Förskolans läroplan reviderades år 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar två yrkesgrupper, förskollärare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollärare i Lärarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstå bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nå kunskap om fackförbundens synsätt på förskolans verksamhet och dess personal. Genom textanalytisk metod har vi analyserat och jämfört hur förskolans uppdrag, personal och kvalitet framställs av respektive förbund. Textmaterialet i studien utgörs av remissyttranden som är skrivna mellan år 2007-2009. Texterna har analyserats i tre steg; den kontextuella strukturen visade på texternas sammanhang, i den textuella strukturen undersöktes läsbarheten och i den ideationella strukturen analyserades innehållet i texterna. Resultatet av den kontextuella nivån visade att maktrelationen mellan fackförbunden och Utbildningsdepartementet är asymmetrisk men att yttranden möjliggör för förbunden att delta i politiska beslutsprocesser. I den textuella nivån framkom det att texterna är svårlästa och innehöll många långord. Den ideationella analysen visade att Lärarförbundet betonade förskolans utbildningspolitiska uppdrag och vikten av att ha utbildad personal. Kommunal lyfte istället fram förskolans kompensatoriska uppdrag och framhöll betydelsen av reell kompetensen, snarare än formell utbildning. Kommunal menade att förskolläraren ska ha det övergripande ansvaret, men att fördelningen av arbetsuppgifter bör ske utifrån lust och kompetens. Lärarförbundet ansåg att vissa uppgifter ska endast behöriga förskollärare ansvara för. Båda förbunden kopplade samman begreppet kvalitet med personaltäthet och ekonomiska resurser men Lärarförbundet lyfte också fram barns lärande som en aspekt av kvalitet.

Denna studies syfte har varit tvådelat. Vi ville granska svensk och åländsk förskolas styrdokument för att se hur de uttrycker förskolans uppdrag och förskollärarnas ansvarsområden i relation till övriga i arbetslaget. Studiens huvudfokus låg dock på att ta reda på hur det ser ut i praktiken. Vi ville granska styrdokumenten för att se hur arbetslagen delar upp de ansvarsområden som formuleras mellan förskollärare och barnskötare, samt utforska hur pedagogerna upplever arbetslagssamarbetet. För att svara på våra frågeställningar har intervjuer genomförts med såväl förskollärare som barnskötare både i Sverige och på Åland. Svaren från intervjuerna har kompletterats med en textanalys av aktuella styrdokument. De resultat vi hittade vid textanalysen visar att både svenska och åländska styrdokument gör skillnad på förskollärare och barnskötare gällande krav och förväntningar. De resultat som framkom vid intervjuerna visar att olika förskolor tolkar styrdokumenten på olika sätt. Vissa arbetar enligt styrdokumentens riktlinjer mer strikt, med en tydlig uppdelning av vad som är förskollärarens och barnskötarens ansvarsområden. Andra fokuserar i stället på faktorer som arbetslagets samlade kompetens, erfarenheter och intressen snarare än profession. Den viktigaste faktorn för välfungerande arbetslagssamarbete som identifierades var kommunikation.

