Följande studie syftar till att analysera mindre kommuners hinder och möjligheter i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Studien belyser även hur kritiska faktorer tar sig form som betydande i klimatanpassningsarbetet enligt aktörerna. Studiens empiriska material är baserat på sex semistrukturerade intervjuer, genomförda med aktörer med varierande yrkesroll i fyra svenska kommuner. Analysen av det empiriska materialet identifierade ett antal teman som lyfte faktorer som ansågs betydelsefulla att belysa i mindre kommuners kommunala klimatanpassningsarbete. Identifierade teman var följande: ekonomiska barriärer, politik, kompetens, interna och externa samverkansprocesser och stöd och vägledning i klimatanpassningsarbetet. Studien visade att mindre kommuner har ett antal möjligheter som ansågs betydande i det kommunala klimatanpassningsarbetet och dessa bestod av korta beslutsvägar och god intern och extern kommunikation. Studien pekade på att mindre kommuners klimatanpassningsarbete karaktäriseras av fler hinder än möjligheter, något som anses hämma implementeringen i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Hindren utgörs av bristande förståelse från allmänheten, bristande intresse på politisk nivå, svårigheter i att rekrytera relevant kompetens samt att definiera och strukturera det egna klimatanpassningsarbetet. Studien visar även att det är komplext för mindre kommuner att endast tala om översvämningar i klimatanpassningsarbetet, därav pekar studien på att mindre kommuner behöver få hjälp att skala ner riktlinjer till den egna kommunens kapacitet. Mindre kommuners långsiktiga och strategiska mål i kommunalt klimatanpassningsarbete anses vara viktiga variabler att belysa i framtida studier. / The following study aims to analyze the barriers and opportunities for less-populous municipalities in the climate adaptation work. The study also highlights critical issues taking shape as important to climate adaptation work according to the actors and how they differ in their work towards higher populated municipalities. The study's empirical material is based on six semi-structured interviews, conducted with actors with varying professional roles in four Swedish municipalities. The analysis of the empirical material identified several themes that were considered important in the municipalities' climate adaptation work. Identified themes were as follows: economic barriers, politics, competence, internal and external collaboration processes and support and guidance in climate adaptation work.The study showed that less-populous municipalities have a number of opportunities that were considered significant in the municipal climate adaptation work and these consisted of short decision paths and good internal and external communication. The study pointed out that less-populous municipalities' climate adaptation work is characterized by more obstacles than opportunities, something that is considered to impede the implementation. The obstacles consist of a lack of understanding from the public, a lack of interest at the political level, difficulties in retaining and recruiting relevant competence, and defining and structuring the local climate adaptation work. The study also shows that it is complex for less-populous municipalities to only talk about flooding in the climate adaptation work, hence the study points out that less-populous municipalities need to acquire tools to be able to scale down guidelines to their own municipality's capacity. The municipalities' long-term and strategic goals in the climate adaptation work are considered to be important variables to highlight in future studies.

<p>Due to the climate change natural disasters expects to increase and in some areas the conditions for dissemination of hazardous pollutants from contaminated areas could be affected. Different inventories and mapping has been made to identify areas of risk for flood or avalanche around the country. At the same time inventory and treatment of potential polluted areas (MIFO objects) is progressing. In Ljungans run of area in Västernorrlands county is a exposed area due to the amount of clay and silt in the ground that are sensitive in the context avalanche. The area has also a lot of MIFO objects and risks of flood.</p><p>This essay aims to investigate what data material that is available regarding MIFO objects, flood- and avalanche risks in Ljungans run of area in Västernorrlands county. Also to investigate if there are MIFO object that is in risk of flooding and/or avalanche in the selected area and if so how they are prioritized today. Is there adequate reasons to reassess the prioritizes of polluted areas that are to be inventoried and treated?</p><p>A literature study and analyse of data material with geographical informations system (GIS) has been maid. The result is that 207 MIFO objects in areas of risk. Of these is 186 MIFO objects not prioritized today and 23 MIFO objects have been located in areas that are in risk of avalanche and flood.</p><p>The conclusion is that there are no reasons to reassess the MIFO objects that are prioritized today. It’s however relevant to lift these objects that been found in risk areas. Overlook and reassessment of the objects that today is not prioritized and is located in areas of risks should be reassessed and in some cases it could be adequate reasons to prioritized further objects.</p>

