Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Syftet med arbetet är att granska på vilket sätt några grundskolor i Umeå kommun arbetar med studie- och yrkesvägledning. Det som särskilt ska belysas är om det finns en upprättad verksamhetsplan kring studie- och yrkesvägledning och om det sker i enlighet med gällande styrdokument. Undersökningsmetoder för arbetet är dels genom telefonintervjuer, frågor i textform samt granskning av styrdokument och tidigare forskning. Analys av det empiriska materialet har främst utgått från styrdokument som är en grund för hur grundskolor skall jobba och uppnå målen som det formuleras i dem. Tidigare forskning visar på att det finns klara brister inom arbetet studie- och yrkesvägledning och detta har visat sig i mångfaldiga granskningar och forskningsrapporter. I gällande styrdokument som till exempel Skollag 2010:800 och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) så finns det riktlinjer och mål för hur vägledning som skolan ska förhålla sig till. Exempel i Lgr11 formuleras det i målen att alla elever ska kunna ta ställning och välja bland olika valmöjligheter inför sin framtid. Skolinspektionen gjorde under 2006 och 2013 granskning av bland annat grundskolorna i Umeå kommun. Det som framkom i denna undersökning var att även i Umeå kommun så fanns det brister i vägledningsinsatserna. De undersökta grundskolorna för de lägre åldrarna, årskurs 1-6, inom detta arbete visade sig inte ha någon verksamhetsplan för vägledningsarbete, trots styrdokument förordar detta. Umeå kommun utför en elevenkät vartannat år för grundskolans högre åldrar, årskurs 7-9 och i den senaste 2015 visade det brister ifråga om elever fått information om framtida studie- och yrkesval och träffat vägledare enskilt. Ju lägre årskurs eleverna gick desto färre hade fått information och träffat vägledare.

<p>Titel: Singellivet – en önskad eller oönskad frihet?</p><p>Författare: Isabelle Collin & Sabina Remmert</p><p>Handledare: Christoffer Kindblad</p><p>Examinator: Marta Cuesta</p><p>Typ av arbete: C-uppsats i sociologi</p><p>Syfte: Syftet blir i denna undersökning att få en ökad förståelse av varför de kvinnor</p><p>och män i åldrarna 25-35 år lever som singlar och vad de vill bevara i sina liv. Även att se på vilka yttre faktorer som påverkar denna status och dess fortlevnad.</p><p>Problemformulering: Vår huvudfråga som vi utgår ifrån är; Vad avgör valet mellan att</p><p>leva som singel eller ingå i en tvåsamhet?</p><p>Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen har skapats utifrån sociologiska teorier inom området mänskliga beteenden i grupp och individuellt.</p><p>Metod: Studien är en fallstudie med ett hermeneutiskt synsätt. Detta val har lett till att en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.</p><p>Empiri: Vi har ställt frågor kopplade till singellivet samt även några frågor om</p><p>tvåsamheten. Tio intervjupersoner, varav fem kvinnor och fem män deltog. De svar vi fått fram har vi använt oss utav som en grund inför analysen.</p><p>Slutsatser: Våra informanter är måna om att uttrycka sin självständighet. Vidare gör de</p><p>skillnad på vad en misslyckad samt lyckad singel är. De lever ett aktivt liv vilket innebär umgås med vänner och gå ut. De anser att ha andra singelvänner omkring sig är mycket viktigt. Alla har en önskan om tvåsamheten i framtiden.</p>

Titel: Singellivet – en önskad eller oönskad frihet? Författare: Isabelle Collin & Sabina Remmert Handledare: Christoffer Kindblad Examinator: Marta Cuesta Typ av arbete: C-uppsats i sociologi Syfte: Syftet blir i denna undersökning att få en ökad förståelse av varför de kvinnor och män i åldrarna 25-35 år lever som singlar och vad de vill bevara i sina liv. Även att se på vilka yttre faktorer som påverkar denna status och dess fortlevnad. Problemformulering: Vår huvudfråga som vi utgår ifrån är; Vad avgör valet mellan att leva som singel eller ingå i en tvåsamhet? Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen har skapats utifrån sociologiska teorier inom området mänskliga beteenden i grupp och individuellt. Metod: Studien är en fallstudie med ett hermeneutiskt synsätt. Detta val har lett till att en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Empiri: Vi har ställt frågor kopplade till singellivet samt även några frågor om tvåsamheten. Tio intervjupersoner, varav fem kvinnor och fem män deltog. De svar vi fått fram har vi använt oss utav som en grund inför analysen. Slutsatser: Våra informanter är måna om att uttrycka sin självständighet. Vidare gör de skillnad på vad en misslyckad samt lyckad singel är. De lever ett aktivt liv vilket innebär umgås med vänner och gå ut. De anser att ha andra singelvänner omkring sig är mycket viktigt. Alla har en önskan om tvåsamheten i framtiden.

The essay aimed to investigate whether people choose light products or original products regarding dairy products and beverages as well as the motives for their respective choice. Finally the purpose was to find out where they had obtained the knowledge to make their choice and how they thought media had affected their choice.   The method used was a qualitative decsriptive study with three focus groups consisting of six women aged 40-50, six women aged 20-30 and four men aged 25-35. Each interview lasted 2 hours. The groups were a selection of comfort.     The results showed that all respondents choose original products. The primary reason was because they thought that original products tasted better and had a better consistence. The two female groups thought that they had been affected by the media, while the male group on the other hand did not believe that they had been influenced.   One possible conclusion is that people easily can be affected by the media. This effect is both conscious and unconscious and has a great influence on the respondents’ choices of food and beverages. Further, it is obvious that people think it is most important to enjoy what they eat and drink.   Keywords: Light products, choice, media, attitudes

No description available.

Sveriges redovisningstradition är i förändring. Den 19 juni 2012 publicerades K3 och från och med 1 januari 2014 har alla mindre företag i Sverige, enligt ÅRL:s definition, haft möjligheten att välja mellan det nya huvudregelverket, eller förenklingsregelverket K2. Tidigare forskning inom ämnet val av redovisningsmetod har identifierat faktorer som påverkar beslutet, men enligt oss förbisett hur själva beslutsprocessen gått till.

Diss. Nr. 13584 Naturwiss. ETH Zürich. / Literaturverz.

Thèse, sciences techniques, Lausanne, 2002 ; n° 2479. / Bibliogr.

Thèse no 1714 sciences EPF Lausanne. / Bibliogr.