Kollegialt lärande är ett begrepp som är aktuellt och ligger i tiden. Det talas överlag mycket om barns lärande i förskolan men inte mycket om arbetslagets lärande, vilket det kollegiala lärandet handlar om. Förskolan kännetecknas av att personalen arbetar i arbetslag och har ansvar för en gemensam barngrupp. Arbetslaget har utifrån styrdokument ett gemensamt uppdrag att arbeta efter i förskolan. Personalen i arbetslaget ses som förskolans viktigaste resurs och dess kompetens är avgörande för verksamhetens kvalité. Arbetet i förskolan präglas av kommunikation och samarbete mellan personalen i arbetslaget, en kollegialitet. Kollegialt lärande, eller lärande i arbetslag, kan ses som informellt lärande då det kollegiala lärandet handlar om att lära i vardagssituationer tillsammans med andra: lära av och med varandra. Begreppet kollegialt lärande kan beskrivas på olika sätt, bland annat kan det även benämnas som kollektivt lärande samt Professional Learning Communities (PLC). Tidigare forskning visar på olika faktorer som gör det möjligt för kollegialt lärande, bland annat att det krävs stöd från chefer samt vikten av att det förs diskussioner i arbetslag. Hinder som kan ses finnas för det kollegiala lärandet utifrån tidigare forskning är bland annat tidbrist, stora barngrupper samt gruppsammanhållningen i arbetslaget. Studien bygger på den sociokulturella teorin kring lärande av Vygotskij, samt den pragmatiska psykologin av Dewey.Syftet med undersökningen var att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med kollegialt lärande i arbetslag i förskolan. Frågeställningarna var vad begreppet kollegialt lärande betyder för förskollärare samt vilka möjligheter respektive hinder de upplever kring kollegialt lärande i arbetslag.Undersökningen är en kvalitativ undersökning och genomfördes med intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare som arbetade i olika arbetslag på olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar hur kollegialt lärande är ett begrepp som kan beskrivas på olika vis. En majoritet av förskollärarna beskriver begreppet som att lära av och med varandra. Att delge varandra kunskaper samt att ge feedback och positiv beröm var andra definitioner som kom fram i undersökningen. Några förskollärare hade svårt att definiera begreppet. Flera nämner även hur de ser aktionsforskning som kollegialt lärande. I undersökningen framkom olika faktorer som möjliggör eller hindrar det kollegiala lärandet. Många förskollärare beskriver hur diskussioner och möjligheten att ta in andras perspektiv påverkar det kollegiala lärandet. Att känna stöd av varandra samt att känna en trygghet och tillit i arbetslaget framkom som faktorer som möjliggör det kollegiala lärandet. Tid var en faktor som alla förskollärare talade om såväl som ett hinder som en möjlighet för det kollegiala lärandet.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers who are departmental managers perceive cooperation in the work in a kindergarten. Five preschool teachers have participated in the interviews and have answered questions concerning the cooperation in their team. On the grounds that departmentalmanagers cooperate in a broader perspective and has full responsibility, I found the selection of interview subjects interesting to study. I was using a phenomenological research approach in the analysis of the interview material. I raise the following questions in my study: what skills and qualities are the respondents experiencing to be important to be able to work in a team? What common experiences share these respondents on the phenomenon of cooperation? The interview method was qualitative and the respondents have described various aspects of cooperation. The results of the studyshow that the essence of the phenomenon cooperation consistsof five key ingredients thatis relevant to the professional role: to plan together, to have fun together, to work professionally for the preschool curriculum, to have a common child perspective and to be able to see the big picture.The idea of the study was to highlight the characteristics of a good partnership. I noticed that the majority of the respondents shared many common views and experiences. They strove to have empowered and motivated colleagues. They stressed that it was important to have fun together and to give feedback when needed. The respondents describe the tasks they have and it's all about planning, communicating with the parents, the boss, colleagues and children, and making the decisions concerning the department. They also worked to ensure the quality of the preschool. The results indicate that a good cooperation is required to be able to get things done successfully.

Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts.  Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna. Resultatet från intervjuerna visar att kommunikation mellan förskollärare enligt dem själva har stor betydelse för hur konflikter ter sig och hur konflikter hanteras. Personliga egenskaper hos förskollärarna upplevs ha betydelse för konfliktens uppkomst och hantering. Slutsatser som kan dras av studien är att förskollärarna är medvetna om att det förekommer konflikter och olika positioner inom deras arbetslag och att barnen kan påverkas av det på olika sätt genom att återspegla konflikten i olika beteenden enligt förskollärarna.