<p>I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism. Syftet med uppsatsen är att titta på hur vattendirektivets artikel 4 punkt 6, som berör tillfälligt undantag från god status vid olyckor, ska tolkas och hur direktivet för vatten kan komma att påverka hanteringen av olyckshändelser. Jag identifierar behov av förändring i nuvarande riskhantering och tittar på hur begreppet indikatorer kan tolkas. Vidare diskuteras hur ett konstruktivistiskt perspektiv användas för att förstå och hantera risker. Slutligen förs diskussion om hur en gemensam tvärvetenskaplig diskussionsgrund kring risker skulle kunna se ut. För att belysa dessa frågeställningar använder jag två olika händelser som exempel på risker i uppsatsen, översvämningarna i södra Norrland under sommaren år 2000 samt oljeolyckan med fartygetFu Shan Hai utanför Bornholm sommaren 2003. För att besvara de frågeställningar som ställts upp har intervjuer med anställda på kommun och länsstyrelser i de berörda områdena genomförts och texter, i form av rapporter om de två händelserna, har analyserats. </p><p>Slutsatserna i uppsatsen är att det, för att få ett effektivt arbete med risk- och miljöfrågor, måste arbetas fram tydliga riktlinjer för vattendirektivet. Tidigare inventeringar av risker från till exempel kommuner, länsstyrelser och Räddningsverket kan ligga till grund för bedömningen av potentiella händelser, konsekvenser och åtgärder. Vid olyckor som de som diskuteras i uppsatsen kan många olika typer av konsekvenser uppstå och det är svårt att förutsäga vilka skador kan uppkomma. Dagens riskhantering begränsas av att ansvarområdena är utspridda och riskidentifieringen är idag splittrad på olika myndighetsnivåer. Analysen av intervjuer och texter visar att den personal som arbetar med räddningstjänst har bristfälliga kunskaper om olyckors miljökonsekvenser. En bättre och målstyrd organisation och samarbete mellan olika ansvarsområden som räddningstjänst och natur- och miljövård, både hierarkiskt och geografiskt, är en förutsättning för ett effektivt riskhanteringsarbete. Ingen klar slutsats kan dras om hur indikatorer kan användas i arbetet med stora olyckor. Det är viktigt att det efterhand utarbetas en klar definition hur begreppet ska tolkas. </p><p>Miljö- och riskfrågor kopplas inte bara samman med naturen utan även i högsta grad med vårt samhälle. Jag hävdar att en mer jämlik roll mellan olika vetenskaper krävs, baserat på en förståelse om miljö- och riskproblem som flervetenskapliga. Detta är en grundläggande tanke i mycket av det miljö- och riskarbete som sker idag. Jag föreslår att en stratifierad ontologi kan fungera som denna gemensamma diskussionsgrund för hur utbyte av vetenskaplig kunskap skulle kunna ske och hur olika vetenskapliga discipliner ska förstås i förhållande till varandra.</p>

<p>Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.</p><p>Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är.</p><p>Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter. Översvämningskarteringar fanns redan i digitalt format medan skredriskskarteringarna georefererades och digitaliserades.</p><p>Två lösningar togs fram, en enklare version för gemene man och de mindre kartkunniga samt en andra version som är betydligt mer detaljerad och som vänder sig till kommuner och myndigheter.</p><p>Databasen är tänkt att kunna användas i planeringssyfte men också för att dra lärdom av tidigare naturolyckor för att på så sätt effektivisera räddningsarbetet i framtida insatser.</p> / <p>Sweden and the rest of the World is regularly struck by natural disasters. Due to this, the Swedish Rescue Agency has been commissioned by the Government to produce a national database for natural disasters in Sweden. 34 different authorities and organizations are involved in the process of designing the database.</p><p>The database has got a map application designed to search for specific occurrences /natural disasters but this is not yet fully developed. Today the disasters are only marked with dots in the map, which does not give a satisfying overview of the size of the affected area.</p><p>This work aims to complement the map application of the database with the spatial extent of the natural disasters and different areas with potential risk to increase the usefulness of the map. To make this possible data was collected from different authorities. The areas with risk of being flooded were already available in digital form while the areas with risk of landslides were georeferenced and digitized.</p><p>Two different solutions were created, the first one a simplified version aimed for people with little or no experience of maps, the second one a more detailed version aimed for local authorities.</p><p>The database is meant to be used for planning but also to gain knowledge from former disasters to improve future rescue missions.</p>

