Sveriges redovisningstradition är i förändring. Den 19 juni 2012 publicerades K3 och från och med 1 januari 2014 har alla mindre företag i Sverige, enligt ÅRL:s definition, haft möjligheten att välja mellan det nya huvudregelverket, eller förenklingsregelverket K2. Tidigare forskning inom ämnet val av redovisningsmetod har identifierat faktorer som påverkar beslutet, men enligt oss förbisett hur själva beslutsprocessen gått till.

<p>Vid sin tillkomst är de flesta företag små. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutändan står för de allra viktigaste besluten. Denna person borde således vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill säga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir därför intressanta, då en person med sådan karaktär i större utsträckning torde sträva efter, söka och svara på exportstimuli.</p><p>I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan på internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrån sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju är tre parametrar sammanfattade i <em>psykologiska faktorer</em> vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition. Tre ytterligare parametrar är de <em>icke-psykologiska</em> vilka utgörs av kunskap, ålder och erfarenheter. Den sista parametern är <em>aktiviteter</em> vilken avser företagets engagemang.</p><p>Samtliga parametrar, undantag ålder, har visat sig stå i relation till beslut om internationalisering. <em>Aktiviteter</em> har visat sig särskilt viktig då dessa framförallt skapat organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för expansion. Detta tillsammans med en, hos beslutsfattaren, positiv inställning till handel med utlandet och en ambition att växa är starkt korrelerade med initiering av exportverksamhet. Att dessa parametrar varit viktiga i internationaliseringen för vårt fallstudieföretag är tydligt men deras enskilda inverkan är dock svårare att uttala sig om.</p><p> </p>

Vid sin tillkomst är de flesta företag små. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutändan står för de allra viktigaste besluten. Denna person borde således vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill säga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir därför intressanta, då en person med sådan karaktär i större utsträckning torde sträva efter, söka och svara på exportstimuli. I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan på internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrån sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju är tre parametrar sammanfattade i psykologiska faktorer vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition. Tre ytterligare parametrar är de icke-psykologiska vilka utgörs av kunskap, ålder och erfarenheter. Den sista parametern är aktiviteter vilken avser företagets engagemang. Samtliga parametrar, undantag ålder, har visat sig stå i relation till beslut om internationalisering. Aktiviteter har visat sig särskilt viktig då dessa framförallt skapat organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för expansion. Detta tillsammans med en, hos beslutsfattaren, positiv inställning till handel med utlandet och en ambition att växa är starkt korrelerade med initiering av exportverksamhet. Att dessa parametrar varit viktiga i internationaliseringen för vårt fallstudieföretag är tydligt men deras enskilda inverkan är dock svårare att uttala sig om.

Tidigare studier har visat att reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 är komplexa och kritiserade samt har effekter på företags val av säkringar och säkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssätt och därför missat att undersöka hur beslutsfattarna på företagen påverkas. För att öka förståelsen kring IAS 39:s påverkan på företag undersöker den här studien hur reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 påverkar beslutsfattarna på svenska icke-finansiella företag utifrån ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar används tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer. I studien genomförs intervjuer med beslutsfattare på små och stora svenska icke-finansiella företag. Resultaten från studien visar hur beslutsfattare påverkas utifrån reglerna i IAS 39, att erfarenhet av säkringsredovisning spelar roll, att företagets storlek inte tycks vara av betydelse samt att jämnhet i resultatet är viktigt för beslutsfattare.

