Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie. Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete. Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie. Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar. Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation. De flesta tyckte att kommunens hemsida var välunderbyggd och fungerade mycket bra. Slutsatsen från litteraturstudie var att anpassning till klimatförändringen innebär krisberedskapsarbete, kräver ett långsiktigt perspektiv och utmanar traditionella värderingar och prioriteringar i lokal planering. Det visade sig att fokus måste hållas på det gemensamma problemet, samarbete genom öppen kommunikation, ohämmad tänkande och konstruktiv konfliktlösning. Studien visade också att i vissa fall avsaknaden av konsekvent politik och integration, brist på statligt stöd och styrning på regional och lokal nivå bromsade kommunernas klimatanpassningsarbete. Litteraturstudien visade att det behövs fler studier för att ta reda på vad som kommunerna behöver göra och vilka behov av stöd kommunerna har. Samt visade litteraturstudien behov att studera vidare hur olika bakgrundsfaktorer som t ex kön, ålder, anställning, kommunernas storlek påverkar individens uppfattning om risker med klimatförändringar. Det identifierades några förslag till förbättringar av klimatriskinformationen som t ex att försöka informera företagen genom tidningar, involvera invånare/företagen i olika aktiviteter i samband med t ex klimatriskinformationskampanjer, använda bibliotek för informationskampanjer, skicka personinriktad information till företagen, informera om vilka tjänster kommunen har att erbjuda eftersom att fortfarande ganska många som inte vet att det t ex finns energi- och klimatrådgivning, fortsätta att bygga upp hemsidan, använda appar till smartphones osv.

<p>Global warming is going to affect our society in many ways. One can say that the problem we face has two different sides. One of those sides has received a lot of attention, namely how we can reduce our emissions of greenhouse gases. However, because of the climate system's inertia the climate will continue to evolve over a period, no matter how much we will cut back on emissions. Because of this, we have to start adapting our society to the climate changes that we cannot influence. This side of the problem has been termed climate adaptation.</p><p>Swedish society is, just like the rest of the world, faces major challenges in climate adaptation. An important part of the challenge is to protect the infrastructure. The Swedish Rail Administration’s (SRA) part of the challenge is to maintain a functioning rail system, regardless of how the environment around the railway is changing. By taking account of climate change when planning for new rail, future problems can be avoided. This report investigated what SRA can do to create a climate adapted railway.</p><p>Within the scope of this report, useful information is identified and a working model for how this information can be used when planning new railways is suggested. The model is then evaluated in a case study and the results are presented. The goal is that the work will provide a wide basis for every day work on climate adaptation within Banverket.</p>

Global warming is going to affect our society in many ways. One can say that the problem we face has two different sides. One of those sides has received a lot of attention, namely how we can reduce our emissions of greenhouse gases. However, because of the climate system's inertia the climate will continue to evolve over a period, no matter how much we will cut back on emissions. Because of this, we have to start adapting our society to the climate changes that we cannot influence. This side of the problem has been termed climate adaptation. Swedish society is, just like the rest of the world, faces major challenges in climate adaptation. An important part of the challenge is to protect the infrastructure. The Swedish Rail Administration’s (SRA) part of the challenge is to maintain a functioning rail system, regardless of how the environment around the railway is changing. By taking account of climate change when planning for new rail, future problems can be avoided. This report investigated what SRA can do to create a climate adapted railway. Within the scope of this report, useful information is identified and a working model for how this information can be used when planning new railways is suggested. The model is then evaluated in a case study and the results are presented. The goal is that the work will provide a wide basis for every day work on climate adaptation within Banverket.