Dagvattenmagasin byggs för att fördröja och avlasta ledningssystemet dådagvattenmängderna i dem är stora för att sedan leda tillbaka vattnet i ledningssystemetnär vattenmängderna har sjunkit. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera vad som behövs göras för attanvända ett dagvattenmagsinet som är dimensionerat för tioårsregn redan vid femårs- ochtvåårsregn. Arbetet grundas på fältstudier och analys av hur systemet är uppbyggt. . Beräkningar hargjorts för studera flöden i ledningar och fyllnadsgrad i magasin. Resultatet visar att det ärmöjligt att med relativt enkla åtgärder kunna utnyttja det aktuella magasinet redan vid 2-och 5-årsregn.

Due to the climate change natural disasters expects to increase and in some areas the conditions for dissemination of hazardous pollutants from contaminated areas could be affected. Different inventories and mapping has been made to identify areas of risk for flood or avalanche around the country. At the same time inventory and treatment of potential polluted areas (MIFO objects) is progressing. In Ljungans run of area in Västernorrlands county is a exposed area due to the amount of clay and silt in the ground that are sensitive in the context avalanche. The area has also a lot of MIFO objects and risks of flood. This essay aims to investigate what data material that is available regarding MIFO objects, flood- and avalanche risks in Ljungans run of area in Västernorrlands county. Also to investigate if there are MIFO object that is in risk of flooding and/or avalanche in the selected area and if so how they are prioritized today. Is there adequate reasons to reassess the prioritizes of polluted areas that are to be inventoried and treated? A literature study and analyse of data material with geographical informations system (GIS) has been maid. The result is that 207 MIFO objects in areas of risk. Of these is 186 MIFO objects not prioritized today and 23 MIFO objects have been located in areas that are in risk of avalanche and flood. The conclusion is that there are no reasons to reassess the MIFO objects that are prioritized today. It’s however relevant to lift these objects that been found in risk areas. Overlook and reassessment of the objects that today is not prioritized and is located in areas of risks should be reassessed and in some cases it could be adequate reasons to prioritized further objects.

The location on the river delta of Klarälven, adjacent to lake Vänern, makes Karlstad one of the Swedish cities where a significant flood risk is present. The city has several major floods in its memory which has caused great material damage and economic losses, the latest of which occurred in the winter of year 2000/2001. The purpose of the study is to examine how the approach to flood risk has changed in the municipality of Karlstad since the 1950s, and how this change has affected the current situation regarding the city's vulnerability to flooding. To investigate this, a document analysis was conducted, where key documents in the media and from the municipality of Karlstad was studied. Furthermore, an interview study was conducted with respondents who currently are employed or previously have been employed in the municipality of Karlstad, who in various ways work with issues of flood risk.   The result of the study shows that several changes have taken place since the 1950s in terms of the municipality's approach to flood risk, which for instance has led to preventative measures being taken to a greater extent than previously in the physical planning. The flooding that occured in the winter year 2000/2001, along with the governmental climate and vulnerability inquiry that was released in 2007, was described by the respondents as the starting point for this change. Since then, awareness and knowledge of flood risk has increased, not only among municipal officials, but also among politicians, local residents and developers. / Läget på Klarälvens delta invid Vänern gör att Karlstad är en av de svenska städer där betydande översvämningsrisk föreligger. Staden har flera stora översvämningar i sitt minne vilka orsakat stora materiella skador och ekonomiska förluster, varav den senaste inträffade vintern år 2000/2001. Syftet med studien är att undersöka hur förhållningssättet till översvämningsrisk förändrats i Karlstads kommun sedan 1950-talet, samt hur denna förändring påverkat dagens situation avseende stadens sårbarhet för översvämningar. För att ta reda på det har dokumentanalyser genomförts där centrala dokument i media och från Karlstads kommun undersökts. Vidare har en intervjustudie genomförts med respondenter som är anställda eller tidigare har varit anställda på Karlstads kommun och som på olika sätt arbetar med frågor om översvämningsrisk.   Resultatet av studien visar att flera förändringar skett sedan 1950-talet när det gäller kommunens sätt att förhålla sig till översvämningsrisk, vilket bland annat lett till att förebyggande åtgärder i större utsträckning än tidigare börjat vidtas i den fysiska planeringen. Översvämningen år 2000/2001 tillsammans med den klimat- och sårbarhetsutredning som regeringen släppte år 2007 beskrivs av respondenterna som startskottet för denna förändring. Sedan dess har medvetenheten och kunskapen om översvämningsrisken ökat, inte bara bland kommunens tjänstemän, utan också bland politiker, kommuninvånare och byggherrar.