Klimatförändringar är en av vår tids stora frågor och den kommer att påverka samhällen världen över under en obestämd framtid. Vikten av klimatanpassning för att möta dessa förändringar kan inte underskattas. Denna uppsats har undersökt lokala beslutsfattares arbete med klimatanpassning och huruvida deras arbete med anpassning kan förklaras av forskningen kring salience och naturkatastrofer/naturolyckor. Leder en erfaren naturkatastrof/naturolycka till ökade klimatanpassningsåtgärder? Tidigare studier har förlitat sig på jämförelser mellan länder och mätt anpassning baserat på den monetära skadan av ytterligare katastrofer. Denna studie använder data över naturskador i Sverige mellan 2015 och 2021 och kombinerar detta med årliga data från en enkätundersökning över kommuners arbete med klimatanpassning. Regressionsanalyser genomförs för hela studieperioden. Även regressionsanalys som utesluter åren 2020–2021 för att säkerställa att resultaten inte är en följd av COVID-19-pandemin presenteras. Resultaten indikerar att upplevda naturskador inte har en signifikant effekt på nivån av klimatanpassning. Därmed antyder resultaten att lokala beslutsfattare i Sverige inte påverkas av salience i sina beslut om klimatanpassning. / Climate change is a pressing issue that will affect societies worldwide for an indefinite period. Recognizing the importance of climate adaptation, this thesis investigates the role of salience in decision-makers' behavior regarding climate adaption. By examining the impact of natural disasters and natural hazards on municipal decision-makers' behavior, the study explores whether such events increase the salience of climate adaptation and subsequently drive greater ambition in adaptation policies. Unlike previous studies that have relied on cross-country comparisons or measured adaptation based on previous natural disasters, this study utilizes data on natural damage in Sweden between 2015 and 2021, combined with survey data on municipal adaptation efforts. Regression analyses are conducted for the entire study period and a subset excluding the years 2020-2021 to mitigate the influence of the COVID-19 pandemic. The results indicate that perceived natural damage does not significantly affect the level of climate adaptation. Thus, the findings suggest that local decision-makers in Sweden are not influenced by salience in their climate adaptation decisions.

Denna uppsats undersöker beslutsfattares syn på jämförande reklam som marknadsföringsstrategi utifrån ett antal centrala aspekter som omfattar fördelar, nackdelar, direkt jämförande reklam respektive indirekt jämförande reklam, juridiska risker med jämförande reklam och etiska överväganden vid jämförande reklam. Trots att jämförande reklam används flitigt samt att konsumentperspektivet på jämförande reklam undersökts i tidigare studier, finns det begränsad forskning om beslutsfattares uppfattning av denna marknadsföringsstrategi. Studien utgår från en kvalitativ metod och baseras på semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare inom marknadsföringsyrket. Empirin utgörs av insamlad data från intervjuer med beslutsfattare som analyserats utifrån en egenkonstruerad analysmodell kopplat till det teoretiska ramverket. Slutsatsen för studien är att beslutsfattare ser positivt på jämförande reklam men har en försiktig inställning till att i praktiken använda sig av jämförande reklam, specifikt direkt jämförande reklam, på grund av de juridiska och etiska riskerna som finns. Slutligen avslutas studien med implikationer för chefer, begränsningar och förslag på framtida forskning.

Syftet med den här uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv undersöka hur dagspress framställer makthavare, det vill säga beslutsfattande kvinnor och män på höga positioner inom näringsliv och politik. Undersökningen har fokuserat på om gestaltningarna sker utifrån könsstereotyper och hur det i sådana fall ser ut. Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Undersökningen har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys av artiklar som innehåller personintervjuer, där makthavaren får komma till tals genom citat och i löpande text. Utgångspunkten har varit en specifik mall och övergripande frågeställningar för att få reda på hur kvinnor och män på höga positioner i samhället skildras. En jämförelse mellan de båda könen har gjorts för att upptäcka likheter respektive olikheter. Resultatet är att män och kvinnor i vissa fall skildras utifrån könskodade ord. Det vill säga att kvinnor framställs efter typiskt kvinnliga könskodade ord och män efter typiskt manliga könskodade ord. Även bildmässigt framställs kvinnor och män i viss mån efter könsstereotyper, kvinnor ler och män ser hårda ut. En slutsats av studien är att journalister inom dagspress måste bli mer medvetna om hur de skildrar makthavare och vilka ord de använder för att beskriva män respektive kvinnor. Nyckelord: Makt, stereotyper, genus, män, kvinnor, beslutsfattare, journalistik, dagspress, dagstidning, beslutsmakt, media, press, journalist, jämställdhet

