• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 71
  • Tagged with
  • 71
  • 21
  • 17
  • 15
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ämnesintegrering med musik : En studie om några lärares tankar om ämnesöver­gripande samarbete i årskurs 1-5

Bengtsson, Maja January 2014 (has links)
Min erfarenhet är att många lärare uppskattar musik som en tillgång i temaarbeten, men också att musikläraren ofta är väldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns.   Med bakgrund i tidigare och nuvarande läroplan, samt i forskning om ämnesintegrering och vad den kan innebära, har jag i denna studie undersökt vad några musiklärare och några lärare i andra ämnen säger att ämnesintegrering med musik i fokus kan innebära, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie.   Studien visar att lärarna är positiva till ämnesövergripande samarbete och gärna vill arbeta mer så, eftersom de ser många vinster med det. Den visar också att tid och okun­skap på flera sätt är hinder för samarbete över ämnesgränserna, och att lärarna själva inte alltid har möjlighet att påverka dessa hinder.
2

Ämnesintegrerad matematik

Johansson, Sara, Lindgren, Viktoria January 2007 (has links)
<p>Denna studie visar hur en lärare ämnesintegrerar matematik i sin undervisning. Genom en intervju har lärarens syfte med detta arbetssätt lyfts fram. Vi observerade hur integra-tionen i undervisningen såg ut i praktiken. Sammanfattningsvis konstaterar vi att läraren använder sig av ämnesintegration för att ge eleverna en helhetsbild av matematiken. Matematik är inte begränsat till matematiklektionerna utan finns överallt. Bakom inte-greringstanken speglas lärarens synsätt över hur elevernas matematikkunskaper utveck-las. Undervisningen baseras på språkets betydelse och att konkretisera matematiken. Lärandet sker i en igenkännande kontext där samspel, kommunikation och reflektion är centrala beståndsdelar.</p>
3

Ämnesintegration matematik och naturkunskap

Bengtsson, Marcus January 2009 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap på gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns några fördelar enligt lärarna med en ökad ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap. </p><p>Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielärare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda på respondentens inställning utifrån sin lärarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstå lärarens planering, förhållningssätt och syn på undervisningsmetod. </p><p>Undersökningen kom fram till att de intervjuade lärarna anser att det är positivt med en ämnesintegration om den är naturlig och inte känns påtvingad för eleverna. Hittar läraren den naturliga kopplingen kommer kunskapsutvecklingen inom både matematik och naturkunskap att gynnas. Genom ämnesintegreringen kommer eleverna att få en bättre förståelse för helheten samtidigt som ämnena förankras i verkligheten.</p>
4

Ämnesintegrerad matematik

Johansson, Sara, Lindgren, Viktoria January 2007 (has links)
Denna studie visar hur en lärare ämnesintegrerar matematik i sin undervisning. Genom en intervju har lärarens syfte med detta arbetssätt lyfts fram. Vi observerade hur integra-tionen i undervisningen såg ut i praktiken. Sammanfattningsvis konstaterar vi att läraren använder sig av ämnesintegration för att ge eleverna en helhetsbild av matematiken. Matematik är inte begränsat till matematiklektionerna utan finns överallt. Bakom inte-greringstanken speglas lärarens synsätt över hur elevernas matematikkunskaper utveck-las. Undervisningen baseras på språkets betydelse och att konkretisera matematiken. Lärandet sker i en igenkännande kontext där samspel, kommunikation och reflektion är centrala beståndsdelar.
5

Ämnesintegration matematik och naturkunskap

Bengtsson, Marcus January 2009 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap på gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns några fördelar enligt lärarna med en ökad ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielärare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda på respondentens inställning utifrån sin lärarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstå lärarens planering, förhållningssätt och syn på undervisningsmetod. Undersökningen kom fram till att de intervjuade lärarna anser att det är positivt med en ämnesintegration om den är naturlig och inte känns påtvingad för eleverna. Hittar läraren den naturliga kopplingen kommer kunskapsutvecklingen inom både matematik och naturkunskap att gynnas. Genom ämnesintegreringen kommer eleverna att få en bättre förståelse för helheten samtidigt som ämnena förankras i verkligheten.
6

Olika föreställningar om samband mellan musik och matematik

Bergh, Andreas January 2005 (has links)
Mitt syfte är att beskriva olika föreställningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sådan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien är en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har även intervjuat två lärare på en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjälp av musik. Resultaten tyder på att det finns såväl föreställningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan när det gäller matematisk förståelse.
7

Infärgning av yrkesämne i engelska på Fordons- och transportprogrammet : Elevers upplevelse av en intervention

