No description available.

Syftet med uppsatsen är att ytterligare försöka belysa effekterna av 1916 års stora översvämning i Karlstad och vad den hade för effekter på staden och dess invånare, samt hur den mediala gestaltningen förändrats. Det gjordes med hjälp av undersökningsfrågorna:  §  Hur påverkades befolkningen i Karlstad under översvämningen och efterkommande år? §  På vilket sätt hjälpte Karlstad som stad de som drabbats av översvämningen? §  Vilken roll har översvämningen 1916 spelat i den massmediala gestaltningen av översvämningar under 1900-talet? Översvämningen som drabbar Karlstad och Klarälven i maj 1916 i är den största översvämningen under 1900-talet som även kommer hastigt och utan förvarning. Den sent ankommande våren gjorde att stora mängder snö smälte under en begränsad tid och bildade en vårflod. Stora områden översvämmades och många fastigheter i Karlstad blev skadade av vattenmassorna. Skador uppstod även på åkermark samt andra ägodelar som staket och tomter. Invånarna i Karlstad fick i stora delar av staden ta sig fram med hjälp av roddbåtar på de översvämmade gatorna medan militären byggde fördämningar och vallar. Översvämningen lever kvar i det kollektiva minnet hos de bosatta i staden och i kringliggande områden. I de kommunala arkiven har material från Stadsfullmäktige i Karlstad mötesprotokoll från åren 1916-1918 samt Drätselkammaren i Karlstads handlingar undersökts. Det som eftersöktes var beslut och diskussioner gällande ekonomisk ersättning samt hur de besluten var tänkta att tillämpas via en kvalitativ innehållsanalys. För presstudien har tidningsartiklar mellan åren 1916-2016 undersökts för att belysa de skillnader som går att utskilja i nyhetsrapporteringen kring översvämningar.    De ekonomiskt utsatta och mindre välbärgade familjerna i staden prioriterades vid utbetalningarna och till dessa gavs det fulla beloppet av deras uppskattade skador. Invånare med bättre ekonomiska förutsättningar fick i stället bara ersättning för hälften av det värde som deras skador uppskattades till. En för tiden stor summa pengar på 21 000 kronor avsattes för de bönder som på landsbygden drabbats av skador på åkerareal och förlorad skörd. Karlstads Stad sökte ekonomiskt bistånd av staten för att bekosta dessa utgifter vilket beviljades. Beslutet som togs att hjälpa stadens invånare ekonomiskt beslutades i Stadsfullmäktige samma månad i maj 1916 och som argument för detta anges översvämningens överraskande inträffande samt de otänkbara skadorna den vållat.    Det ekonomiska ersättningsystemet som användes vid översvämningen 1916 har likheter med hur översvämningen av Mississippifloden 1993 hanterades av amerikanska myndigheter. Svenska MSB fungerar på ett liknande sett fast då mellan stat och kommun där kommuner får ansöka av ersättning till ett belopp på max 60% av de skador eller kostnader som orsakats till följd av en översvämning. Det går alltså att göra internationella kopplingar över olika tidsperioder där det förhåller sig på liknande sätt att staten bör hjälpa dess invånare med ekonomiska stödpaket vid händelse av omfattande naturkatastrofer.    I gestaltningen av översvämningar har rapporteringen från landets tidningar följt vissa röda trådar där en del är oförändrade under seklet av det som undersökt i uppsatsen. De röda trådarna och likheterna som går att urskilja är att översvämningen 1916 har använts kontinuerligt under hela perioden använts som en måttstock för att avgöra omfattningen av senare års inträffade översvämningar samt i beräknandet av de effekter som stundande översvämningar förväntas orsaka. Genom de 100 år som pressundersökningen behandlar sker rapporteringen av översvämningen med ett primärt fokus på de skador och ekonomiska förluster samt negativa effekter som orsakats av översvämningen. Under 1950-talet är det möjligt att först se en förändring på hur gestaltningen av översvämningar blir mer nyanserad och ett annat perspektiv träder fram. Nyhetstidningar börjar även började inkludera stundande översvämningar, riskbedömningar av sådana översvämningarnas eventuella omfattning samt vilka risker det fanns för stundande översvämningar.