<p>Inledning</p><p>Organisationer inom den offentliga och privata sektorn gör dagligen informationsuttag genom att använda olika datorbaserade verktyg för att kunna fatta bättre beslut genom det beslutsunderlag som tas fram. Dessa system används på olika nivåer i en organisation.</p><p>Problemdiskussion</p><p>Komplexiteten och intensiteten på marknaden är inga nya fenomen i dagens affärsmiljö då det ställer höga krav på beslutsfattarna. Därav finns det ett behov bland beslutsfattare att använda ett datorbaserat verktyg för att svara upp mot de höga kraven som ställs.</p><p>Syfte</p><p>Denna studie utvärderar analys- och rapporteringsverktyget QlikView och hur införandet av detta system i Jönköpings kommun påverkar första linjens chefer inom två av kommunens förvaltningar. Olika nyttoeffekter kommer att identifieras och utvärderas för att förstå vilket mervärde QlikView kan ge beslutsfattarna.</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att utvärdera faktorer i samband med införandet av QlikView. Dessa metoder har använts för att få en så rättvisande bild som möjligt av verkligheten. Kvalitativa intervjuer har utförts med olika nyckelpersoner och generaliserbarheten av studien har styrkts genom intervjuer med andra kommuner. Författarna har även utfört en gruppintervju med företaget QlikTech i Lund. Slutligen ingår även en observationsstudie i undersökningen.</p><p>Slutsats</p><p>Analysverktyget kan medföra olika nyttoeffekter som med stor sannolikhet kommer att realiseras vid användandet. Olika positiva effekter som är identifierade är tidsbesparingar vid informationsuttag, effektiv analys av information och en bättre kontroll av verksamheten. För att dessa nyttoeffekter ska realiseras så måste också användarna aktivt stödja denna förändringsprocess.</p>

