<p>The purpose of this study is to get an understanding about how municipalities in Sweden integrate climate-change into the social planning; especially the risk of flooding. To get a good picture of the planning process, background about the following are given; flooding, social planning and protective measures that can be taken against flooding. Three municipalities in the south of Sweden is studied; Halmstad, Vellinge and Kristianstad. They have in their work progressed differently and Kristianstad is the municipality that already has taken measures to protect themselves against flooding. The other two have only started to plan for the future threat. Our conclusion is that the municipalities think about the climate-change but they see it as a problem that will show itself in the future. Therefore measures are not taken at the moment.</p>

The purpose of this study is to get an understanding about how municipalities in Sweden integrate climate-change into the social planning; especially the risk of flooding. To get a good picture of the planning process, background about the following are given; flooding, social planning and protective measures that can be taken against flooding. Three municipalities in the south of Sweden is studied; Halmstad, Vellinge and Kristianstad. They have in their work progressed differently and Kristianstad is the municipality that already has taken measures to protect themselves against flooding. The other two have only started to plan for the future threat. Our conclusion is that the municipalities think about the climate-change but they see it as a problem that will show itself in the future. Therefore measures are not taken at the moment.

<p>Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som är gjort på uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns på platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. Området gruppen utformat är 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lägenheter. Målgruppen för arbetet är hushåll med två personer, därför kom det att bli tvåor och treor i alla plan utom i det översta där det kommer att vara två fyror.</p><p>Arbetet resulterade i två punkthus (se figur 1) om åtta respektive nio våningar i varje och ovanpå dessa en stor takterrass. Fasaderna består av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd åt byggnaderna och för att motverka klotter.</p><p>På innergården finns det bland annat fontän, grill och lekplatser. Byggnaderna omringas av staket och buskar.</p><p>Parkeringsfrågan löstes genom att använda det befintliga garaget och schakta ur under Negern 6 och 10 för att göra parkeringsgarage och förrådsutrymme i ett plan. Tillgång till hiss finns i båda byggnaderna och den går från garaget upp till terrassen på taket.</p><p>I det ena huset kommer det att finnas tvättstuga, samlingslokal, gym samt två stycken övernattningslägenheter som de boende kommer att ha tillgång till.</p><p>Gruppen ville skapa en känsla av trygghet och välbefinnande inom området. Detta gjordes genom att belysa gångar samt undvika höga buskar. Parkeringsgaraget skall inte ha några mörka vrår utan belysas så människorna kan känna sig trygga.</p><p>Arbetet är utfört med hjälp av Google SketchUp 6 som är ett program för 3D-ritning. Fördelen med detta program var att gruppen kunde konstruera de befintliga byggnaderna så att de blev så autentiska som möjligt. Därmed blev kvarteret mer verklighetstroget och det blir enklare att orientera sig samt se hur byggnationen passar in i kvarteret. Visualiseringen av kvarteret presenteras i form av 3D-bilder.</p>

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som är gjort på uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns på platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. Området gruppen utformat är 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lägenheter. Målgruppen för arbetet är hushåll med två personer, därför kom det att bli tvåor och treor i alla plan utom i det översta där det kommer att vara två fyror. Arbetet resulterade i två punkthus (se figur 1) om åtta respektive nio våningar i varje och ovanpå dessa en stor takterrass. Fasaderna består av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd åt byggnaderna och för att motverka klotter. På innergården finns det bland annat fontän, grill och lekplatser. Byggnaderna omringas av staket och buskar. Parkeringsfrågan löstes genom att använda det befintliga garaget och schakta ur under Negern 6 och 10 för att göra parkeringsgarage och förrådsutrymme i ett plan. Tillgång till hiss finns i båda byggnaderna och den går från garaget upp till terrassen på taket. I det ena huset kommer det att finnas tvättstuga, samlingslokal, gym samt två stycken övernattningslägenheter som de boende kommer att ha tillgång till. Gruppen ville skapa en känsla av trygghet och välbefinnande inom området. Detta gjordes genom att belysa gångar samt undvika höga buskar. Parkeringsgaraget skall inte ha några mörka vrår utan belysas så människorna kan känna sig trygga. Arbetet är utfört med hjälp av Google SketchUp 6 som är ett program för 3D-ritning. Fördelen med detta program var att gruppen kunde konstruera de befintliga byggnaderna så att de blev så autentiska som möjligt. Därmed blev kvarteret mer verklighetstroget och det blir enklare att orientera sig samt se hur byggnationen passar in i kvarteret. Visualiseringen av kvarteret presenteras i form av 3D-bilder.