Med ett föränderligt klimat kommer vi möta stora påfrestningar och för att anpassa oss till både det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. Klimatförändringarna kan medföra stora effekter på samhällets funktioner och på så sätt skapa stora påfrestningar på samhället. I denna uppsats har vi valt att titta närmare på klimatanpassning på kommunal nivå. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förändrats över tid. Fokus har till stor del legat på tjänstemännens syn på klimatanpassningsarbetet. Metoden som har använts är en semi-strukturerad intervjustudie och respondenterna har varit tjänstemän som arbetar eller har arbetat med klimatanpassning på kommunerna. Efter genomförda intervjuer gjordes en sammanställning av svaren som sedan analyserades mer djupgående samt diskuterades. Studiens resultat visar att prioriteringen av klimatanpassningsarbetet skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. I Norrköping och Linköping anser man att klimatanpassningsarbetet är väl prioriterat, och att arbetet har stigit på agendan med åren. I Söderköping arbetar man inte med det i större utsträckning och så har varit fallet även då en tidigare studie gjorts. Det verkar dock finnas ett intresse av att arbeta mer med klimatanpassning än vad som görs i dagsläget. Det finns ett flertal faktorer som påverkar klimatanpassningsarbetet, vilka kan benämnas som både drivkrafter eller barriärer beroende på situation. Några sådana är resurser, politik, storlek på kommun, erfarenhet av tidigare klimatrelaterade händelser, kunskapsläge, stöd från högre instanser samt ansvarsfördelning. / With a changing climate, we face great pressure in the future. In order to adapt to both the current and future climate we need to work with climate adaptation. Climate change can have a large impact on the functioning of society and thus create great damage on society. In this paper, we have chosen to look at climate change adaptation at the municipal level. We have chosen three different municipalities to interview, Norrköping, Linköping and Söderköping. The purpose of this paper is to examine how three municipalities in Östergötland are dealing with climate adaptation and determine if this has changed over time, with a lot of focus on the official’s perception of the problem. The method that has been used is a semi- structured interview study and the respondents has been officials who work or who have worked with climate adaptation. After completing the interviews a compilation of responses was made and analysed more profound. The results of the study show that the prioritization of climate adaption differs between the municipalities. In Norrköping and Linköping the climate adaptation work is considered to be well prioritized, and is rising on the agenda. It is less prioritized in Söderköping and has been so over the years. Based on the interviews, there is an interest in working more with climate adaptation than is done in the current situation, and there are several factors that affect climate adaptation efforts, which can be seen as both barriers and driving forces depending on situation. Those are for example: amount of resources, politics, size of the municipality, experience of past climate related events, knowledge, support from higher levels and distribution of responsibilities.

”Mark som är eller kan bli olämplig, avseende de boendes hälsa och säkerhet eller om risken föröversvämning, erosion och olyckor är stor, ska ingen bebyggelse planeras eller uppföras. Enmedveten planering för en framtida klimatförändring utvecklar stadens anpassningsförmåga, gör den mindre sårbar och gör att man kan skapa ett mer robust samhälle” (Halmstads översiktsplan 2030) Som klimatet nu förändras, kommer Halmstad inom en snar framtid att få räkna med temperaturhöjningar, ökad nederbörd och stigande havsnivåer. För en stor och kustnära kommun som Halmstad krävs det att kommunen anpassar sig inför dessa utmaningar och vidtar nödvändiga åtgärder i god tid. Konsekvenserna kan bli stora om anpassning inte sker för ett förändrat framtida klimat. Halmstad kommun har två områden i staden som kräver vidare analys, dessa är Tullkammarkajen och Söder. Tullkammarkajen är ett planerat bostadsområde som ska börja bebyggas 2020 och området Söder är till stor del redan bebyggt. Båda områdena är belägna direkt intill Nissan, som översvämmas vid vattenstånd på cirka +2,0 m ö h. Idag kan staden räkna med extremnivåer på +2,5 m ö