Det finns idag ca 80 000 potentiellt förorenade områden i Sverige. För att karlägga och riskklassa områdena har Naturvårdsverket utformat metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Metoden är indelad i två faser. Fas I består av orienterande undersökning och riskklassning. Fas II byggs upp av översiktliga undersökningar och en ny riskklassning av objektet där en markteknisk undersökning har en viktig roll.   Syftet med detta examensarbete är att utföra en MIFO fas I-inventering med tillhörande riskklassning på två fastigheter ägda av Arla Foods. Företaget har fått kravet från länsstyrelsen i Kalmar att utföra en fas I-undersökning som en del i deras miljötillstånd. Syftet är även att undersöka MIFO-metodiken (fas I) i ett djupare perspektiv genom att teoretiskt jämföra metoden med den amerikanska motsvarigheten Preliminary Assessment (PA).   Resultatet av MIFO-inventeringen visar att båda fastigheterna tilldelas en riskklass 3, måttlig risk för människan och miljön. Resultatet innebär att det bedöms överflödigt att utföra en fas II undersökning på fastigheterna. Viss provtagning med avseende på olja, PCB och vissa metallförekomster har utförts på en av fastigheterna för att i framtiden undvika överraskningar. Resultatet av analyserna visade att bly finns i halter över Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning. Det finns stor osäkerhet till vad som ligger bakom blyförekomsten. En förklaring kan vara en nerlagd kondensatorfabrik i området.  Skillnader och likheter har identifierats i jämförelsen mellan MIFO fas I och PA. Metoderna är vid insamlande av information och data lika och skillnaderna visar sig först när data ska bearbetas. MIFO använder sig av samlade riskbedömningar i diagramform medan PA använder poängsystemet HRS. Den största skillnaden mellan metoderna är att MIFO är en subjektiv metod med en hög grad personliga bedömningar medan PA är mer kvantitativ där sådana bedömningar till stor del arbetats bort. Det finns en risk att metoderna leder till överskattningar av risken vilket innebär att försiktighetsprincipen tillämpas. Både MIFO fas I och PA är trots vissa brister bra bortsållningsredskap där områden som med stor sannolikhet inte är förorenade kan avskrivas.

The brick and pottery fabricator Ekeby bruk was situated in Uppsalas western parts. The factory was active from 1886 into the 1970s. Ekeby bruk was for a long time one of the most successful brick and ceramics manufacturers in Sweden. The clay used in the production was taken from the area where the factory was located. The pits from where the clay was taken is believed to have been used as landfill for the waste generated during production. Since there had been suspicion that the area could be contaminated, sampling of soil and groundwater where conducted. The samples have shown that the soil contains high levels of lead and barium. In order to examine what risks this poses to humans and the environment a risk classification of the area is performed. The Swedish Environmental Protection Agency has developed a method for examine contaminated sites, called MIFO. The risk of the contaminated object classified on the basis of parameters; pollution hazards, pollution level, conditions for spreading, and sensitivity and the protection value. The purpose of this independent work in geoscience is that to, with the use of a soil engineering survey made by company Tyréns performed in behalf of Uppsala kommun make an investigation in accordance with MIFO phase 2. The risk classification made in this study is then compared with the one Tyréns made in their reportThe object is assigned class 2 in this survey, which means high risk. / I Uppsalas västra del låg tegel- och keramikverkstaden Ekeby bruk. Från 1886 och in på 1970-talet var fabriken verksam. Ekeby bruk var länge en av Sveriges mest framgångsrika tegel- och keramiktillverkare. Den lera som användes i tillverkningen togs från området där fabriken låg. Lergroparna tros sedan ha används som deponier för det avfall som uppkom under tillverkningen.                      Eftersom att det funnits misstanke om att området skulle vara förorenat har provtagning av jord och grundvatten utförts. Provtagningen har visat att det bland annat finns höga halter av bly och barium i marken. För att undersöka vilka risker detta för med sig för människor och miljö utförs en riskklassning av området.Naturvårdsverket har utvecklat en metod för att invitera förorenade platser, kallad MIFO. Det förorenade objektet riskklassas  utifrån parametrarna; föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, samt känslighet och skyddsvärde.                      Syften med detta självständiga arbete i geovetenskap är att utföra en undersökning av Ekeby bruk enligt MIFO fas 2. Detta kommer göras med hjälp av en markteknisk undersökning som företaget Tyréns utfört i uppdrag av Uppsala kommun. En jämförelse kommer göras mellan riskklassningen som satts i Tyréns rapport och den som sätts i den här undersökningen. Objektet, Ekeby bruk, tilldelas i denna undersökning riskklass 2, vilket innebär stor risk.

