Syftet med min uppsats är att ta reda på hur några slöjdlärare ser på olika lärstilar och hur de planerar sin undervisning utifrån elevers olika behov på ett varierat sätt. Till grund har varit följande frågor: Hur förhåller sig slöjdlärarna till sina elever utifrån olika lärstilar? Hur planerar slöjdlärarna sin undervisning utifrån sina elevers olika behov? Hur kan samplanering ske mellan slöjdlärare och lärare i andra skolämnen? Med utgångspunkt i dessa tre frågor har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sju slöjdlärare som alla är utbildade och innehar lärarlegitimation. Resultatet visar att slöjdlärare förhåller sig till elever utifrån deras förutsättningar och behov. De använder sig av olika sätt för eleverna att lära in kunskaper, via muntliga, skriftliga instruktioner med bilder och ord och med hjälp av filmer, bloggar och läsplattor. Slöjdlärare samarbetar med lärare i skolans övriga ämnen. De ser fördelar för eleven med att kombinera det praktiska med det teoretiska, för att skapa sammanhang och att se kunskaper från olika håll vilket ger en djupare kunskap. Enligt analysen så överenstämmer det med Skolverkets riktlinjer att se kunskap från flera olika perspektiv och enligt tidigare forskning förordas att använda sig av så många lärstilar som möjligt. Mina slutsatser är att slöjdlärare är flexibla när det gäller att hjälpa sina elever utifrån deras olika behov. De vill i större utsträckning samplanera för att kunna ge stöd åt olika teoretiska kunskaper.

<p>Bakgrund</p><p>Ett mål för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i ämnesövergripande projekt.</p><p>Jag upplever dock att samarbetet mellan ämnena inte har prioriteras.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med min aktion var därför att försöka stärka samarbetet mellan ämnena. Min</p><p>frågeställning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlätta ämnesövergripande</p><p>projekt.</p><p>Metod</p><p>Aktionsforskning syftar till att åstadkomma en förändring av en verksamhet och skapa insikt</p><p>och kunskap om hur denna förändring går till. För att genomföra föreliggande</p><p>utvecklingsarbete har jag använt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat en</p><p>handling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den på ett systematiskt sätt genom</p><p>observationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes läsåret 2006-</p><p>2007.</p>

Bakgrund Ett mål för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i ämnesövergripande projekt. Jag upplever dock att samarbetet mellan ämnena inte har prioriteras. Syfte Syftet med min aktion var därför att försöka stärka samarbetet mellan ämnena. Min frågeställning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlätta ämnesövergripande projekt. Metod Aktionsforskning syftar till att åstadkomma en förändring av en verksamhet och skapa insikt och kunskap om hur denna förändring går till. För att genomföra föreliggande utvecklingsarbete har jag använt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat en handling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den på ett systematiskt sätt genom observationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes läsåret 2006- 2007.

Denna uppsats bygger på empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelärare. Syftet är att ta reda på dessas inställning till och erfarenheter av ämnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingående ämnena. Resonemangen sätts in i en ram av teorier, läroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lämplig kontext till utsagorna. Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till ämnesövergripande samarbete då det ger tydliga sammanhang för elevernas lärande vilket anses fördelaktigt, men mängden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det kräver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som måste hinnas med. En annan tydlig indikation är att lärarnas sätt att uttrycka sig är väsensskilt från den typ av fackspråk som används inom forskningen.