h och vid stormen Gorm (2015) rådde ett vattenstånd på +2,37 m ö h. Prognoser från bl.a. SMHI tyder på att havsnivån kommer öka en meter fram till år 2100. Samtidigt minskar återkomsttiderna för vattenstånd på +2,5 m öh från cirka 50 år till endast 2 år fram till år 2100. Medeltemperaturen i Halmstad kommer öka under detta århundrade från 6-8°C till 10-14°C. Antalet varma dagar ökar från 10-15 till 50-55 dagar per år och värmeböljorna under sommaren kommer bli mycket längre, med torka, vattenbrist och i värsta fall dödsfall till följd. Syftet med rapporten har varit att ta fram åtgärdsalternativ för att minska risken för översvämningar och värmeböljor i staden. Samhällets resurser är begränsade, vilket medför att det behövs en så kostnadseffektiv anpassning som är möjligt. Kommunen har idag liten kunskap om de mest lönsammaste alternativen för att minska påverkan från översvämningar och värmeböljor, varför rapporten utreder den frågan. Metod har varit en översvämningssimulering, 14 intervjuer, en litteraturstudie och en samhällsekonomisk bedömning genom en kostnads-nyttoanalys. Fyra olika åtgärdsalternativ, som minskar risken för översvämningar och värmeböljor, redovisas i rapporten och utreder om översvämningsåtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma. Åtgärderna innebär bland annat ökad vegetation, höjdsättning, backventiler, vallar, slussport och pumpar. I den samhällsekonomiska bedömningen jämförs nyttan från åtgärderna med kostnader. Analysen visar att trots höga investeringskostnader är samtliga åtgärdsalternativ samhällsekonomiskt lönsamma meden tidshorisont på 100 år fram i tiden. / "Land that is or may be inappropriate, regarding the residents' health and safety or the risk of flooding, erosion and accidents is great, no settlement should be planned or built. An increased awareness in planning for a future climate change develops the city's adaptability, making it less vulnerable and allows it to become a more robust society" (Halmstads översiktsplan 2030). Considering how the world and local society is developing, Halmstad will in the near future experience temperature rise, increased rainfall and rising sea levels. For a large coastal municipality like Halmstad, it is required that the municipality adapt to these challenges and take the necessary measures in good time. The consequences can be devastating if adaptation is not done for a changed future climate. Halmstad has two areas in the city that require further analysis, these are Tullkammarkajen and Söder. Tullkammarkajen is a planned residential area, that will be built in 2020 and Söder is an area that is largely already built. Both areas are located directly next to Nissan, which floods when the water level rises above approximately +2.0 meter above sea level(masl). Today the city can count on extreme levels of +2.5 masl and the autumnstorm Gorm (2015) advised a water level of +2.37 masl. Forecasts from SMHI indicate that the sea level will increase one meter by 2100. At the same time the recurrence times for the water level of +2.5 masl will be reduced from about 50 years to only 2 years until year 2100. The temperature in Sweden will increase during this century and Halmstads average temperature will increase from 6-8°C to 10-14°C. The number of hot days increases from 10-15 to 50-55 days per year and heat waves during the summer will be much longer, with droughts, shortage of water and in worst case deaths as a result. The purpose of the report was to develop policy options for reducing the risk of floods and heat waves in Halmstad. The resources in the society are limited, therefore the most cost-effective adaptation is needed. The municipality currently has no knowledge of the most profitable options for reducing the impact of floods and heat waves, hence this report aims to investigate the matter. Method has been a flood simulation, 14 interviews, a literature review and an economic assessment by a cost-benefit analysis. Four different policy options, which reduce the risk of flooding and heatwaves, are listed in the report and investigate if the flood measures is economically profitable. They include increased vegetation,elevation, check valve, dykes, sluice gate and pumps. The assessment compares the benefits from the actions with the cost in an economic assessment. The analysis shows that despite high investment costs, all proposals for action are economically viable with a time horizon of 100 years.