<p>The purpose of this study is to get an understanding about how municipalities in Sweden integrate climate-change into the social planning; especially the risk of flooding. To get a good picture of the planning process, background about the following are given; flooding, social planning and protective measures that can be taken against flooding. Three municipalities in the south of Sweden is studied; Halmstad, Vellinge and Kristianstad. They have in their work progressed differently and Kristianstad is the municipality that already has taken measures to protect themselves against flooding. The other two have only started to plan for the future threat. Our conclusion is that the municipalities think about the climate-change but they see it as a problem that will show itself in the future. Therefore measures are not taken at the moment.</p>

<p>Flödesfördelningen av Klarälven i den västra respektive östra älvgrenen genom Karlstad har ändrats genom åren. Flödet i den västra älvgrenen har minskat och därmed har en ökning av sedimentering skett vid inloppet. Detta medför en ökad risk för översvämningar i Klarälven och Karlstad. För att hantera detta har det föreslagits att groynes ska placeras ut uppströms Sandgrundsudden så att en jämnare flödesfördelning i de två älvgrenarna kan ske. Men att placera ut groynes medför även att vattennivån uppströms stiger vilket i sig ökar risken för översvämningar. För att undersöka hur mycket vattennivån skulle öka uppströms Sandgrundsudden har en numerisk modell av Klarälven, från bron vid Skåre ut till Vänern, byggts upp. Modellen är gjord i det endimensionella simuleringsprogrammet <em>MIKE11 </em>och beskriver de hydrauliska egenskaperna i Klarälven genom att bottentopografin samt in- och utflöden beskrivs i modellen. Under året 2003 skulle den största vattennivåökningen, strax nedströms Videholmen, vara 18 centimeter om groynes varit utplacerade. Det skulle ske vid ett flöde på 318 m³/s. Vid Skårebron skulle vattenytan stiga runt 10 centimeter. Utplaceringen av groynes skulle inte medföra översvämningar uner ett normalt år och åtgärder för flödesfördelningen i älvgrenarna måste tas för att Klarälven ska vara bättre rustad mot höga flöden.</p>

Flödesfördelningen av Klarälven i den västra respektive östra älvgrenen genom Karlstad har ändrats genom åren. Flödet i den västra älvgrenen har minskat och därmed har en ökning av sedimentering skett vid inloppet. Detta medför en ökad risk för översvämningar i Klarälven och Karlstad. För att hantera detta har det föreslagits att groynes ska placeras ut uppströms Sandgrundsudden så att en jämnare flödesfördelning i de två älvgrenarna kan ske. Men att placera ut groynes medför även att vattennivån uppströms stiger vilket i sig ökar risken för översvämningar. För att undersöka hur mycket vattennivån skulle öka uppströms Sandgrundsudden har en numerisk modell av Klarälven, från bron vid Skåre ut till Vänern, byggts upp. Modellen är gjord i det endimensionella simuleringsprogrammet MIKE11 och beskriver de hydrauliska egenskaperna i Klarälven genom att bottentopografin samt in- och utflöden beskrivs i modellen. Under året 2003 skulle den största vattennivåökningen, strax nedströms Videholmen, vara 18 centimeter om groynes varit utplacerade. Det skulle ske vid ett flöde på 318 m3/s. Vid Skårebron skulle vattenytan stiga runt 10 centimeter. Utplaceringen av groynes skulle inte medföra översvämningar uner ett normalt år och åtgärder för flödesfördelningen i älvgrenarna måste tas för att Klarälven ska vara bättre rustad mot höga flöden.

This study describes what impact activity within Wifstas, Matfors,Grönstas and Nolbys water protection areas have on the quality of the drinkingwater. It considers the use of the area, environmentally dangerous activitiesin the past and present, the geology’s part, what harm hydroelectric power damsmay cause if they break and how climate change might affect the area in thefuture. It also takes into consideration activities outside the waterprotection areas which might have a suspected impact on the water quality. Theresults of the study are that pollution from infrastructure such as roads, orwastewater from treatment plants may cause occasional contamination of thedrinking water, foremost due to flooding. Substances in the ground which areoriginating from agriculture, forestry and environmentally dangerous activitiesin the past and present, may diffuse into the surface water or ground waterwith a possible negative effect on the drinking water today or in the future.The largest threats to the water quality is in case of an accident withpetroleum products from traffic or hydroelectric power dams. In a case of a dambreakage in Bergeforsen the water supply from Wifstas water source woulddecrease dramatically. The climate change might cause a change of use of theground area in the future.

