No description available.

Precis som samhällets funktioner och enheter kan hänga ihop och samverka på olika sätt, kan de olika ämnena i skolan också göra det. I praktiken innebär det att fler än ett ämne kan studeras på samma gång, och ett begrepp som används för att benämna denna arbetsform är ämnesintegrering. Det här examensarbetet behandlar ämnesintegrerad undervisning på högstadiet. Syftet är att skapa förståelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det här sättet att undervisa på högstadienivå. Uppsatsens studier utgörs av två kvalitativa intervjuer med högstadielärare, och en kvantitativ enkätundersökning med högstadieelever.   I detta examensarbete har högstadielärares och högstadieelevers erfarenhet och inställning till ämnesintegrerad undervisning studerats. Detta ställs mot bland annat konstruktivismen, som är en av många teorier för vad begreppen kunskap och lärande står för. Det framkommer att både lärare och elever har en samsyn på ämnesintegrering. Resultaten av undersökningarna visar också att både lärare och elever har en positiv inställning till ämnesintegrering, och anser att arbetssättet främjar elevers lärande så att de kan ta till sig kunskaper i stor utsträckning. Undersökningarna tyder även på att den främsta möjligheten med ämnesintegrering är att elever tillgodogör sig en helhetssyn på undervisningen, och därigenom kan se kopplingar till livet utanför skolan. När det gäller hinder för ämnesintegrering, visar undersökningarna att lärares eventuella bristande ämneskunskaper, är det som utgör störst hinder för att undervisningen ska kunna bedrivas ämnesintegrerat.

I dagens svenska skolor finns många elever med annat modersmål än svenska. Samtliga andraspråkslärare kan underlätta dessa elevers skolgång genom att använda språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt, t.ex. skönlitteraturundervisning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fördelar lärarna anser att det finns att arbeta med skönlitteratur, hur de väljer skönlitteratur och hur de motiverar sinaval av litteraturen, hur de arbetar med språk-och kunskapsutvecklande med hjälp av skönlitteratur. Tre lärare intervjuades och spelades in. Enligt de intervjuade lärarna tillägnar sig eleverna olika sorters kunskap med hjälp av skönlitteraturundervisning. De ökar sitt ordförråd och sin grammatiska kunskap. De tillägnar sig kunskaper om textens uppbyggnad, stil och form vilket underlättar deras skrivande.Enligt lärarna utvecklas eleverna ocksåsocialt genom den muntliga interaktionen där de delar med sig av sina erfarenheter, värderingar, tankar, känslor och kulturer. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att språk-och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverna främjas av skönlitteratur i undervisningen.

This essay aims to show how literary fiction can be combined with teaching aids in school while conducting lessons about historic events, or even outright replace teaching aids in this matter. This essay will also show how a teacher can work in an interdisciplinary way in the school subjects Swedish and History. The historic event that has been chosen for this research is the First World War. The method for this study is hermeneutic and it analyzes two literary works of fiction and a teaching aid for History at high school level. This study shows that literary fiction does not have to serve as a complementary source of knowledge when it comes to historic events because it can very well stand on its own two feet. Another conclusion from this study is that the feelings evoked from the text of literary fiction contributes to greater understanding of a historic event.

No description available.

<p>Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på.</p><p>Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning?</p><p><p>Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju. Vi har använt två olika frågescheman till intervjuer, ett med frågor till lärare i år 1-7, ett med frågor till högskollärare. Vi har sammanlagt gjort tio stycken intervjuer: fyra intervjuer genomfördes med lärare i år 1-7 och sex intervjuer med högskollärare. Vi valde att göra intervjuer med öppna frågor då vi kom fram till att detta skulle ge oss det bästa resultatet.</p></p><p>Resultatet av arbetet kan kort sammanfattas med att det kan finnas många anledningar till varför man inte använder tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna t.ex. osäkerhet, okunskap inom området, organisatoriska problem (som t.ex. tidsbrist, planeringssvårigheter och samarbetssvårigheter), skolans tradition och utveckling samt en brist i lärarutbildningen.</p>

Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på. Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning? Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju. Vi har använt två olika frågescheman till intervjuer, ett med frågor till lärare i år 1-7, ett med frågor till högskollärare. Vi har sammanlagt gjort tio stycken intervjuer: fyra intervjuer genomfördes med lärare i år 1-7 och sex intervjuer med högskollärare. Vi valde att göra intervjuer med öppna frågor då vi kom fram till att detta skulle ge oss det bästa resultatet. Resultatet av arbetet kan kort sammanfattas med att det kan finnas många anledningar till varför man inte använder tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna t.ex. osäkerhet, okunskap inom området, organisatoriska problem (som t.ex. tidsbrist, planeringssvårigheter och samarbetssvårigheter), skolans tradition och utveckling samt en brist i lärarutbildningen.

No description available.

Syftet med undersökningen var att belysa gymnasieelevers uppfattningar om ämnesintegrerad undervisning och om arbetssättet gynnar dem eller inte. Metoden som användes var en kvalitativ metod som bestod av ett antal intervjuer. Resultatet visade att eleverna uppfattade arbetssättet som mycket positivt och att det främjade deras motivation i skolan. Eleverna tyckte också att arbetssättet gav dem mer frihet och ansvar. Arbetssättet skapade även en god stämning på skolan mellan elever och lärare. Slutsatsen av det hela var att eleverna tyckte att detta arbetssätt passade dem och främjade deras motivation men att det kanske inte passar alla då arbetssättet kräver mycket eget ansvar och disciplin.

<p>Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna. I undervisningsförsöken kommer vi att se på de olika sätt på vilket man kan arbeta kring dilemmasagor som ingång till tematiskt undervisning, samt att vi intervjuar lärarna om deras arbetssätt när det gäller att använda skönlitteratur i undervisningen, både traditionellt och på ett ämnesöverskridande sätt. Det vi kom fram till var att det är väldigt givande att arbeta tematiskt, både för lärare och för elever. Eleverna var entusiastiska och vi fick för den begränsade tiden, ett tillfredställande kunskapsresultat. Vi fick också reda på att lärarna på vår försöksskola redan arbetade ämnesövergripande men att de skulle vilja göra det mer. Vi hoppas att vårt arbete kunde verka inspirerande för lärarna.</p>