Risk assessment of effects on the environment and health outcome caused by the iron industry Lina Löfqvist In Sweden you can find lots of contaminated areas, which can create problems for both humans and nature. To reduce the long-term contamination grades, Naturvårdsverket have created a report with regard to the contaminated sites. This builds on the ‘Method for Inventories of Contaminated Sites’ which is abbreviated MIFO. The aim of MIFO is to achieve better environmental planning in Sweden. MIFO includes two phases; phase 1 (briefs studies) and phase 2 (detailed surveys). Whit the MIFO assessment, a hazard class is obtained for the site, which is a compiled risk assessment. This is achieved by considering the hazardousness of the contamination, contamination level, conditions for contaminant dispersal, and sensitivity and protective value of the area. Strömsbergs bruk is a contaminated area outside of Tierp, which has been caused mainly by an old ironworks. Because of that, the County Board of Uppsala County, with help of the company Kemakta Konsult AB, has performed a MIFO phase 2 study at Strömsbergs bruk. The purpose with this independent project in Earth science is to analyze Kemakta Konsult’s material about Strömsbergs bruk, and then do risk assessment according to MIFO. The main contaminations found in Strömsbergs bruk are arsenic and polycyclic aromatic hydrocarbons. This has led to the area being a hazard class 2, which means high risk.

<p>It is estimated that 22 000 contaminated areas exist in Sweden today. In order to classify the risk of contaminant migration from these areas and to prioritize which of these contaminated areas should first be treated, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) has designed a method, for the investigation of contaminated areas (MIFO). One of these contaminated areas is the landfill Gräsötippen outside Köping. The landfill has been used by both Yara AB and the Köping municipality between the years 1945 and 1975, and both industrial and household waste have been deposited there. The aim of this report is to survey which contaminants that can be found in the soil and water in the landfill Gräsötippen and to evaluate the migration of these contaminants. With help of this information, the landfill will then be risk classified according to MIFO. The goal is that this report will provide a basis for future studies and remedial measures at the landfill.</p><p>To get a picture of what has been deposited at the landfill Gräsötippen, employees and former employees at Yara and others with connection to the landfill have been interviewed. Piezometers have been installed in and around the landfill so as to provide information on groundwater levels and movement, and for the collection of groundwater samples. Soils samples were collected as well. The water and soil samples were analyzed with regard to metals, organic compounds and nutrients. Furthermore, groundwater flow has been modeled using VS2DI, in order to get a picture of the groundwater’s flow direction and velocity under the landfill.</p><p>In the water samples, only lead was detected with levels over the Maximum Contaminant Level (MCL) from the EPA. Relatively high levels of nutrients were also detected. In the soil, carcinogenic PAH, PCB, aliphatic hydrocarbons, aromatic hydrocarbons, arsenic, lead, cadmium, mercury and zinc were detected over the EPA MCL. The landfill Gräsötippen has a good location in an area with deep clay, which prevents rapid spreading of contaminants. No high levels of contaminants are leaching out today. The spreading of the contaminants is minor; most of the contaminants are fixed in the soil and do not spread to the surroundings. The water flow’s primary direction from the landfill is south but there are also flows to the west and east. Today, there are a number of proposals with regard to decreasing the risk for future contaminant dispersal from the landfill and to keep control of the water that is used in the area. A few of these proposals are to finally cover the landfill, to analyze the grass and plants in the enclosed pasture on the landfill, and to continuously analyze the water in the installed piezometers and drinking water wells on and around the landfill. The landfill Gräsötippen is classified to risk class 3, moderate risk, according to MIFO.</p> / <p>Det uppskattas idag finnas 22 000 förorenade områden i Sverige. För att kunna riskklassa dessa förorenade områden och prioritera vilka som först bör efterbehandlas har Naturvårdsverket utarbetat en Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO). Gräsötippen utanför Köping är ett av dessa förorenade områden. Deponin har använts av både Yara AB och Köpings kommun mellan åren 1945-1975 och fungerat som deponi för både industri- och hushållsavfall. Syftet med denna rapport är att kartlägga vilka föroreningar som finns i mark och vatten i Gräsötippen och tolka föroreningarnas spridning. Utifrån den informationen ska deponin sedan riskklassas enligt MIFO. Målet är att rapporten ska kunna fungera som underlag för framtida åtgärdsplaner för Gräsötippen.</p><p>För att få en bild över vad som har deponerats på Gräsötippen har anställda och före detta anställda vid Yara samt andra som har haft anknytning till Gräsötippen intervjuats. Grundvattenrör har installerats i och runtom deponin för att det skulle kunna tolkas hur grundvattnet rör sig under deponin och för att det skulle kunna tas prover på grundvattnet och jorden. De vatten- och jordprover som togs, analyserades med avseende på metaller, organiska föreningar och närsalter. Dessutom har en modellering utförts i VS2DI för att få en bild över grundvattnets flödesriktning och hastighet under deponin.