Strandberg, Leif January 2013 (has links)
Den här studien undersöker hur min gymnasieklass på en kommunal skola i år ett på Fordon- och transportprogrammet, FT med 24 elever, upplever en intervention med infärgning av yrkesämnet i engelskkursen. Bakgrunden till studien är att jag har upplevt problem med att få eleverna motiverade till att jobba med engelskan och visa intresse för det vi gör. Många elever söker enligt Skolverket till FT för att de är skoltrötta och intresserade av bilar och motorer och inte av teoriämnen. Forskning i Sverige och internationellt visar på att man jobbar med infärgning med goda resultat. Man har till exempel i USA även startat universitetskurser för lärare som vill lära sig om infärgning. I USA har man till och med lagstiftat om att infärga. Interventionen genomfördes under fyra veckor, åtta lektioner om vardera 90 minuter. Eleverna jobbade under interventionen med en textbok och en arbetsbok som rörde verktyg och motorer på svenska och engelska. Efter dessa fyra veckor genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer enligt intervjuguide med eleverna. Jag fick ett bortfall på 5 elever. Det visade sig vara lite svårt att få igång diskussioner i fokusgrupperna men trots detta samlades en del data in. Resultaten tyder på att majoriteten av eleverna var mer intresserade av engelska och även motiverade under interventionen. Dessutom var alla elever, även de som var negativa till yrkesengelska, helt säkra på att de skulle ha nytta av yrkesengelska i framtiden. Mina resultat stämmer i stora drag med resultat från både svenska och internationella studier av infärgning.
8

HELHETSSYN OCH VERKLIGHETSUPPFATTNING : En statistisk enkätundersökning kring lärares syn påämnesintegration och dess för- och nackdelar.

Sjökvist, Martin January 2014 (has links)
Detta arbete syftar till att kartlägga vad lärare i grundskolans senare del, årskurs 6-9, och gymnasiet i Västerås stad anser om ämnesintegration. Den metod som användes var en enkätundersökning som riktade sig till samtliga lärare i populationen. Genom att statistiskt undersöka de inkomna svaren har ett antal resultat hittats. De flesta lärare är positiva till ämnesintegration. De skulle också vilja arbeta mer ämnesintegrerat. Lärarna håller med om de fördelar, nackdelar och hinder som enkäten tar upp. Kvinnor är mer positiva än män till ämnesintegration, yngre och mindre erfarna lärare är mer positiva än äldre och mer erfarna lärare. De lärare som arbetar på friskola är mer positiva än de som arbetar på kommunal skola. Variationen är stor kring hur och i vilken utsträckning lärarna arbetar ämnesintegrerat.
9

Att omges av bilder : En studie om bilder i en skolkontext / To be surrounded by pictures : - a study about images in a school context

Erlandsson, Lisa, Nilssén, Anna January 2016 (has links)
Abstract Vi lever idag i ett informationssamhälle där gammal som ung möts av ett oändligt bildflöde. Vare sig vi är medvetna om det eller ej, omges vi av bilder som tar olika skepnader och fyller olika funktioner. Också skolans värld präglas av samhällets utveckling och det ligger i linje med läroplanen att förbereda våra elever för en komplex och bildtät omvärld. Syftet med denna studie är att undersöka vilka bilder som figurerar i undervisningen på en skola såväl som i dess fysiska miljö. Därtill undersöks också med vilka tänkbara, pedagogiska ändamål bilderna används. Studien utgår från empiri insamlat från observation och intervjuer som bearbetats och analyserats. Tidigare erfarenheter som vi tillägnat oss under verksamhetsförlagd utbildning på skolan har varit av betydelse för undersökningen. Viktiga resultat som studien redovisar är att bilder används för att överbrygga språkliga svårigheter och konkretisera ett abstrakt innehåll. Bilder är ett pedagogisk redskap på den aktuella skolan.
10

Ämnesintegration och bedömning : - en studie om vilka bedömningsformer och bedömningsverktyg som används i ämnesintegration

Hermansson, Anna, Andersson, Johanna January 2012 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka vilka bedömningsformer högstadielärare använder i sitt eget ämne när de arbetar ämnesintegrerat. Det finns även en redogörelse för hur lärare arbetar med ämnesintegrerad undervisning för att på sätt kunna finna ett samband med arbetssätt och bedömningsform. De frågeställningar som står som utgångspunkt för undersökningen är Hur bedömer lärare eleven i sitt eget ämne i ett ämnesintegrerat arbetssätt?och Vad använder lärare för bedömningsverktyg?. Undersökningens metod är av kvalitativ karaktär och består av ett webbaserat frågeformulär som skickas ut till högstadielärare runt om i landet. Frågeformuläret består av sju öppna frågor där lärares ställningstagande till ämnesintegration och redogörelse för bedömningssätt besvaras. Respondenterna har generellt sätt ett positivt synsätt till ämnesintegration och beskriver att det ger en helhetsbild för eleverna. Dock ser flertalet respondenter ett hinder i tidsbrist, ekonomi och samarbetssvårigheter mellan kollegor. Respondenternas arbetssätt gällande ämnesintegration jämförs med Fogarty &amp; Petes (2009) tio modeller för ämnesintegration och med dessa som bakgrund dras paralleller till de bedömningssmetoder som respondenterna använder och som litteraturen beskriver. Resultatet är tvetydigt eftersom det inte går att generalisera utifrån de svar och det antal respondenter som har medverkat i undersökningen. Dock går det att utlösa att flertalet respondenter arbetar tematiskt och de använder sig av bedömningsmatriser för att underlätta bedömningsarbetet. Andra bedömningsformer som används av respondenterna är sambedömning, formativ och summativ bedömning samt autentisk bedömning.

Page generated in 0.1259 seconds