<p>Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna. I undervisningsförsöken kommer vi att se på de olika sätt på vilket man kan arbeta kring dilemmasagor som ingång till tematiskt undervisning, samt att vi intervjuar lärarna om deras arbetssätt när det gäller att använda skönlitteratur i undervisningen, både traditionellt och på ett ämnesöverskridande sätt. Det vi kom fram till var att det är väldigt givande att arbeta tematiskt, både för lärare och för elever. Eleverna var entusiastiska och vi fick för den begränsade tiden, ett tillfredställande kunskapsresultat. Vi fick också reda på att lärarna på vår försöksskola redan arbetade ämnesövergripande men att de skulle vilja göra det mer. Vi hoppas att vårt arbete kunde verka inspirerande för lärarna.

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.

Abstract Denna studie kommer att undersöka, belysa och diskutera den tematiska undervisningen utifrån ett lärarperspektiv i de yngre åren, årskurs 1–3. Syftet är att belysa lärares syn på denna undervisningsmetod i historieämnet samt vilka för- och nackdelar som kan finnas. Den teoretiska utgångspunkten vi har i vårt arbete är progressivismen.  Undersökningen har utförts med semistrukturerade intervjuer med fem lärare i Helsingborgs kommun. Vi har undersökt vilken erfarenhet lärarna har av den tematiska metoden och hur de ser på den i praktiken samt vilken betydelse elevgruppen har för ett genomförande.  Resultatet visar att de intervjuade lärarna ser positivt på ett tematiskt undervisningssätt och ser främst fördelar som tidssparande när man kan sammanföra ämnen, en tydlig röd tråd för eleven samt att eleven får vara kvar i ämnet under en längre tid. De nackdelar som framkommer är praktiska svårigheter som tidsbrist vid planering, svårigheter med att sammanföra vissa ämnen samt hänsynen till elevgruppen. Resultaten vi fått fram stämmer med tidigare forskning.   Vår slutsats av denna studie blir att majoriteten arbetar eller önskar att arbeta efter den tematiska undervisningsmetoden. Det finns övervägande fördelar men nackdelarna som framkommit är viktiga att ha i beaktande för att hitta nya vägar framåt. Samtliga informanter var eniga om att den tematiska undervisningen är gynnsam för elevens lustfyllda lärande. Vår vision av det tematiska arbetet har förändrats, fördjupats och insikten vi kommit fram till är att det tar tid att planera den tematiska undervisningen men i slutändan är det värt det.

Trots att både läroplanen och vår lärarutbildning uppmanar att arbeta ämnesövergripande så har vi utifrån våra erfarenheter upplevt att det är en arbetsform som inte förekommer så ofta. Vår intention med detta arbete är därför att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som lärare på lågstadiet upplever med en ämnesövergripande undervisning ur ett NO-perspektiv.Vi utgick från ett fenomenologiskt perspektiv då vi var intresserade av lärares uppfattningar om fenomenet ämnesövergripande undervisning. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare. Där ställde vi frågor kring deras syn på ämnesövergripande undervisning ur ett NO-perspektiv och vad de upplevde som fördelar och nackdelar.Resultatet av vår studie visade att lärarna upplever mycket fördelar med ämnesövergripande undervisning. De var av åsikten att ämnesövergripande undervisning skapar ett sammanhang för eleverna och ger dem möjligheten till repetition då de får uppleva samma innehåll i flera ämnen. De menade också att det finns möjligheten att samverka med ämneslärare, så som musik och idrottslärare, och att inkludera de naturvetenskapliga ämnena även i de ämnena.Samtidigt upplevde lärarna saker som kan vara utmanande med ämnesövergripande undervisning. De menade att en ämnesövergripande undervisning inte alltid passar den elevgruppen man har beroende på deras ålder eller storleken på gruppen eller individuella elever som behöver mer struktur än den ämnesövergripande undervisningen kan ge. De ansåg också att det är svårt att genomföra en ämnesövergripande undervisning när man inte undervisar i alla ämnen, då detta kräver mer samarbete och planeringstid för att få ihop det med de andra lärarna.