Sammanfattning   Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet har Forshaga kommun tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina Schäfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ”Biologisk myggkontroll”, utreda vilka myggarter som förekommer i området. Man vill även utreda ifall problemen är tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekämpning baserad på BTI[1]. Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvämningsmygg och en preliminär bedömning av tänkbara kläckningsområden gjordes. Som ett led i den fortsatta utredningen ingår att med hjälp av en digital terrängmodell kartlägga dessa översvämningsområden mer noggrant. I studien utvärderas om Lantmäteriets höjdmodell ”grid 2+”, baserad på laserskanning, är användbar i detta syfte. Det är även viktigt att beskriva vid vilka vattennivåer myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa förekommer i området. Resultat och bearbetade data kommer att användas i det fortsatta arbetet med myggproblematiken i Deje. Denna rapport vänder sig därför primärt till tjänstemän i Forshaga kommun och de forskare som är involverade i projektet. Jämförelser har gjorts av Klarälvens flöden från 2000-2009 med 2010, som är det enda året myggen har räknats. Kontrollmätning av vattenlinjen har gjorts med hand-GPS och översvämningsanalyser har utförts i GIS-programmet ArcGIS. Redan 2010 pekade forskarna ut Natura 2000-områdena Pannkakan (som även är naturreservat) och Ådrans älvskogar som en huvudsaklig källa till mygg, ett antagande som kan bekräftas av att dessa områden börjar översvämmas redan vid flöden strax över periodens medelflöde 182 m³/s. På ett ortofoto från maj 2010 visade sig nivån nedströms Dejeforsen vara ca 0,6 m högre än normalt – något som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta tidsperioden. Att högre flöden per automatik skulle innebära större mängder mygg verkar bara stämma till viss del. Översvämningsanalysen visar att större delen av de översvämmade områdena får en djupare vattennivå än 1 m vid beräknade 100-års och högsta flöden. Den visar också att det finns vändpunkter där de myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet ökar. Den använda höjdmodellen har vissa brister, men är man medveten om dessa fungerar modellen ändå väl för denna typ av översvämningskartering. [1]BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens matsmältningskanal. / Abstract   Due to the severity of the mosquito problem in the Deje area, the municipality of Forshaga decided to investigate the mosquito fauna of the area and whether the problem dictates the use of biological control agents (BTI). The municipality is assisted by Jan Lundström and Martina Schäfer, the founders of “Biological mosquito control”, who carry out mosquito related research. During 2010, the majority of the mosquitoes in Deje were classified as floodwater mosquitoes and their probable hatching grounds were identified. As part of the continued investigation mapping of temporary flooded wetlands is done by using and evaluating a DTM (digital terrain model) produced from airborne laser scanning. Studying the frequency of mosquito-producing floods in the area in relation to varying water levels is also significant. The results and data will be implicated in the future work concerning mosquito problems in Deje. This report is therefore addressed to officials of themunicipalityofForshagaand researchers involved in the project. Comparisons have been made of the water flow (m³/s) of the Klarälven river between 2000-2009 with the flow level in 2010, the only year that mosquito counting has been done so far.  The position of the waterline has been measured by using a handheld GPS and flood analysis have been carried out by using a GIS program: ArcGIS. As early as 2010, the protected “Natura 2000” areas “Pannkakan” and “Ådrans älvskogar” were identified as the main probable mosquito hatching areas. This was confirmed by the flood analysis, which showed that parts of these areas are flooded even at levels just above the river’s average flow point 182 m³/s. In an aerial photo taken in May 2010 the water level downstream from the Deje rapids appeared to be circa 0,6 m higher than normal level. Theoretically the same level can have occurred at least 7 times during the investigated period (2000-2010). That higher flow levels are directly related to greater quantities of mosquitoes seems to be only partially correct. The flooding analysis shows that the majority of flooded areas have a water level deeper than 1 m in calculated 100 year flow and highest calculated flow. At a certain water level there is a turning point at which the surface area of the mosquito hatching grounds decreases in relation to increasing water level. Despite its limitations the DTM can effectively be used for this type of flood mapping.