Syfte: Ingen kan hävda att de har missat den pågående klimatdebatten med ett fokus på den globala uppvärmningen. En ökad medvetenhet om miljömässig hållbarhet har bidragit till en integration av etisk beslutsfattning in i organisationer. Studiens syfte är att undersöka hypotesen att CSR leder till ett ökat fastighetsvärde. Vi ämnar även få en ökad förståelse för hur motivation påverkar etisk beslutsfattning och CSR. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats inom ramen för en fallstudie. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med beslutsfattare inom den svenska fastighetsbranschen. En analys av aktuell forskning och litteratur samt en modell av Sekerka &amp; Stimel (2012) har bidragit till den teoretiska referensramen. Slutsats &amp; Resultat: Vi anser att miljömässig hållbarhet och det ekonomiska incitamentet går hand i hand och krävs idag för ekonomisk framgång. Då CSR tillämpas inom en organisation så har vi märkt att det inte är organisationstyperna som sedan påverkar om CSR ger ett ökat fastighetsvärde. Det är snarare organisationens mål med fastigheten. Svaret blir att långsiktiga intressenter anser att kostnaden för miljöinsatser leder till ett motsvarande eller en större värdeökning av fastigheterna. För att detta ska vara sant krävs dock en långsiktighet och långsiktiga mål med fastigheten. Förslag till fortsatt forskning: Ett intressant synsätt skulle vara att modifiera och tillämpa Sekerka &amp; Stimels (2012) modell vid jämförandet mellan olika branscher. Ett intressant ämne är hur miljömässig hållbarhet påverkar organisationers lönsamhet ur det ekonomiska perspektivet. Hur står svenska organisationers miljömässiga hållbarhetsarbete jämfört med utländska? Ett annat intressant område är hur miljömässig hållbarhet påverkas av externa bestämmelser så som lagstiftning och ökad myndighetskontroll. Under studiens gång har vi kommit fram till att Sekerka &amp; Stimels (2012) modell har brister när den appliceras på den svenska fastighetsbranschen. Ett alternativ kan vara en utveckling och anpassning av Sekerka &amp; Stimels (2012) modell för att lättare kunna appliceras mot en svensk bransch. Under de genomförda intervjuerna har flera organisationer talat om den sociala hållbarheten. Vi anser att det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie inom CSR men med inriktning mot social hållbarhet Studiens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse hur etisk beslutsfattning påverkar motivation av CSR. Studien bidrar även till ett tydliggörande av hur etisk beslutsfattning och miljömässig hållbarhet tillämpas inom den svenska fastighetsbranschen. Studien ger även svar på den praktiska frågan om CSR kan ge ett ökat fastighetsvärde. / Purpose: No one can argue and say that they have missed the ongoing climate debate which, focuses on global warming. An increased awareness of environmental sustainability has contributed to the integration of ethical decision-making in organizations. The study's purpose is to examine the hypothesis that CSR leads to increased property value we will also try to get a better understanding on how motivation effects ethical decision-making and CSR. Method: The study has been completed with a qualitative approach in the framework of a case study. Empirical material was gathered by semi-structured interviews preformed with decision-makers in the Swedish property industry. An analysis of the current research and literature, as well as a model by Sekerka &amp; Stimels (2012) has contributed to the theoretical framework. Conclusion &amp; Results: We believe that environmental sustainability and an economic incentive goes hand-in-hand and are required for financial success today. When CSR is applied within an organization, we have noticed that there is not the organizational type which affects whether CSR brings an increase in property value. Rather it is the organization's goals with the property. The answer is that long-term stakeholders believe that the cost of environmental measures leading to an equivalent or greater increase in the value of the properties. For this to be true it requires a long-term approach and long-term goal with the property. Further research: An interesting approach would be to modify and apply Sekerka &amp; Stimels (2012) model in the comparison between different industries. An interesting topic is how environmental sustainability will affect an organization’s profitability within an economic perspective. How are Swedish organization’s environmental sustainability efforts compared with overseas? Another interesting area is how environmental sustainability are affected by external conditions such as legislation and increased government control. During the study we have come to the conclusion that Sekerka &amp; Stimels (2012) model has shortcomings when applied to the Swedish property industry. An alternative can be an advancement and adaptation of Sekerka &amp; Stimels (2012) model in order for it to be applied on a Swedish industry. During the interviews, several organizations talked about social. We believe that it would be interesting to conduct a similar study in CSR, but with focus on social sustainability Contribution: The study contributes to a better understanding of how ethical decision-making affects the motivation towards CSR. The study also contribute to a clarification of how ethical decision-making and environmental sustainability are applied in the Swedish property industry. The study will also provide answers to the practical matter: could CSR contribute to an increased property value.

När militära beslutsfattare väljer hur och till vad underrättelser ska användas görs detta i samverkan med underrättelseföreträdare. Med metod- och handböcker som stöd, görs det med utgångspunkt i vad som kan sammanfattas som militär rationalitet. Erfarenheter från det vardagliga livet i stabsarbete tyder på att det finns fler påverkande delar som döljs i det för givet tagna. Med utgångspunkt i svenska militära beslutsfattares upplevelser av att använda underrättelser och den sociala interaktion som omfattar inriktning och delgivning, undersöks i denna studie hur vi kan förstå beslutsfattarnas användande av underrättelser. Studien syftar till att skapa specifik förståelse för svenska militära beslutsfattares användning av underrättelser. Studiens resultat visar såväl på likheter, som olikheter med de mer omskrivna politiska beslutsfattarna. Handböckernas förenklande bilder med pilar som stöd till inriktning och delgivning sätts i perspektiv. Resultatet tyder på att större vikt måste läggas på den personliga interaktionen och relationen mellan militära beslutsfattare och underrättelseföreträdare. Det mest framträdande i relationen är behovet av förtroende. Ett förtroende som grundas i så väl grupparbete som i individuell interaktion. Underrättelsernas användande påverkas även av de militära beslutsfattarnas upplevda relevans, vilket bygger på underrättelseföreträdarens förmåga att anpassa underrättelsernas presentation och sätta dessa i beslutsfattarens kontext.Förståelse för den individuelle beslutsfattaren, med avseende på så väl kunskap som personliga preferenser blir därför avgörande.