Relationen mellan urbanform och hållbarhet är för närvarande en av de mest debatterade frågorna på den internationella miljöagendan. Hur städer skall utvecklas i framtiden, vilken effekt deras form har på resursförbrukning och social- och ekonomiskhållbarhet är centrala frågor i debatten. Att bygga tätare städer gör att fler människor får god tillgångtill olika funktioner som ligger samlade och kan bidra till ett mer rikt och varierat utbud. Fler människor väljer att bosätta sig i städer, idag bor över 80 % av Europas befolkning i städer och även i Sverige väljer fler att flytta in till städer. 42 % av Sveriges befolkning bor i tätorter med mindreän 60 000 invånare. Inflyttning och tillväxt sker även i småstaden och förtätning sker också här. Examensarbetet syftar till att jämföra platser för förtätning i en småstad genom att ta fram förtätningskriterier som är specifika för staden, dess förutsättningar och dess inriktning för god stadsmiljö och visioner. För att uppnå syftet formuleras även ett antal forskningsfrågor. I studien användsen komparativ metod och baseras på litteratur samt intervjuer med fem informanter. Av resultatet dras slutsaten att vid en förtätning av en småstad måste man se till småstadens kvaliteter. Småstaden står för kvaliteter man fortfarande söker inom stadsbyggande och det är dessa kvaliter som man ska bygga vidare på vid en förtätning. Utifrån koncept god livsmiljö harvärderingskriterierna urbanstruktur, hälsa och rekreation tagits fram. Till värderingskriterierna har ett antal indikatorer knutits. Genom att ta fram ett grundläggande koncept och ur detta utarbeta värderingskriterier och indikatorer, som sedan appliceras på ett projektområde kan olika platser för förtätning undersökas. Den metod som tagits fram för arbetet svararpå frågan ”var” man kan förtäta och ej följdfrågan ”hur”. Av studien framkommer ett antal platser för förtätning av fallstudie orten.

Förvaltningshusets nya entré är ett examensarbete som handlar om att skapa en ömsesidig kommunikation mellan förvaltningen Samhällsbyggnad i Gävle och dess invånare. Detta ska göras med hjälp av en fysisk mötesplats, vilket i det här fallet är entrén i förvaltningshuset i Gävle kommun. Förvaltningen Samhällsbyggnad i Gävle kommer att bygga om i deras entré. Entrén är en central punkt då receptionen och kundtjänst finns där. Entrén gör plats åt bygglov och på torsdagar ska invånare kunna komma dit och få rådgivning. Det händer alltså mycket saker på en begränsad yta vilket gör det viktigt att det är strukturerat och tydligt. I entrén visar förvaltningen även upp detaljplaner vilket i den nuvarande entrén kräver stora väggytor som kommer att försvinna, det finns dessutom lagkrav på att Samhällsbyggnad delger dessa till invånarna. Hur skapar jag en ömsesidig kommunikation mellan Samhällsbyggnad och invånarna i en kommun med hjälp av en fysisk mötesplats? Detta är en fråga som ställs under projektet och detta kopplas även till hur jag kan inkludera så många som möjligt med min lösning. Arbetet har huvudsakligen skett genom en designprocess där principer från området "Design för alla" tillämpats. Under projektet har det förts samtal med kunniga personer inom olika områden, det har även genomförts enkäter, marknadsundersökningar, fältstudier och kundmöten. Projektet resulterar i ett koncept på en ny entré i förvaltningshuset samt en interaktiv skärmvägg som underlättar för människor att hitta den information som de söker. Utvecklandet av skärmväggen resulterar i en ökad delaktighet men förhoppningsvis även ökad kommunikation och bättre informerade invånare.

Det finns alltid ett behov av bostäder inom ett praktiskt avstånd från stadskärnan, speciellt i en universitetsstad som Luleå, bostäder som är både säkra och bekväma att bo i. Bostäder både för tillfälliga studenter och de som studerat färdigt och bestämt sig för att bo kvar, då är bostäder med överkomlig kostnad önskvärda. Bostäder kräver mer än endast funktion, de måste även ha ett tilltalande utseende som fungerar i den omgivande stadsbilden. Med andra ord måste de förutsättningar som finns på platsen has i åtanke. Luleå kommun söker att utnyttja ett annars i stort sett oanvänt område som ligger i anslutning till Mjölkuddsrondellen; ett utrymme bredvid ett mindre bostadsområde med tillgänglighet av både hälsocentral och mathandel. De har haft en workshop där det framkom att de önskar en eller flera byggnader som ska symbolisera en port till Luleå centrum eftersom den ligger där förtätningen av bebyggelsen mot stadskärnan påbörjas. Denna uppsats hanterar exploateringen av det tidigare nämnda området bredvid Mjölkuddsrondellen. I två avsnitt kommer förutsättningar och förslag på lösningar genomgås. Det första avsnittet går igenom de förutsättningar som finns på området; upplägget, omgivande bebyggelse, nuvarande bebyggelse, naturvärden, trafiksituation, buller, solsken med mera. I det andra avsnittet behandlas lösningen för exploateringen av området; design av byggnader, parkeringar, detaljplansunderlag med mera.