SammanfattningResultat från tidigare forskning visar att många lärare som arbetar ämnesövergripande anser att det är ett fördelaktigt sätt att arbeta på, både för dem själva men även för eleverna. En ämnesövergripande undervisning kan hjälpa eleverna att se sammanhang och förstå innehållet, inte minst inom de informationsrika naturvetenskapliga ämnena. Trots detta påvisar forskning att ämnesövergripande undervisning inte förekommer i någon större utsträckning i de lägre årskurserna. Detta trots uppmuntran till att arbeta ämnesövergripande både i lärarutbildningen utifrån olika lärandeteorier och enligt läroplanen. Därav har jag gjort en fallstudie för att försöka få syn på hur och i vilken omfattning lärare på lågstadiet arbetar ämnesövergripande. I min studie har jag observerat en lärare i årskurs ett under två lektioner, en no-lektion och en bildlektion. För att få en djupare förståelse för det som sker har jag även intervjuat den undervisande läraren efter de båda lektionerna. Eftersom jag är intresserad av lärarens upplevelse av undervisningen som sker så utgår jag från ett fenomenologiskt perspektiv.I årskurs F-3 utgår undervisningen oftast från elevernas vardag och erfarenheter. Elevers upplevelse av världen är inte indelad i skolämne vilket i sin tur innebär att undervisningen i årskurs F-3 ofta rör sig över ämnesgränserna. Undervisningen som jag observerade var ämnesspecifikt planerad men när min analys var klar hade jag hittat ett flertal tillfällen där läraren rört sig över ämnesgränserna. Ämnesövergripande undervisning är ett inte helt klart definierat begrepp. Undervisningen i min fallstudie rör sig mer över ämnesgränserna än vad som tidigare framkommit men om den definieras som ämnesövergripande eller inte är upp till den undervisande läraren att avgöra. Nyckelord: fallstudie, fenomenologi, F-3, no, tematisk undervisning, ämnesövergripande undervisning

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning.

Syftet med denna undersökning är att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda på vad barn i år 1 och deras föräldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad på observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras föräldrar.Ingen av informanterna hade tidigare stött på en undervisning som varit baserad på skönlitteratur, men såväl föräldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De känner att det är mycket lättare att finna lärglädje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, än ur renodlade läromedel. Både föräldrar och barn vill dock ha kvar traditionella läromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det är väldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att föräldrarna på så vis känner trygghet i att basen i barnens lärande säkras.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lärare har intervjuats och två har dessutom observerats under fyra sammanhängande dagar. Av vårt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram. Vi har dragit slutsatsen att det som ligger bakom lärares attityd till tematisk undervisning är hur denna definierar begreppet, huruvida deras undervisning är form- faktaorienterad, skolans organisation och tradition samt lärarens tidigare erfarenheter av tematisk undervisning. Efter observationen kunde vi även dra slutsatsen att en lärare med positiv attityd till tematisk undervisning inte behöver arbeta mer tematiskt än en lärare med mindre positiv attityd.

Detta examensarbete handlar om två olika sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i år 3-5. Jag har jämfört en lärare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, ämnesövergripande undervisning med en annan lärare som använder skönlitteraturen inom ramen för svenskämnet. Syftet har varit att ta reda på vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssätt samt om eleverna tycker att de lär sig något utifrån att läsa skönlitteratur i undervisningen. För att få fram materialet till min uppsats har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare samt fyra elever i respektive klass. Jag har även genomfört observationer i båda klasser. En av likheterna jag har funnit är att båda klasser har en bänkbok som de själva väljer och som de läser vid schemalagda tillfällen. Jag har däremot inte funnit något entydigt svar i mina elevintervjuer som visar att eleverna upplever att de lär sig något av att läsa skönlitteratur, eller att de vill läsa mer utöver det de läser i skolan, i de olika arbetssätten.