Bebyggda områden och byggnader har genom historien behövt anpassas för klimatet och vädret. Ibland är vädret mer extremt med stora mänder vatten eller vind. Med ett föränderligt klimat ändras förutsättningar för bebyggelse i städer som i Uppsala stad. Denna skrift behandlar dels kravbilden på kommuner avseende klimatförändringar och detaljplanering. Vidare studeras hur kommunen arbetar med frågan. Klimatförändringar kan gestaltas på flera sätt men denna studie studerar främst aspekter som berör översvämning. Det finns mycket kunskap och metoder att använda vid anpassning till ändrat väderklimat. Lagstiftning som berör detaljplanering och klimatförändring har analyserats. Vidare har intervjuer med tjänstemän verksamma inom Uppsala utförts för att får en bättre uppfattning om klimatanpassningsarbetet inom kommunen. Texten innehåller även en studie av valda detaljplaner, inom Uppsala kommun, som bedömts vara inom riskzon för översvmämning och erosion i urban miljö. Vid all urban planering är det en fråga om priotiteringar inom olika områden. Ibland uppnås synergieffekter, vilket framgår i några av valda detaljplaner. Men för att göra mer än vad lagstiftning kräver behöver fördelarna med klimatanpassning lyftas fram tydligare i organisationen och klimatanpassning måste oftare ses utifrån ett mer övergripande planeringsperspektiv än detaljplanenivå. / Climate change will affect local urban areas differently and society’s ability to handle changes depend in some part on what is considered in the planning process. This paper examines what the municipality is required to do regarding planning for and climate change. It then presents the results of a case study conducted in Uppsala municipality, which contains a study of approved planes in Uppsala town and interviews with employees at Uppsala municipality and region office. The results are that some aspects of climate change are more considered than other in this case study of urban planning. One can build houses in areas at risk but with the right precautions. There is potential to make society more adapted to climate change but it needs to be prioritized and located starting with planning for it.

No description available.

I kombination med kommande klimatförändringar och städers ianspråktagande av markytor som resulterar i hårdgjorda ytor så skapas problem för marken att hantera naturlig infiltration av vatten. En av påföljderna är bland annat översvämningar. Syftet med arbetet är att undersöka hur motståndskraften för översvämningar, i samband med skyfall i Sveriges urbana områden, kan ökas genom fysisk planering och grön infrastruktur. Syftet är även att ta fram ett gestaltningsförslag för hur översvämningsrisken i ett specifikt område, Rönneholm i Malmö, kan minskas. Med hållbar utveckling och resiliens som teoretisk ram, undersöks Sveriges förhållandesätt till översvämningsrisker. Det undersöks även vilka åtgärder som går att implementera i urbana områden som ökar motståndskraften för översvämningar. Arbetet har baserats på metoderna kvalitativ textanalys och platsinventering som sedan presenteras i ett gestaltningsförslag. Fysisk planering förser flera nycklar till gröna lösningar. De lösningar och förslag som presenterats genom arbetet är goda förslag  på åtgärder som kan implementeras i befintliga och på nya områden som ökar motståndskraften för översvämningar.