En ny opera i Stockholms innerstad

Drönare inom anläggningsbranschen blir allt vanligare med tiden. I en värld där samhället kräver innovativa lösningar för att bli så hållbart som möjligt är det en god investering för framtidens alla utmaningar. Trots detta ligger många i bakkant vad gäller detta effektiva verktyg.Syftet med det här examensarbetet var att få en djupare förståelse för varför vissa väljer, alternativt inte väljer att arbete med drönare. Med hjälp av intervjuer med kunniga inom ämnet och artiklar på internet har information samlats för att dra slutsatser i hur hållbart och lönsamt mätning med drönare är, samt hur utvecklingen sett ut och vilka risker och begränsningar som finns.Med rapportens olika resultat som grund har slutsatser kunnat dras; vissa begränsningar kan uppstå, som relativt kort flygtid, problem med att tolka höjden på ytor på grund av vegetation,att det är tidskrävande att bearbeta data, och bestämmelser som orsakar begränsningar för operatörer. Drönarna kan även orsaka allvarlig skada om de flyger in i någon eller något. Det är svårt att bestämma en exakt lönsamhet men drönare är under rätt omständigheter mer lönsamma än traditionella metoder. Vid LTU har forskare undersökt användningsområden av autonoma drönare och har sett en mer vardaglig användning som ett lämpligt mål. Även företaget BDX har planer för den autonoma tekniken. Drönare är gynnsamma för miljön inom alla hållbarhetsperspektiv genom bland annat förebyggande av risker i den sociala aspekten, billigare arbetskraft i den ekonomiska, och att drönaren med sin elmotor inte bidrar till utsläpp av växthusgaser, vilket gynnar den ekologiska. / Drones in the construction industry are becoming more common over time. In a world where society demands innovative solutions to be as sustainable as possible, it is a good investment for all the challenges of the future. Despite this, many are behind in terms of this effective tool.The purpose of this thesis was to gain a deeper understanding of why some choose, or do not choose to work with drones. With the help of interviews with experts in the subject and articles on the internet, information has been gathered to draw conclusions about how sustainable and profitable measurement with drones is, as well as what the development has looked like and what risks and limitations there are.Based on the report's various results, conclusions have been drawn; some limitations may arise, such as relatively short flight times, problems interpreting the height of surfaces due to vegetation, the time consuming processing of data, and regulations that cause limitations for operators. The drones can also cause serious injury if they fly into someone or something. It is difficult to determine an exact profitability, but drones are under the right circumstances more profitable than traditional methods. At LTU, researchers have investigated areas of use of autonomous drones and have been seeing a more everyday use as a suitable target. The company BDX also has plans for the autonomous technology. Drones are beneficial to the environment in all sustainability perspectives due to, among other things, prevention of risks in the social aspect, cheaper labor in the economic, and that the drone with its electric motor does not contribute to greenhouse gas emissions, which benefits the ecological.

Hur upplever kvinnliga ledare sitt ledarskap inom ett svenskt konsultföretag i samhällsbyggnadsbranschen? Vilka möjligheter och utmaningar möter de? Finns de något de skulle vilja förändra? Dessa frågor har jag valt att undersöka i denna rapport. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod och med hjälp av intervjuer har jag tagit reda på detta. Resultatet visade att flera av kvinnorna inte ser ledarskap som ”kvinnligt” eller ”manligt” eftersom de inte anser att könet har något med ledarskap att göra. Flera kvinnor berättar även om fördomar som de mött under karriären. Fördelarna som finns med att vara kvinnlig ledare var intervjudeltagarna överens om, vilket var att de syns mer och kan få mer uppmärksamhet. Att de blev lättare ihågkomna ansåg de som en fördel i många sammanhang. Nackdelarna visade sig vara få, men att skaffa sig allierade i en mansdominerad bransch ansågs vara svårt, vilket även kunde skapa en känsla av ensamhet och utanförskap. När det gällde de kvinnliga ledarnas möjligheter ansåg de att de inte skiljer sig från vad manliga ledare har, men en kvinna förklarade att det gäller att lära sig spela spelet som männen gör. Faktorer som försvårat kvinnornas väg till vart de är idag, ansåg majoriteten av kvinnorna har varit graviditet och föräldraledighet, vilket har gjort att det varit svårare att hänga med andra i karriären. Fyra av de fem kvinnliga ledarna har även hört talas om det kända glastaket, dessa fyra har även upplevt det osynliga hindret och har alla egna erfarenheter kring detta. När det gäller förändringar i framtiden, skulle flera av kvinnorna mer eller mindre vilja fortsätta utveckla mångfald och jämställdhet. I diskussionen lyfter jag egna resonemang kring resultatet från intervjuerna. Jag diskuterar bland annat att majoriteten av kvinnorna inte har planerat sin karriär eller att bli ledare, utan i stället valt att tacka ja när det dykt upp erbjudanden och möjligheter under vägen. Jag diskuterar även de utmaningar och försvårande faktorer som de kvinnliga ledarna har mött under deras karriär, samt vad detta kan bero på. I diskussionen har jag även reflekterat över metoden som jag valt att använda mig av. Sammanfattningsvis reflekterar jag i slutsatsen om de resultat jag fått samt ger förslag på vad som skulle kunna undersökas vidare.