This is a literature review of how the climate change affects the forest growth innorthern Sweden. The temperature will rise about 5 °C with the largest increase in thewinter season (December - February) and the CO2level in the atmosphere is expected tobe doubled. Precipitation patterns will change and increase with 25-35 % and theprecipitation will be in form of rain rather than snow. Today the forests in northernSweden are entirely dominated by coniferous stands. This may shift with the climatechange and results in a larger number of deciduous trees, preferably birch will becomestronger and grow better and faster. Since 1920, the volume growth in the forest hascontinuously increased. The growth season in the forest will be 30-43 days longer andgrowth during the growing season will generally be higher in the end of this century. Afaster growth will require greater and earlier thinning. This reduces the carbon storagein forests and reduces nutrient availability. An earlier beginning of growing season willenhance the risk of frost damage. A temperature that drops below freezing point afterthe initiation of growth will increase the risk of frost damage to the trees. A goodnutrient availability enhances growth, adding nutrients to the forests will be necessary,to a greater extent than today. The availability of nutrients is currently low. The greatestneed of nutrient is N followed by P, K, Ca and Mg. High nutrition availability canreduce frost damage. Climate change will both generate more timber from the forest andparts from thinning can be used for bioenergy. The acceleration of growth resultingfrom the combination of increased temperature, ricing CO2level in the atmosphere andincreased nitrogen in the soil gives an increase in growth rate of about 15 %. / En litteraturanalys över hur den förväntade klimatförändringen påverkar skogstillväxteni norra Sverige. Temperaturen kommer att öka med drygt 5 °C, största ökningen skerunder vintermånaderna (december-februari) samt att CO2-koncentrationen i atmosfärenförväntas dubbleras. Nederbördsmönstret kommer att förändras och öka med 25-35 %,mer nederbörd i form av regn istället för snö. Skogarna domineras idag helt av barrskogsom kan förändras med det förändrade klimatet, vilket innebär ett större inslag avlövträd, företrädesvis björk som får en ökad bärkraftighet, växer bättre och snabbare.Sedan 1920-talet har volymtillväxten i skogen ökat konstant. Tillväxtsäsongen förskogen kommer att bli 30-43 dagar längre, under sommarsäsongen blir tillväxtengenerellt högre. En snabbare tillväxt kommer kräva en utökad och tidigare gallring föratt nå en hög trädkvalitet. Gallring minskar inlagringen av kol i skogen samt försämrarnäringstillgången. Då tillväxtsäsongen startar tidigare ökar risken för frostskador närtemperaturen sjunker till minusgrader efter att tillväxten inletts är risken för frostskadorpå träden stor. Frostskador på träden kan minskas vid god näringstillgång. En godnäringstillgång förbättrar tillväxten, varför det kommer bli nödvändigt, att tillföranäringsämnen då näringstillgången inte kommer att öka till följd av klimatförändringen.Tillgången av näringsämnen är i nuläget låg. Störst är behovet av kväve (N) följt avfosfor (P), kalium (K), Kalcium (Ca) och magnesium (Mg).Klimatförändringen kommer att generera mer timmer från skogen och mer trädrestersom kan användas till bioenergi. Tillväxtökningen till följd av kombinationen av ökadtemperatur, ökad CO2-koncentration i atmosfären och ökad kvävekoncentration imarken ger en tillväxtökning i skogen på omkring 15 %.

<p>The purpose of this study is to get an understanding about how municipalities in Sweden integrate climate-change into the social planning; especially the risk of flooding. To get a good picture of the planning process, background about the following are given; flooding, social planning and protective measures that can be taken against flooding. Three municipalities in the south of Sweden is studied; Halmstad, Vellinge and Kristianstad. They have in their work progressed differently and Kristianstad is the municipality that already has taken measures to protect themselves against flooding. The other two have only started to plan for the future threat. Our conclusion is that the municipalities think about the climate-change but they see it as a problem that will show itself in the future. Therefore measures are not taken at the moment.</p>

The purpose of this study is to get an understanding about how municipalities in Sweden integrate climate-change into the social planning; especially the risk of flooding. To get a good picture of the planning process, background about the following are given; flooding, social planning and protective measures that can be taken against flooding. Three municipalities in the south of Sweden is studied; Halmstad, Vellinge and Kristianstad. They have in their work progressed differently and Kristianstad is the municipality that already has taken measures to protect themselves against flooding. The other two have only started to plan for the future threat. Our conclusion is that the municipalities think about the climate-change but they see it as a problem that will show itself in the future. Therefore measures are not taken at the moment.

No description available.