<p>Denna rapport är en dokumentation av ett examensarbete vid Karlstads universitet våren 2006. Arbetets storlek är 20 poäng varav 5 poäng utgörs av en litteraturstudie.</p><p>Examensarbetet har gjorts i samarbete med Pöyry. Uppdragsbeskrivningen var att klimatanpassa en mjukpappersfabrik i ökenlandskap. Både för att tillgodose befintliga energibehov och om möjligt minska dem.</p><p>Fabriken har ett behov av produktionsånga. Solen kan användas för att producera ånga. Den metod som används då är att fånga upp solstrålningen i en stor area och leda den till en mottagare i en liten punkt. På detta sätt kan höga temperaturer uppnås och ånga kan framställas. Den typ av solfångare som är användbara för dessa behov kallas ”medium temperature solar trough”. Detta är en typ av kupade solfångare som kan röra sig i en riktning och fånga upp solens strålning.</p><p>För att ge en behaglig arbetstemperatur är fabriken även i behov av komfortkyla. De kalla nätter som kan råda i ökenklimat kan användas för att kyla fabriken. Ett system med kylbafflar som monteras i fabrikens tak för att kyla fabriken dagtid används. I kylbafflarna cirkuleras kallt vatten som kylmedium. Detta vatten värms upp under dagen och måste då kylas nattetid. Vattnet kyls i vattenslingor på taket för att sedan under dagtid lagras i marken innan användning.</p><p>I ökenlandskapen så är den passiva uppvärmningen ett problem då det är en stark solintensitet dagtid. Om fabriken delvis skulle grävas ner så kan en viss del av den passiva uppvärmningen undvikas. Problemet blir att bli av med den värme som alstras inne i fabriken. En väl utbyggd ventilation skulle krävas i fabriken för att inte stänga inne denna värme.</p> / <p>This report is the documentation of a final project at the Karlstad university during the spring of 2006. The project consists of 20 credits where 5 credits are a literature study.</p><p>The project was accomplished in cooperation with Pöyry. The assignment was to adapt a tissue factory to desert climate and in doing that provide the energy needed to operate and if possible reduce the need of the same.</p><p>The factory has a need for steam in the production. The sun can be used to produce steam. The method used would be gathering sunrays from a big area and concentrating them in a small spot, a receiver. Thus high temperatures could be reached and steam produced. The solar collector that would be used is called “medium temperature solar trough”. It’s at type of solar collector that can move in one axis to catch the sunrays.</p><p>To obtain an agreeable working environment in the factory there is a need for comfort cooling. The cold nights that are prevalent in desert areas can be used to cool the factory. A system with chilled beams installed in the ceiling of the factory will be used. The chilled beams contain circulating cool water. The cool water is heated while circulating during the day and thus has to be chilled during nighttime. The water is chilled in pipes on the roof during the night and then stored underground until used during daytime.</p><p>The passive warming of buildings is a problem in desert areas when there is high sun intensity during the days. If the factory were to be built partially underground parts of the passive warming could be avoided. There is still a problem with the heat being generated in the factory. A well built ventilation system would need to be constructed to not lock this heat in.</p>

Denna rapport är en dokumentation av ett examensarbete vid Karlstads universitet våren 2006. Arbetets storlek är 20 poäng varav 5 poäng utgörs av en litteraturstudie. Examensarbetet har gjorts i samarbete med Pöyry. Uppdragsbeskrivningen var att klimatanpassa en mjukpappersfabrik i ökenlandskap. Både för att tillgodose befintliga energibehov och om möjligt minska dem. Fabriken har ett behov av produktionsånga. Solen kan användas för att producera ånga. Den metod som används då är att fånga upp solstrålningen i en stor area och leda den till en mottagare i en liten punkt. På detta sätt kan höga temperaturer uppnås och ånga kan framställas. Den typ av solfångare som är användbara för dessa behov kallas ”medium temperature solar trough”. Detta är en typ av kupade solfångare som kan röra sig i en riktning och fånga upp solens