The purpose of this study is to get an understanding about how municipalities in Sweden integrate climate-change into the social planning; especially the risk of flooding. To get a good picture of the planning process, background about the following are given; flooding, social planning and protective measures that can be taken against flooding. Three municipalities in the south of Sweden is studied; Halmstad, Vellinge and Kristianstad. They have in their work progressed differently and Kristianstad is the municipality that already has taken measures to protect themselves against flooding. The other two have only started to plan for the future threat. Our conclusion is that the municipalities think about the climate-change but they see it as a problem that will show itself in the future. Therefore measures are not taken at the moment.

Översvämningsfrågan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförändringar. Även om Sverige är relativt milt drabbat, så kommer också vårt land att påverkas framgent. Det område som vi har koncentrerat oss på ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid Vänerns södra strand. Vänerregionen är ett utpekat område som kommer att drabbas oftare av översvämningar i framtiden. En försmak på detta kom 2000/2001 då Vänerns nivå var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvämmade. Ett sätt att åskådliggöra och analysera ett översvämningsförlopp är att koppla en höjdmodell till geografiska data och med hjälp av ett GIS-program skapa en översvämningskarta. En sådan har skapats med vilken det går att söka ut information om vilka byggnader, bostäder och personer som kommer att drabbas. Dock kan konstateras att översvämningskartan i nuvarande skick inte är tillräckligt tillförlitlig för att fungera som planeringsunderlag inför en översvämningssituation.Kommunen vill införa ett nytt sätt att distribuera geografiska data mellan förvaltningarna. Den programvara som kommunen vill testa är MapGuide, som är ett program för spridning och visualisering av kartdata på nätet och bygger på öppen källkod (OpenSource). Därför ingår en liten utvärdering av MapGuide och resultatet från GIS-programmet visas där. I MapGuide är det relativt enkelt att presentera en kartbild men det finns klara begränsningar när det gäller att skapa kartfunktioner. Den version, MapGuide Enterprise 2009, som vi använt har en del buggar som bland annat ledde till att kopplingen mellan befolkningsdata och adresspunkter inte gick att återskapa. Är MapGuide en programvara som kan vara något för kommunen att använda i sin distribution av geografiska data? Det är en billig lösning som kan relativt enkelt föras in i verksamheten. Det ska dock noteras att det krävs mer engagemang att jobba med ett OpenSource-program än en licensprogramvara. Det går, som vi erfor under vårt arbete, lätt att lägga in och få kartor, vill man arbeta utanför programmets vanligaste funktioner krävs det mer kunskap och tid. / The issue of flooding has surfaced as an important factor in the debate on global warming. Sweden has been less affected than many other countries so far, but that may not be the case in the future. The area that we have focused on are in the northern parts of central Lidköping, by the southern shore of Lake Vänern. The region of Lake Vänern is pointed out as an area that will be affected more frequently by floods in the future. A premonition of this occurred in 2000/2001 when the water level of Lake Vänern was 1.37 meters above the normal and parts of Lidköping were flooded. One way to illustrate and analyze the lapse of flooding is to connect an elevation model to geographical data. Using a Geographical Information System a flooding map was created where it is possible to gather information of which buildings, residences and people that would be affected in case of rising water levels in Lake Vänern. However it is clear that the flooding map in its present state is not reliable enough to function as a tool for planning in order to prevent future flooding.The local authority is seeking a new way of distributing geographical data between the administrations. Hence, a small evaluation is included in the report. The software that was chosen to evaluate was MapGuide, which is a program designed for distribution and visualisation of map data online, using an open source model of operation. In this software the results from ArcMap were illustrated. In MapGuide it is relatively easy to present a map image; however there are obvious limitations when it comes to creating map functions. The version that was used, MapGuide Enterprise 2009, has some bugs which, among other, led to, for example, that connections between population data and address points could not be recreated. Is MapGuide software suitable for the local authority to use in its distribution of geographical data? It is a low-cost solution that could be implemented in the organization. However it should be noted that it takes more commitment to work with open source software compared to license software. It is easy, in our experience, to add and receive maps in the MapGuide software but if one wishes to work outside of the ordinary functions of the program it requires both more extensive knowledge and time.