Syftet med detta självständiga arbete är att belysa hur förskollärare ser på sitt uppdrag för barns utveckling och lärande i förhållande till rådande styrdokument och hur de ser på begreppet undervisning. Den här studien utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv och från sex intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att fem av de sex förskollärarna inte använder begreppet undervisning, men att begreppet ändå hör hemma i förskolan. Den förskollärare som använder begreppet undervisning reflekterar över att begreppet inte används då det finns en rädsla för att förskolan ska bli mer lik grundskolan, vilket de andra förskollärarna och litteraturöversikten bekräftar. Förskollärarna som deltagit i studien är alla överens om att de som förskollärare har det övergripande ansvaret för barns utveckling och lärande, men att det är av stor vikt att ta till vara på kompetensen hos alla i arbetslaget. Förskollärares arbetsuppgifter skiljer sig inte märkvärt från de andra som verkar inom förskolan och resultatet visar på en önskan om att arbetsuppgifterna skulle skilja mer. Alla förskollärare i studien påpekar, i linje med litteraturöversikten, att diskussionen kring arbetsfördelning är ett känsloladdat ämne och därför undviks p.g.a. rädslan att kränka någons profession. Studien visar på hur komplext det kan vara att arbeta i ett heterogent arbetslag där en grupp lyfts ut att ta ett större ansvar än de andra. Både positiva och negativa aspekter lyfts fram och analysen av resultatet visar tendenser på att samarbete i arbetslaget och tydliga riktlinjer från förskolechefer påverkar kvaliteten i den undervisning som bedrivs på förskolan.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv på lärande. Verkligheten utanför skolan är komplex och föränderlig. Livet är inte indelat i separata fack utan baseras på samarbete och samförstånd av olika slag, där delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stärkt kravet på samarbete och ett helhetsperspektiv på lärande. Därför ställer vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frågan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv på lärande. Ser pedagoger ett ämnesövergripande samarbete som verktyg att stärka elevernas inlärningsprocess och utveckla skolans verksamhet?SYFTE: Syftet var att undersöka lärares samarbete och i vilken utsträckning detta sker. Att se om samarbete fanns i de pedagogiska arbetslagen i skolan och i så fall vad man samarbetar om.METOD: I undersökningen användes en aktionsanalysmodell med den deltagande observationen som instrument. Observationerna genomfördes i fem olika arbetslag vid två skolor. Dessutom genomfördes två kompletterande intervjuer i fokusgrupp.RESULTAT: Undersökningen visar att det finns samarbete i arbetslagen. Detta samarbete rör ofta administrativa frågor som inte leder någonstans. Pedagogerna uppfattar inte arbetslagsträffarna som ett forum för pedagogiska samtal, snarare som ett forum för administrativa frågor remitterade från ledningen. Endast ett arbetslag visar en tendens till att medvetet utveckla gemensamma strategier för att föra verksamheten framåt. Pedagogerna anser sig inte ha tid för samplanering av undervisningsinnehåll. / Uppsatsnivå: C

<p>Jag har i detta arbete med utgångspunkt från vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv på grupper och grupputveckling kan innebära för lärares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som något heltäckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lärare i arbetslag kan påverkas.Mina frågeställningar är:· Vad kan olika perspektiv på grupper innebära för lärares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebära för lärares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna består av möjliga sätt att se på hur arbetslag och lärare kan påverkas av grupperspektiv och grupputveckling.</p>