This study looked at local concern and knowledge about and commitment to climate change in the municipality of Örnsköldsvik, Sweden. The purpose of the study was to explore the difference in knowledge and the levels of concern shown, relating to climate change amongst genders and differing age brackets. The theoretical roots of the study are to be found within a WWFs survey from 2017 and survey from the Swedish Society for Nature Conservation conducted (Naturskyddsverket) in 2015. The data collection from this study was undertaken within the local population and consisted of 426 individuals across a diverse range of ages over 16 years old. The result of the study found that a majority of participants showed a high level of awareness when it came to the topic of climate change. However female respondents showed a higher level of knowledge and interest in the subject matter compared to the male respondents. The study also shows that most people believe they have personally experienced the effects of global warming, yet know little about the work being done to address the issue of climate change and global warming by local authorities.

Korallrevets ekosystem är bland de mest biologiskt varierande ekosystemen på jorden, varav ungefär 25% av alla identifierade marina arter är associerade med rev, detta trots att korallrev tar upp mindre än 1% av jordens yta. Reven är kritiskt viktiga för både mänskligheten och den marina mångfalden, och är trots detta bland det mest hotade ekosystemet på planeten. Studien syftar till att undersöka hur klimatförändringar hos korallrev visualiseras och kommuniceras. Då medeltemperaturerna för de tropiska oceanerna ökat, vilket leder till att korallerna genomgår en process som kallas korallblekning, varav utan hjälp så dör de. Undersökningen bygger på en retorisk analys av dokumentären Chasing Coral, en webbenkät som spridits över sociala medier samt en visuell research. Undersökningens resultat visar på att dokumentären som analyseras använder sig av tydliga retoriska aspekter med hjälp av metoden ”repeat photography” för att visualisera och kommunicera korallrevens förändringar. Visualiseringen uppfattades som tillräcklig för att människorna som deltog i undersökningen skulle förstå att det existerar ett problem, dock bedömdes den visuella kommunikationen otillräcklig för att visa en mer korrekt helhet då deltagarna ansåg att viss kunskap om ämnet saknades.

<p>I och med de klimatförändringar som sker världen över ökar också frekvensen av naturolyckor. Översvämningar är en av de naturolyckstyper som drabbar nästan alla delar av världen och kan leda till förödande konsekvenser. Översvämningar i Sverige leder oftast bara till ekonomiska förluster medan det i fattiga länder handlar om sociala konsekvenser. Klimatfrågan och dess konsekvenser har satts i centrum för både FN, EU och regeringar runt om i världen och fått högsta prioritet. Dessutom har översvämningar antagits som en egen del av klimatkonsekvenserna och behandlas specifikt av till exempel EU och Sveriges Regering. Uppsatsen tar upp hur konsekvenserna av en översvämning i Mälaren ser ut i Köpings kommun med klimatförändringar och översvämningsproblematik som bakgrund och hur arbetet med anpassning och förebyggande åtgärder ser ut på global, nationell och lokal nivå.</p> / <p>Considering the climate changes that are going on all over the world, the frequency of natural disasters also have increased. Flooding is one of the natural hazards that affect almost all parts of the world and can lead to devastating consequences. In Sweden flooding mostly leads only to economic losses while in poor countries it is a question about social consequences. The question about the climate and its consequences has been the head question for UN, EU and governments all around the world and recived highest priority. Furthermore flooding is considered as an own part of the climate consequences and is specially treated by for example EU and the Swedish government. This essay is treating the consequences of flooding of lake Mälaren in Köping municipality with climate change and flooding problems as an background and how the work with adaptation and precautionary actions looks like at global, national and local level.</p>

I och med de klimatförändringar som sker världen över ökar också frekvensen av naturolyckor. Översvämningar är en av de naturolyckstyper som drabbar nästan alla delar av världen och kan leda till förödande konsekvenser. Översvämningar i Sverige leder oftast bara till ekonomiska förluster medan det i fattiga länder handlar om sociala konsekvenser. Klimatfrågan och dess konsekvenser har satts i centrum för både FN, EU och regeringar runt om i världen och fått högsta prioritet. Dessutom har översvämningar antagits som en egen del av klimatkonsekvenserna och behandlas specifikt av till exempel EU och Sveriges Regering. Uppsatsen tar upp hur konsekvenserna av en översvämning i Mälaren ser ut i Köpings kommun med klimatförändringar och översvämningsproblematik som bakgrund och hur arbetet med anpassning och förebyggande åtgärder ser ut på global, nationell och lokal nivå. / Considering the climate changes that are going on all over the world, the frequency of natural disasters also have increased. Flooding is one of the natural hazards that affect almost all parts of the world and can lead to devastating consequences. In Sweden flooding mostly leads only to economic losses while in poor countries it is a question about social consequences. The question about the climate and its consequences has been the head question for UN, EU and governments all around the world and recived highest priority. Furthermore flooding is considered as an own part of the climate consequences and is specially treated by for example EU and the Swedish government. This essay is treating the consequences of flooding of lake Mälaren in Köping municipality with climate change and flooding problems as an background and how the work with adaptation and precautionary actions looks like at global, national and local level.