I takt med urbaniseringen har hantering av dagvatten blivit en viktig fråga eftersom nederbörden inte längre kan omhändertas av naturen. När naturmarker exploateras och byts ut mot hårdgjorda ytor förändras dagvattenflödet. Nederbörden som tidigare infiltrerats i marken, använts av växterna, långsamt runnit ut i våra vattendrag eller lagrats som grundvatten måste nu omhändertas på annat sätt. Vanligtvis sker detta genom att dagvattnet transporteras bort genom ett underjordiskt ledningsnät till närliggande recipient för att orenat släppas ut. I framtiden förväntas nederbördsmängderna öka, vilket kan få förödande konsekvenser då många ledningsnät redan i dagsläget är underdimensionerade. När ledningsnäten inte klarar av att ta hand om det dagvattenflöde som bildas uppstår översvämningar. För att minska risken för översvämningar till följd av kraftiga regn bör utgångspunkten vara att våra städer ska byggas hållbart och resilienta. För att applicera detta synsätt på dagvattensystemet krävs en kombination av lösningar som efterliknar naturens eget sätt att omhänderta nederbörden. Exempelvis kan en sådan lösning vara vegetationsbeklädda tak, så kallade gröna tak. Vegetationen fungerar som ett naturligt dagvattensystem som reducerar och fördröjer vattenflödet vid nederbörd, vilket gör att ledningsnätet belastas mindre och jämnare. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka gröna tak som ett alternativ för att minska översvämningsrisken vid kraftiga regn i stadsdelarna Haga och Herrhagen i Karlstad, genom simuleringar i Mike Urban. En dagvattenmodell byggdes över dessa områden för att undersöka hur de ökade nederbördsmängder kommer påverka ledningsnätet i framtiden. Regn med återkomsttiderna 0,5; 2 och 10 år användes vid simuleringarna. Enligt dimensioneringskrav från Svenskt Vatten P90 så ska området klara av ett regn med återkomsttiden tio år utan att riskera att översvämmas. Resultatet visar att 41 % av brunnarna skulle översvämmas vid ett 10-årsregn, 21 % vid ett 2-årsregn och 9 % vid ett 0,5-årsregn. När alla takytor i det modellerade området anläggs med ett fyra cm tjockt sedumtak minskar antalet brunnar som översvämmas med 64 %, 58 % och 42 % för 0,5-, 2- respektive 10-årsregn. / As urban areas become more populated and denser, stormwater management becomes an important matter. Since natural areas are becoming exploited and green areas in cities are removed the stormwater flow increases due to the conversion of impermeable surfaces into hard surface areas. The increase in stormwater flow can cause flooding if the pipeline system is insufficient. Change in climate caused by anthropogenic emissions will expose our communities to difficult challenges. Urban flooding from sewers is one of them, and may become more frequent in parts of the world where precipitation is predicted to increase in the future. In order to develop our cities in a sustainable manner and create resilience, the urban drainage system has to be a part of this development. Many of the techniques related to sustainable urban drainage systems, like storage reservoirs and open channels, require access to land space. However, about 40-50 % of the impermeable surfaces in cities consist of roof. Consequently, an interesting alternative to decrease stormwater flow is green roof due to its ability to reduce and attenuate the flow. The aim of this thesis is to demonstrate the benefits of green roof’s stormwater management through simulations in Mike Urban. The simulations are made over two neighborhoods in Karlstad with future climate changes. The simulations indicated that green roof in these neighborhoods show good potential to lower the risk of flooding and the numbers of flooded wells by a 10- and 2-year rain is decreased by 42 and 58 %.