strålning. För att ge en behaglig arbetstemperatur är fabriken även i behov av komfortkyla. De kalla nätter som kan råda i ökenklimat kan användas för att kyla fabriken. Ett system med kylbafflar som monteras i fabrikens tak för att kyla fabriken dagtid används. I kylbafflarna cirkuleras kallt vatten som kylmedium. Detta vatten värms upp under dagen och måste då kylas nattetid. Vattnet kyls i vattenslingor på taket för att sedan under dagtid lagras i marken innan användning. I ökenlandskapen så är den passiva uppvärmningen ett problem då det är en stark solintensitet dagtid. Om fabriken delvis skulle grävas ner så kan en viss del av den passiva uppvärmningen undvikas. Problemet blir att bli av med den värme som alstras inne i fabriken. En väl utbyggd ventilation skulle krävas i fabriken för att inte stänga inne denna värme. / This report is the documentation of a final project at the Karlstad university during the spring of 2006. The project consists of 20 credits where 5 credits are a literature study. The project was accomplished in cooperation with Pöyry. The assignment was to adapt a tissue factory to desert climate and in doing that provide the energy needed to operate and if possible reduce the need of the same. The factory has a need for steam in the production. The sun can be used to produce steam. The method used would be gathering sunrays from a big area and concentrating them in a small spot, a receiver. Thus high temperatures could be reached and steam produced. The solar collector that would be used is called “medium temperature solar trough”. It’s at type of solar collector that can move in one axis to catch the sunrays. To obtain an agreeable working environment in the factory there is a need for comfort cooling. The cold nights that are prevalent in desert areas can be used to cool the factory. A system with chilled beams installed in the ceiling of the factory will be used. The chilled beams contain circulating cool water. The cool water is heated while circulating during the day and thus has to be chilled during nighttime. The water is chilled in pipes on the roof during the night and then stored underground until used during daytime. The passive warming of buildings is a problem in desert areas when there is high sun intensity during the days. If the factory were to be built partially underground parts of the passive warming could be avoided. There is still a problem with the heat being generated in the factory. A well built ventilation system would need to be constructed to not lock this heat in.

Idag bor ungefär hälften av Sveriges befolkning inom 1 mils radie från kusten, vilket innebär att en stor del av vår bebyggelse ligger inom riskområde för havsvattennivåhöjningen. Det är av stor vikt att samhället angriper detta problem och tar det på största allvar, både på nationell, regional och på lokal nivå. Jag har i denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur strategierna i kommunerna ser ut för bebyggelse, såväl den befintliga som den framtida, samt vilka svårigheter och konflikter de kan ställas inför. Jag har gjort en fallstudie av Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun, där jag granskat de styrdokument som tagits fram som berör havsnivåhöjningen. Intervjuer med ansvariga på stadsbyggnadsavdelningarna har gjorts, där frågor ställts om hur kommunernas strategier ser ut och hur samarbetet med myndigheterna fungerar. Samtliga kommuner i undersökningen fortsätter med exploatering i riskområde och tar med i sina beräkningar att skydd skall uppföras längs kusten som omger de tätbebyggda områdena. För de mer glesbebyggda orterna, med övervägande del småhusbebyggelse, är risken stor att dessa hamnar utanför kommunens skyddsåtgärder och får därmed själv ansvara för att skydda sin fastighet. Kommunerna har inget svar på hur de skyddsåtgärder som de planerar för, ska finansieras utan förväntar sig att staten ska ta ansvar för denna framtida problematik.I kommunerna råder en viss motsägelsefullhet gällande hur nybyggnation ska hanteras. De egna framtagna styrdokumentens riktlinjer frångås, som jag uppfattar det, delvis beror på osäkerheten inför hur den framtida havsnivåhöjningen kommer utveckla sig i kombination med att efterfrågan är stor på bostäder i attraktiva kustnära lägen.