Idag bor ungefär hälften av Sveriges befolkning inom 1 mils radie från kusten, vilket innebär att en stor del av vår bebyggelse ligger inom riskområde för havsvattennivåhöjningen. Det är av stor vikt att samhället angriper detta problem och tar det på största allvar, både på nationell, regional och på lokal nivå. Jag har i denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur strategierna i kommunerna ser ut för bebyggelse, såväl den befintliga som den framtida, samt vilka svårigheter och konflikter de kan ställas inför. Jag har gjort en fallstudie av Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun, där jag granskat de styrdokument som tagits fram som berör havsnivåhöjningen. Intervjuer med ansvariga på stadsbyggnadsavdelningarna har gjorts, där frågor ställts om hur kommunernas strategier ser ut och hur samarbetet med myndigheterna fungerar. Samtliga kommuner i undersökningen fortsätter med exploatering i riskområde och tar med i sina beräkningar att skydd skall uppföras längs kusten som omger de tätbebyggda områdena. För de mer glesbebyggda orterna, med övervägande del småhusbebyggelse, är risken stor att dessa hamnar utanför kommunens skyddsåtgärder och får därmed själv ansvara för att skydda sin fastighet. Kommunerna har inget svar på hur de skyddsåtgärder som de planerar för, ska finansieras utan förväntar sig att staten ska ta ansvar för denna framtida problematik.I kommunerna råder en viss motsägelsefullhet gällande hur nybyggnation ska hanteras. De egna framtagna styrdokumentens riktlinjer frångås, som jag uppfattar det, delvis beror på osäkerheten inför hur den framtida havsnivåhöjningen kommer utveckla sig i kombination med att efterfrågan är stor på bostäder i attraktiva kustnära lägen.

Antropogena aktiviteter har på ett avgörande sätt bidragit till den klimatförändring som idag anses vara vår tids största utmaning. Oroväckande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser kommer att följa om inte åtgärder på ett effektivt sätt reglerar utsläppen av växthusgaser. Då internationella förhandlingar på senare tid inte har lyckats få till stånd verkningsfulla bindande avtal, har uppmärksamhet riktats mot geoingenjörskonst. Geoingenjörskonst definieras som ”avsiktlig storskalig manipulering av jordens klimatsystem” och erbjuder således möjligheten att via olika tekniker nå snabba temporära lösningar för att kyla ner planeten. Geoingenjörskonst väcker dock fundamentala miljöetiska frågor om huruvida implementering bör ske eller inte. Syftet med studien är således att identifiera hur geoingenjörskonst framställs i den miljöetiska litteraturen, vilka argument som lyfts fram och dess potential att motverka klimatförändringen. Studiens metod utgörs av en pro et contraanalys, där sju utvalda artiklar analyseras och deras pro respektive contraargument gentemot spetsformuleringen ”geoingenjörskonst bör implementeras” lyfts fram. Argumenten diskuteras i förhållande till varandra och utifrån två valda teorier, konstruktivism och rationalism. Slutsatsen visar att geoingenjörskonst har stor potential att motverka klimatförändringen med ett stort spann av möjliga tekniker. Dock råder stor oenighet mellan miljöetikerna huruvida implementering bör ske, då starka argument både för och mot återfinns av etisk och samhällspolitisk karaktär. / Anthropogenic activities have made a decisive contribution to the climate change that today is considered to be our greatest challenge. Disturbingly social, economic and ecological consequences will follow unless steps effectively regulate greenhouse gas emissions. As the international negotiations in recent time have not managed to achieve effective binding agreements, attention has been directed towards geoengineering. Geoengineering is defined as the “deliberate large-scale manipulation of the Earth´s climate system”, and thus offers the possibility of using various techniques to achieve quick temporary solutions to cool the planet. Geoengineering does raise foundational environmental ethical questions about whether implementation should take place or not. The purpose of this study is therefore to identify how geoengineering is produced in the environmental ethical literature, the arguments that are highlighted and its potential to mitigate climate change. The study´s methodology consists of a pro et contra analysis, where seven selected articles were analyzed and their pro respective contra arguments against the lace formulation “geoengineering should be implemented” was highlighted. Arguments discussed in relation to each other and by the two selected theories, constructivism and rationalism. The conclusion shows that geoengineering has great potential to mitigate climate change with a wide range of possible techniques. However, considerable disagreements between environmental ethics are whether the implementation should take place, when strong arguments both for and against were found of ethical and socio-political character.