SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige stöds individens hälsa bl. a. genom undervisning i grundskolan, där målet är att varje elev ska få förståelse för livsstilens betydelse för hälsan. Enligt läroplanen ska undervisning samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som en helhet och rektor har ansvar att initiera ämnesövergripande kunskapsområden. Forskning kring ämnesövergripande arbeten och lärande visar att ett arbetssätt där eleven möter kunskap som en helhet kan ge eleven djupare kunskaper och även handlingskompetenser. Syfte Undersökningens syfte var att studera förekomst och eventuella hinder för genomförande av ämnesövergripande arbeten inom kost och hälsa i svenska grundskolor. Metod Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie, genomförd med en webbaserad enkät våren 2014 riktad till lärare i hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, biologi, kemi och fysik. Resultat Ämnesövergripande arbeten inom kost och hälsa förekom i 40 % av skolorna och förekomsten var oberoende av årskurs, ämne och lärares kön. Största hindren för genomförande var tid till planering och schemaläggning och lärare i åk 7-9 upplevde schemaläggning som ett större hinder än lärare i de andra stadierna. Kvinnliga lärare upplevde tid till planering som ett större hinder än manliga lärare. Slutsats Lärarna i studien upplevde tid till planering och schemaläggning som de största hindren för ämnesövergripande arbete. Att få fler skolor att arbeta ämnesövergripande kring kost och hälsa skulle kunna möjliggöras om lärares arbete kring administration och ordningsfrågor minskades och rektor fick förfoga över mer av lärarnas förtroende tid för organisering och planering. Genom att de ingående skolämnenas arbetssätt och gemensamma ämnesinnehåll har goda förutsättningar att integrera kost- och hälsokunskaper som en helhet, skulle det främja elevernas möjlighet att implementera goda handlingsrutiner för hållbara matvanor och öka förståelsen för livsstilens betydelse för hälsan.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen. Resultaten visar att majoriteten tillfrågade lärare, 52 procent, oftast eller i stort sett alltid arbetar ämnesövergripande, och de oftast arbetar ämnesövergripande inom sina egna ämnen eller med en annan kollega. En fördel med arbetssättet är att eleverna får möjlighet att skapa sig en helhet och se samband i utbildningen. En annan fördel är att lärarna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kollegor. En nackdel är att de tillfrågade lärarna upplever att det finns svårigheter med schemaläggningen, men också att det tar för mycket tid att planera. Undersökningen visar även det finns fler förtjänster än svårigheter för eleverna med att arbeta ämnesövergripande.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen. Resultaten visar att majoriteten tillfrågade lärare, 52 procent, oftast eller i stort sett alltid arbetar ämnesövergripande, och de oftast arbetar ämnesövergripande inom sina egna ämnen eller med en annan kollega. En fördel med arbetssättet är att eleverna får möjlighet att skapa sig en helhet och se samband i utbildningen. En annan fördel är att lärarna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kollegor. En nackdel är att de tillfrågade lärarna upplever att det finns svårigheter med schemaläggningen, men också att det tar för mycket tid att planera. Undersökningen visar även det finns fler förtjänster än svårigheter för eleverna med att arbeta ämnesövergripande.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i ett arbetslag ser på svårigheter med att arbeta som en enhet med ämnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frågeställning står till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svårigheter med ämnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i är uppbyggd på tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lärarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stärkas och med det ämnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden är av kvalitativ karaktär och består av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag på två olika högstadieskolor. För att få en så autentisk undersökningsmetod som möjligt skedde intervjuerna i intakta arbetslag som diskuterar kring ämnesövergripande undervisning utifrån deras verksamhet. Resultatet från undersökningen visar att det ofta är omkringliggande faktorer, så kallade ramfaktorer, som tid, resurser och en förändrad läroplan som beskrivs som de största svårigheterna med att bedriva ämnesövergripande undervisning. Majoriteten av de intervjuade lärarna är överens om att det är fördelaktigt att arbeta ämnes-övergripande för både lärare och elever. De grundar antagandet på erfarenhet och till viss del med vetenskapliga argument. Lärarna vill vara professionella och utveckla sin undervisning. Men det finns en rädsla att exponera sin undervisning för andra lärare vilket är tvunget i ett ämnesövergripande arbetssätt. Rädslan kan grunda sig i en professionell osäkerhet som uppstått på grund av brister i utbildning och styrning.

Syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för om och i så fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gällande ämnesintegrering på gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielärares attityder till ämnesintegrering. Att samarbeta mellanämnena är någonting som jag anser förekommer oftare på grundskolan vilket är anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssättet tillämpas på gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta ämnesintegrerat.Undersökningen är baserad två kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lärare från tvåhögskoleförberedande program/arbetslag på en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrån den fenomenografiska forskningstraditionen medutgångspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall ämnesintegrering.Vidare diskuteras också resultatet utifrån Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrån begreppen förstå, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartär möjligt då aktören förstår, kan och vill implementera det nya arbetssättet. Resultatet fastställer att informanterna i grupp A och B har relativt likvärdiga attityder tillämnesintegrering och att majoriteten av dem är positiva till arbetssättet i allmänhet. Denstörsta skillnaden är i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillämpar ett ämnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B där det råder en viss tvetydighet kring tillämpningen av arbetssättet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A både förstår, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera ämnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter någon av detre egenskaperna. Avslutningsvis är det dock viktigt att påpeka att båda arbetslagen arbetarämnesövergripande och att arbetslagen därmed följer Skolverkets (2011) anförande.

Undervisningen i hållbar utveckling har sedan mitten av 1990-talet använts som en av tre dominerande miljöundervisningstraditioner i skolan. Hållbar utveckling är idag inget eget ämne, men kursplanen för årskurserna 4-6 lyfter fram begreppet i flertalet ämnen samt att området ska ses ur ett ämnesövergripande perspektiv. Då hållbar utveckling ska undervisas under hela grundskolan har litteraturstudien inriktats på hur undervisningen bedrivs i årskurserna 4-6 och vilken betydelse läraren har för elevernas förståelse. Genom en översikt av aktuell forskning har likheter och skillnader funnits mellan en rad olika arbetssätt. Studien har främst ett fokus på miljöperspektivet inom hållbar utveckling. Studien visar att det finns flera sätt att arbeta med hållbar utveckling som eventuellt kan ha både för och nackdelar. Simulering via datorspel samt utomhuspedagogik är områden forskarna lyfter fram. Studien tar även upp vilka handlingar som är vanligt förekommande i miljöundervisningen. Slutligen presenterar studien en diskussion där resultatet kopplas till våra tidigare erfarenheter och framtida yrkesroll. Något vi finner intressant i studien är avsaknaden av forskning som vänder sig till årskurserna 4-6.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbättras genom att de tre ämnena sammanlänkas i en allt större utsträckning. Bakgrunden är att många skolor arbetar ämnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mål. I min åsikt är de tre ämnena lämpliga att förenas på grund av deras kommunikativa innehåll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildämnets kreativa och konstnärliga tänkande berikar övriga skolämnen. Som blivande bildlärare ser jag förstås gärna att bildämnet får ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang. Skolverkets rapporteringar om försämrade kunskaper i svenska och SO är ytterligare skäl som motiverar till att fokusera på de tre ämnena.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att de flesta lärare har en positiv syn på samverkan mellan bild, svenska och SO. Skälet som angavs var bland annat ämnenas lika karaktärer där de olika uttrycksformerna fungerar bra vid samarbete, samt att de enkelt kan bedömas för sin specifika särart. Problematiken kring ämnessamarbete mellan bild, svenska och SO uppgavs handla om organisatoriska brister i form av lärarlagssamarbete, tid för planering och intresse hos läraren. Det framgick att de flesta skolor strävar efter att arbeta ämnesövergripande. Samarbete mellan olika ämnen i temaformer bedrivs cirka två gånger per termin under perioder av tre till fyra veckor. Temaarbeten och projektarbeten beskrevs som en vanlig arbetsform, men likaså mindre moment med exempelvis illustrationer i den ordinarie undervisningen. Elevutställningar, elevföreställningar och skoltidningar var några av de arbetstillfällen som nämndes.</p><p>Resultatet visade att samarbete och intresse bland lärare är den viktigaste förutsättningen för en lyckad ämnessamverkan. De ämnesövergripande inslagen under ”vanliga” lektioner handlar däremot främst om eget intresse och kunskap hos läraren. Eftersom viljan finns att förbättra samarbetet ute i skolorna som undersökts, finns skäl att tro att de tre ämnena lättare kommer kopplas samman i framtiden. För att bildämnet inte ska få en undanskymd roll krävs att skolan och lärarna inte nedvärderar bildämnets uttrycksmöjligheter och ger det ökat utrymme.</p>

No description available.

Syftet med arbetet var att med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda på en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar här som ett exempel av den ämnesövergripande undervisningen och framför allt den ämnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lärare, två rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefär en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning på skolan men att styrning och utvärdering av arbetet är bristfällig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar på skolan. Ett möjligt alternativ till en striktare styrning ifrån rektor som visade sig populärt var att ha en ansvarig grupp som ser över mål och behov för undervisningen och klargör vad som förväntas av varje lärare. En sådan grupp skulle kunna inkludera även elever och utgöra en bas för utvärdering av undervisningen med en förbättring som önskat resultat