Detta arbete syftar till att kartlägga vad lärare i grundskolans senare del, årskurs 6-9, och gymnasiet i Västerås stad anser om ämnesintegration. Den metod som användes var en enkätundersökning som riktade sig till samtliga lärare i populationen. Genom att statistiskt undersöka de inkomna svaren har ett antal resultat hittats. De flesta lärare är positiva till ämnesintegration. De skulle också vilja arbeta mer ämnesintegrerat. Lärarna håller med om de fördelar, nackdelar och hinder som enkäten tar upp. Kvinnor är mer positiva än män till ämnesintegration, yngre och mindre erfarna lärare är mer positiva än äldre och mer erfarna lärare. De lärare som arbetar på friskola är mer positiva än de som arbetar på kommunal skola. Variationen är stor kring hur och i vilken utsträckning lärarna arbetar ämnesintegrerat.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige stöds individens hälsa bl. a. genom undervisning i grundskolan, där målet är att varje elev ska få förståelse för livsstilens betydelse för hälsan. Enligt läroplanen ska undervisning samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som en helhet och rektor har ansvar att initiera ämnesövergripande kunskapsområden. Forskning kring ämnesövergripande arbeten och lärande visar att ett arbetssätt där eleven möter kunskap som en helhet kan ge eleven djupare kunskaper och även handlingskompetenser. Syfte Undersökningens syfte var att studera förekomst och eventuella hinder för genomförande av ämnesövergripande arbeten inom kost och hälsa i svenska grundskolor. Metod Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie, genomförd med en webbaserad enkät våren 2014 riktad till lärare i hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, biologi, kemi och fysik. Resultat Ämnesövergripande arbeten inom kost och hälsa förekom i 40 % av skolorna och förekomsten var oberoende av årskurs, ämne och lärares kön. Största hindren för genomförande var tid till planering och schemaläggning och lärare i åk 7-9 upplevde schemaläggning som ett större hinder än lärare i de andra stadierna. Kvinnliga lärare upplevde tid till planering som ett större hinder än manliga lärare. Slutsats Lärarna i studien upplevde tid till planering och schemaläggning som de största hindren för ämnesövergripande arbete. Att få fler skolor att arbeta ämnesövergripande kring kost och hälsa skulle kunna möjliggöras om lärares arbete kring administration och ordningsfrågor minskades och rektor fick förfoga över mer av lärarnas förtroende tid för organisering och planering. Genom att de ingående skolämnenas arbetssätt och gemensamma ämnesinnehåll har goda förutsättningar att integrera kost- och hälsokunskaper som en helhet, skulle det främja elevernas möjlighet att implementera goda handlingsrutiner för hållbara matvanor och öka förståelsen för livsstilens betydelse för hälsan.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen. Resultaten visar att majoriteten tillfrågade lärare, 52 procent, oftast eller i stort sett alltid arbetar ämnesövergripande, och de oftast arbetar ämnesövergripande inom sina egna ämnen eller med en annan kollega. En fördel med arbetssättet är att eleverna får möjlighet att skapa sig en helhet och se samband i utbildningen. En annan fördel är att lärarna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kollegor. En nackdel är att de tillfrågade lärarna upplever att det finns svårigheter med schemaläggningen, men också att det tar för mycket tid att planera. Undersökningen visar även det finns fler förtjänster än svårigheter för eleverna med att arbeta ämnesövergripande.</p>

<p>Undersökningens syfte är att ta reda på vad pedagoger anser vara kvalitativ undervisning och hur pedagoger ser på bildämnets betydelse för barns språkutveckling och inlärning och hur detta speglar sig i skolan. Undersökningen fokuserar på åldrarna 9-12 år. De genomförda intervjuerna gjordes på sex pedagoger på två grundskolor i Skåne. De besvarade frågor utifrån sin syn på bildämnets betydelse för språkutveckling, vad kvalitativ undervisning var för dem och hur de använde bilden i ämnesövergripande arbetsmetoder. Resultatet av intervjuerna visade att pedagogerna ansåg att bilden var betydelsefull för barns språkutveckling för att få ett sammanhang och kvalité i undervisningen. Pedagogerna anser att kvalitativ undervisning är när de ger eleverna en helhet att arbeta tematiskt och ämnesintegrerat, pedagogerna använder olika metoder, för att individanpassa. Slutsatsen av arbetet är att det finns både för- och nackdelar med att integrera bilden och skapandet i undervisningen. Det beror helt på vilka elever som man undervisar, alla metoder är inte för alla elever, en individanpassad och varierad undervisning främjar språkutveckling.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen. Resultaten visar att majoriteten tillfrågade lärare, 52 procent, oftast eller i stort sett alltid arbetar ämnesövergripande, och de oftast arbetar ämnesövergripande inom sina egna ämnen eller med en annan kollega. En fördel med arbetssättet är att eleverna får möjlighet att skapa sig en helhet och se samband i utbildningen. En annan fördel är att lärarna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kollegor. En nackdel är att de tillfrågade lärarna upplever att det finns svårigheter med schemaläggningen, men också att det tar för mycket tid att planera. Undersökningen visar även det finns fler förtjänster än svårigheter för eleverna med att arbeta ämnesövergripande.