Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap på gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns några fördelar enligt lärarna med en ökad ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap. </p><p>Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielärare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda på respondentens inställning utifrån sin lärarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstå lärarens planering, förhållningssätt och syn på undervisningsmetod. </p><p>Undersökningen kom fram till att de intervjuade lärarna anser att det är positivt med en ämnesintegration om den är naturlig och inte känns påtvingad för eleverna. Hittar läraren den naturliga kopplingen kommer kunskapsutvecklingen inom både matematik och naturkunskap att gynnas. Genom ämnesintegreringen kommer eleverna att få en bättre förståelse för helheten samtidigt som ämnena förankras i verkligheten.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap på gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns några fördelar enligt lärarna med en ökad ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielärare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda på respondentens inställning utifrån sin lärarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstå lärarens planering, förhållningssätt och syn på undervisningsmetod. Undersökningen kom fram till att de intervjuade lärarna anser att det är positivt med en ämnesintegration om den är naturlig och inte känns påtvingad för eleverna. Hittar läraren den naturliga kopplingen kommer kunskapsutvecklingen inom både matematik och naturkunskap att gynnas. Genom ämnesintegreringen kommer eleverna att få en bättre förståelse för helheten samtidigt som ämnena förankras i verkligheten.

Syftet med studien var att studera nya läroböcker i kursen naturkunskap 1a1 på gymnasiet. Böckerna analyserades utifrån den nya ämnesplanen i naturkunskap samt ett formulär med stödfrågor. Resultatet gav att ingen av de analyserade läroböckerna uppfyllde ämnesplanens mål och centrala innehåll på ett tillfredsställande sätt. Den största bristen fanns vad gäller ämnesplanens mål om att eleverna ska utveckla kunskaper om olika livsstilars konsekvenser för den egna hälsan samt folkhälsan. Ingen av böckerna berörde detta på ett tillfredsställande sätt. Det visade sig också vara en stor variation vad gäller böckernas upplägg och hur de var skrivna, om det fanns instuderingsfrågor och liknande. Slutsatserna är att lärare behöver komplettera med ytterligare material, böckerna i sig kan inte täcka hela kursen.

No description available.

En del av syftet med ämnet naturkunskap i den svenska gymnasieskolan är att ge eleverna en slags naturvetenskaplig allmänbildning eller scientific literacy, som grund för diskussion och ställningstaganden i aktuella samhällsfrågor. Att undervisa naturkunskap med utgångspunkt i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) är en metod där argumentation och diskussion får ta mycket plats i klassrummet. Studier visar dock att många lärare känner att diskussionen sker på bekostnad av kursens naturvetenskapliga innehåll och en omfattande studie visar att elever baserar sina argument på värderingar i högre grad än kunskap. Den här studien undersöker elevers argumentation och vad den baseras på för att öka kunskapen om hur argumentation och diskussion kan användas i undervisningen på ett bra sätt. Eleverna instruerades att argumentera för och emot en SNI som de själva valde. Deras skriftliga argument analyserades sedan med avseende på perspektiv (biologiskt, ekonomiskt eller socialt perspektiv) och grund (kunskap, värdering eller personlig erfarenhet). Resultaten visade att en övervägande majoritet av argumenten baserades på kunskap, en mindre del på värderingar och ytterst få på personlig erfarenhet. Det perspektiv som flest argument utgick ifrån var biologiskt, men det varierade mellan ämnena. En slutsats är att hur elever argumenterar är i hög grad beroende av hur den lärarledda diskussionen i klassrummet ser ut, vilka typer av argument som tas upp där och hur de värderas. Som lärare är det alltså viktigt att ha klart för sig vad bra argumentation är och föregå med gott exempel för eleverna.

<p>Syftet med denna rapport är att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de läroböcker</p><p>som idag finns på marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal läroböcker från de största</p><p>förlagen har undersökts utifrån innehåll, stil och målgrupp. Innehållet i böckerna skiljer sig</p><p>inte så mycket åt om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit upp</p><p>samtliga delar som nämns i kursplan och kursmål. När man går närmare ser man dock ganska</p><p>stora skillnader. Skillnaderna märks i synnerhet i författarnas bruk av bilder och i språket. Hos</p><p>de senast utgivna böckerna ser man också att samhällsdiskussionen om hållbar utveckling har</p><p>fått relativt stort utrymme. Böckerna har oftast samtliga gymnasieskolans program eller</p><p>endast de yrkesförberedande programmen som målgrupp.</p>

<p>Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program. I enlighet med tidigare studier var tjejer mer intresserade än killar av biologi och killar var mer intresserade än tjejer av fysik. Killar var dock inte mer intresserade av fysik än av biologi. Tjejer som grupp hade en större spridning i intresse än killar som grupp, både sammantaget och inom varje program. Även elever på det samhällsvetenskapliga programmet hade som grupp en större spridning i intresse än de två grupperna som utgjordes av elever på det naturvetenskapliga programmet och elever på yrkesförberedande program.</p>

Syftet med denna rapport är att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de läroböcker som idag finns på marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal läroböcker från de största förlagen har undersökts utifrån innehåll, stil och målgrupp. Innehållet i böckerna skiljer sig inte så mycket åt om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit upp samtliga delar som nämns i kursplan och kursmål. När man går närmare ser man dock ganska stora skillnader. Skillnaderna märks i synnerhet i författarnas bruk av bilder och i språket. Hos de senast utgivna böckerna ser man också att samhällsdiskussionen om hållbar utveckling har fått relativt stort utrymme. Böckerna har oftast samtliga gymnasieskolans program eller endast de yrkesförberedande programmen som målgrupp.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program. I enlighet med tidigare studier var tjejer mer intresserade än killar av biologi och killar var mer intresserade än tjejer av fysik. Killar var dock inte mer intresserade av fysik än av biologi. Tjejer som grupp hade en större spridning i intresse än killar som grupp, både sammantaget och inom varje program. Även elever på det samhällsvetenskapliga programmet hade som grupp en större spridning i intresse än de två grupperna som utgjordes av elever på det naturvetenskapliga programmet och elever på yrkesförberedande program.