<p>I uppsatsen undersöks hur ett arbetslag i skolan kommunicerar med sin direkta omgivning. Vidare ges genom en fallstudie exempel på var denna kommunikation kan brista och vad bristerna kan tänkas bero på. Slutligen väcks tankar kring hur denna kommunikation kan organiseras för att fungera väl. </p><p>Undersökningen grundas till att börja med på en referensram av teoristudier inom tre huvudområden, där de viktigaste begreppen definieras och utreds. I referensramens första del definieras ett arbetslag som ett personallag med ca 5-8 lärare som leder en arbetsenhet bestående av ca 75-100 elever. Vidare behandlas i referensramens andra del ett arbetslags direkta omgivning, vilken tecknas bestå av elever, föräldrar, andra arbetslag, skolledning samt övrig skolpersonal. I referensramens tredje del berörs sedan teorier kring kommunikation inom en organisation samt vanliga kommunikationsproblem. Slutligen sammanfattas de tre huvudområdena i en modell som sedan ligger till grund för en fallstudie. </p><p>Fallstudien behandlar ett specifikt arbetslag på en högstadieskola och det arbetslagets direkta omgivning. Totalt genomfördes tio intervjuer av lärare i arbetslaget, elever, föräldrar, lärare i andra arbetslag, skolledning samt övrig personal på skolan. </p><p>Resultatet av fallstudien är att den sammanfattande modellen från referensramen kan styrkas. Vidare redovisas hur kommunikationen mellan det studerade arbetslaget och dess direkta omgivning sker, var brister finns, vad dessa brister kan bero på samt hur man kan tänkas lösa de problem som finns. Ett av de tydligaste problemen på skolan, som troligen är ett problem på många andra skolor, är isolationen mellan olika arbetslag på en skola. Arbetslagen blir självständiga enheter som alltför sällan samarbetar över arbetslagsgränserna. En lösning på detta problem kan vara att inte dra arbetslagstänkandet för hårt utan istället luckra upp organisationen och försöka samarbeta över arbetslagsgränserna. Ett annat problem som undersökningen visar på är bristerna i kommunikationen mellan arbetslaget och föräldrar. Ett större engagemang från föräldrarna efterlyses, men för att åstadkomma detta måste skolan ta första steget och, för elevernas bästa, välkomna samverkan mellan arbetslag och föräldrar.</p>

I uppsatsen undersöks hur ett arbetslag i skolan kommunicerar med sin direkta omgivning. Vidare ges genom en fallstudie exempel på var denna kommunikation kan brista och vad bristerna kan tänkas bero på. Slutligen väcks tankar kring hur denna kommunikation kan organiseras för att fungera väl. Undersökningen grundas till att börja med på en referensram av teoristudier inom tre huvudområden, där de viktigaste begreppen definieras och utreds. I referensramens första del definieras ett arbetslag som ett personallag med ca 5-8 lärare som leder en arbetsenhet bestående av ca 75-100 elever. Vidare behandlas i referensramens andra del ett arbetslags direkta omgivning, vilken tecknas bestå av elever, föräldrar, andra arbetslag, skolledning samt övrig skolpersonal. I referensramens tredje del berörs sedan teorier kring kommunikation inom en organisation samt vanliga kommunikationsproblem. Slutligen sammanfattas de tre huvudområdena i en modell som sedan ligger till grund för en fallstudie. Fallstudien behandlar ett specifikt arbetslag på en högstadieskola och det arbetslagets direkta omgivning. Totalt genomfördes tio intervjuer av lärare i arbetslaget, elever, föräldrar, lärare i andra arbetslag, skolledning samt övrig personal på skolan. Resultatet av fallstudien är att den sammanfattande modellen från referensramen kan styrkas. Vidare redovisas hur kommunikationen mellan det studerade arbetslaget och dess direkta omgivning sker, var brister finns, vad dessa brister kan bero på samt hur man kan tänkas lösa de problem som finns. Ett av de tydligaste problemen på skolan, som troligen är ett problem på många andra skolor, är isolationen mellan olika arbetslag på en skola. Arbetslagen blir självständiga enheter som alltför sällan samarbetar över arbetslagsgränserna. En lösning på detta problem kan vara att inte dra arbetslagstänkandet för hårt utan istället luckra upp organisationen och försöka samarbeta över arbetslagsgränserna. Ett annat problem som undersökningen visar på är bristerna i kommunikationen mellan arbetslaget och föräldrar. Ett större engagemang från föräldrarna efterlyses, men för att åstadkomma detta måste skolan ta första steget och, för elevernas bästa, välkomna samverkan mellan arbetslag och föräldrar.