Abstract We are facing a century of rapid change in climate, with significant challenges in managing the impact of changes in living conditions for plants and animals. We can already see the responses of species through changes in phenology and spatial distribution, which may change ecosystem structure and function, with subsequent effect on ecosystem services and biological diversity. In Sweden, between 2005 and 2010, the red-listed species has increased by 13 % and similar trends can be seen across the world, making it difficult to attain national and international environmental objectives of preserving biodiversity. One way to reduce the loss of biodiversity is to protect nature from exploitation by allocating valuable areas as nature reserves, but climate change affects protected areas just as much as other landscapes and therefore requires elaborate systems of protection to facilitate species' survival. The paper has examined  how the decisions and management plans for nature reserves in Sweden have been followed-up and whether they are climate adapted or not by examining 30 nature reserves, classified as newly formed (2012), recently revised (2009-2011) and older (1977-2007) reserves, and assessed what is in the decisions and management plans for follow-up, revision, long-term goals and documentation. Officials in ten county administrative boards in Sweden were interviewed about how they handle documentation and monitoring of management plans, and if they take into account climate change in the forming of new nature reserves and if they have begun to look at the climate adaptation of nature reserves. The results show that county administrative boards do not take account climate change in the handling of new nature reserves and they generally have not started looking at climate adaptation of the nature reserves. Documentation is supposed to be carried out according to most management plans (77%) and was in fact carried out in reality in 70% of the county administrative boards, although a new system is being introduced by the Swedish Environmental Protection Agency. Monitoring of management actions should be done according to most management plans, but in reality, monitoring of management plans is generally not performed (only 20% of the county administrative boards do). My results shows that nature reserves in Sweden are not climate adapted and have not taken into account climate change when formed and there is no continuous  follow-up done of decisions and management plans. There are many reasons for authorities to reconsider this, even if it requires a thorough review of current research. / Sammanfattning Vi står inför ett århundrade med snabba förändringar i klimatet och möter stora utmaningar i att hantera effekterna av ändrade levnadsförhållanden för växter och djur. Redan nu kan vi se responser från arter genom förändrad fenologi och geografisk utbredning vilket för med sig förändringar i ekosystemens struktur och funktion som i sin tur påverkar ekosystemtjänsterna och den biologiska diversiteten. I Sverige har mellan åren 2005 och 2010, de rödlistade arterna ökat med 13 % och liknande tendenser syns över hela världen vilket gör det svårt att nå nationella och internationella miljömål om att bevara biodiversiteten.  Ett sätt att minska förlusten av biodiversitet är att skydda naturen från exploatering genom att avsätta värdefulla områden som naturreservat men klimatförändringen påverkar de skyddade områdena lika mycket som övriga landskap och därför krävs genomtänkta system av skydd för att underlätta för arters överlevnad.  Uppsatsen har undersökt hur beslut och skötseldokument för naturreservat i Sverige följs upp samt undersökt om de är klimatanpassade genom en granskning av 30 naturreservat uppdelat på nybildade (2012), nyligen reviderade (2009-2011) samt äldre (1977-2007) reservat och bedömt vad som står i beslut och skötselplaner avseende uppföljning, revidering, långsiktiga mål och dokumentering. Personer på tio länsstyrelser i Sverige har intervjuats om hur de hanterar dokumentering och uppföljning av skötselplaner samt om de tar hänsyn till klimatförändringen vid avsättningen av nya naturreservat och om de har börjat titta på klimatanpassning av reservaten. Resultaten visar att länsstyrelser inte tar hänsyn till klimatförändringen i hanteringen av nya naturreservat och de har generellt inte börjat titta på klimatanpassning av naturreservat än, medan dokumentering ska utföras enl. skötselplanerna (77 %) och utförs i verkligheten hos 70 % av länsstyrelserna men ett nytt system är på väg att införas från Naturvårdsverket. Uppföljning av skötselåtgärder ska göras enligt de flesta skötselplanerna men i verkligheten utförs det inte generella uppföljningar av skötselplanerna (bara i 20 % av länsstyrelserna görs det).  Resultatet visar att naturreservat i Sverige inte är klimatanpassade och har inte avsatts eller avsätts inte med klimatförändringen i beaktande och deras beslut och skötselplaner följs inte upp kontinuerligt.  Det finns många skäl att tänka om för ansvariga myndigheter även om det kräver en grundlig genomgång av pågående forskning.

No description available.