöll ett väl fungerande ledarskap som en av de viktigaste faktorerna för att få bukt på problemet och att vuxenmobbning är så utbrett inom förskolan eftersom yrket är så kvinnodominerat. De utvalda förskollärarna ansåg ävenatt barnen och kvalitén på det pedagogiska arbetet skulle påverkas negativt i fall vuxenmobbning förekom inom arbetslaget.Resultatet från vår studie visade även att det fanns en samsyn hos informanterna gällande sättet att se på vuxenmobbning och att detta områdeansågs varamycket tabubelagt.
18

Konflikthantering i förskolan : En intervjustudie om pedagogens förhållningssätt

Aveholt, Julia, Tirén, Kristina January 2016 (has links)
Syftet med studien som följer är att synliggöra pedagogens förhållningssätt när det gäller konflikthantering i förskolan. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fem verksamma förskollärare. Utifrån syftet valdes tre forskningsfrågor som nedanstående studie ämnar besvara: Vilket förhållningssätt har arbetslaget enligt pedagogen till konflikthantering i förskolan?  Hur beskriver pedagogen hens uppfattning av konflikterna som sker i barngruppen? Vilket förhållningssätt har pedagogerna till samarbetet med vårdnadshavarna gällande konflikthantering i förskolan? Analysen av det materialet som samlats in har gjorts utifrån en del av den tidigare forskningen som finns inom ämnet konflikthantering i förskolan. Resultatet har sedan jämförts och diskuterats med den tidigare forskningen under diskussionen. Resultatet från nedanstående studie visar på att pedagogernas förhållningssätt till hur de arbetar med konflikthantering i förskolan, påverkas av vilken attityd de har till ämnet. Pedagogerna i förskolan använder ofta konflikthantering som ett redskap för att utveckla barnens sociala förmågor och empati enligt de intervjuade förskollärarna. Resultatet visar även på att konflikthantering upptar en stor del av den dagliga verksamheten och att pedagogerna arbetar mycket med att förebygga konflikter i verksamheten. Barngruppens storlek och hur miljön är utformad påverkar hur pedagogerna arbetar med konflikthantering och hur pass mycket konflikter som sker mellan barnen. Resultatet visar på att konflikthantering är viktigt för att synliggöra andras perspektiv och lära barnen sätta ord på sina egna känslor enligt förskollärarna som intervjuats.
19

ROLLFÖRDELNING MELLAN FÖRSKOLLÄRARE OCH BARNSKÖTARE I PRAKTIKEN : - En studie utifrån ett förskollärar-, barnskötar- och förskolechefs perspektiv.

Jansson, Therese, Sjöholm, Petra January 2016 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka vilka synsätt som förekommer kring rollfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Vi kommer även undersöka hur dessa yrkeskategoriers kompetenser tas tillvara i praktiken. I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och intervjua fyra förskollärare, fyra barnskötare och deras förskolechef. Resultatet visar på att det både finns likheter och olikheter i synen på en tydligare rollfördelning och även hur kompetensen kan tas tillvara i ett arbetslag. Vår slutsats är att rollfördelning och ansvar mellan förskollärare och barnskötare upplevs tydligt på en diskursiv nivå som i förskolans läroplan och även i Skollagen men att denna skillnad inte blir lika tydligt i praktiken.
20

Varför arbetslag i skolan?

Eriksson, Hanna, Öström, Jeanette January 2007 (has links)
<p>Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag. Resultatet visar på att enligt lärarna finns det olika syften med arbetslag. Dessa syften är kategoriserade i sociala, pedagogiska och organisatoriska för – och nackdelar, för lärare eller elev sett ur ett lärarperspektiv. I analysen framkommer att lärarna har goda intentioner och att det krävs förutsättningar för att uppnå dessa. I diskussionen problematiseras en del av dem syften med arbetslag vi har fått fram under arbetets gång.</p>

Page generated in 0.0634 seconds