</p><p>I vattenproven detekterades endast bly över Naturvårdsverkets riktvärde samt relativt höga halter av närsalter. I jorden detekterades cancerogena PAHer, PCB, alifater, aromater, arsenik, bly, kadmium, kvicksilver och zink över Naturvårdsverkets riktvärden. Gräsötippen är bra placerad i ett område med tjock lera som förhindrar snabb spridning och idag lakas inga höga halter av föroreningar ut. Spridningen av föroreningar är liten, istället ligger de flesta föroreningarna fast i marken och sprids därmed inte till omgivningen. Vattenflödets huvudriktning från deponin är söderut, men det sker även flöden åt både väster och öster. Det finns i dagens läge en del förslag på åtgärder som bör utföras på Gräsötippen för att minska risken för framtida spridning och upprätthålla kontroll på det vatten som används i närområdet. Några av dessa åtgärder är att sluttäcka deponin, att analysera gräs och växter i hagen på deponin samt att kontinuerligt analysera vattnet i grundvattenrören och brunnarna på och runt Gräsötippen. Vid riskklassningen av Gräsötippen enligt MIFO, klassas den till riskklass 3, måttlig risk.</p>

It is estimated that 22 000 contaminated areas exist in Sweden today. In order to classify the risk of contaminant migration from these areas and to prioritize which of these contaminated areas should first be treated, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) has designed a method, for the investigation of contaminated areas (MIFO). One of these contaminated areas is the landfill Gräsötippen outside Köping. The landfill has been used by both Yara AB and the Köping municipality between the years 1945 and 1975, and both industrial and household waste have been deposited there. The aim of this report is to survey which contaminants that can be found in the soil and water in the landfill Gräsötippen and to evaluate the migration of these contaminants. With help of this information, the landfill will then be risk classified according to MIFO. The goal is that this report will provide a basis for future studies and remedial measures at the landfill. To get a picture of what has been deposited at the landfill Gräsötippen, employees and former employees at Yara and others with connection to the landfill have been interviewed. Piezometers have been installed in and around the landfill so as to provide information on groundwater levels and movement, and for the collection of groundwater samples. Soils samples were collected as well. The water and soil samples were analyzed with regard to metals, organic compounds and nutrients. Furthermore, groundwater flow has been modeled using VS2DI, in order to get a picture of the groundwater’s flow direction and velocity under the landfill. In the water samples, only lead was detected with levels over the Maximum Contaminant Level (MCL) from the EPA. Relatively high levels of nutrients were also detected. In the soil, carcinogenic PAH, PCB, aliphatic hydrocarbons, aromatic hydrocarbons, arsenic, lead, cadmium, mercury and zinc were detected over the EPA MCL. The landfill Gräsötippen has a good location in an area with deep clay, which prevents rapid spreading of contaminants. No high levels of contaminants are leaching out today. The spreading of the contaminants is minor; most of the contaminants are fixed in the soil and do not spread to the surroundings. The water flow’s primary direction from the landfill is south but there are also flows to the west and east. Today, there are a number of proposals with regard to decreasing the risk for future contaminant dispersal from the landfill and to keep control of the water that is used in the area. A few of these proposals are to finally cover the landfill, to analyze the grass and plants in the enclosed pasture on the landfill, and to continuously analyze the water in the installed piezometers and drinking water wells on and around the landfill. The landfill Gräsötippen is classified to risk class 3, moderate risk, according to MIFO. / Det uppskattas idag finnas 22 000 förorenade områden i Sverige. För att kunna riskklassa dessa förorenade områden och prioritera vilka som först bör efterbehandlas har Naturvårdsverket utarbetat en Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO). Gräsötippen utanför Köping är ett av dessa förorenade områden. Deponin har använts av både Yara AB och Köpings kommun mellan åren 1945-1975 och fungerat som deponi för både industri- och hushållsavfall. Syftet med denna rapport är att kartlägga vilka föroreningar som finns i mark och vatten i Gräsötippen och tolka föroreningarnas spridning. Utifrån den informationen ska deponin sedan riskklassas enligt MIFO. Målet är att rapporten ska kunna fungera som underlag för framtida åtgärdsplaner för Gräsötippen. För att få en bild över vad som har deponerats på Gräsötippen har anställda och före detta anställda vid Yara samt andra som har haft anknytning till Gräsötippen intervjuats. Grundvattenrör har installerats i och runtom deponin för att det skulle kunna tolkas hur grundvattnet rör sig under deponin och för att det skulle kunna tas prover på grundvattnet och jorden. De vatten- och jordprover som togs, analyserades med avseende på metaller, organiska föreningar och närsalter. Dessutom har en modellering utförts i VS2DI för att få en bild över grundvattnets flödesriktning och hastighet under deponin. I vattenproven detekterades endast bly över Naturvårdsverkets riktvärde samt relativt höga halter av närsalter. I jorden detekterades cancerogena PAHer, PCB, alifater, aromater, arsenik, bly, kadmium, kvicksilver och zink över Naturvårdsverkets riktvärden. Gräsötippen är bra placerad i ett område med tjock lera som förhindrar snabb spridning och idag lakas inga höga halter av föroreningar ut. Spridningen av föroreningar är liten, istället ligger de flesta föroreningarna fast i marken och sprids därmed inte till omgivningen. Vattenflödets huvudriktning från deponin är söderut, men det sker även flöden åt både väster och öster. Det finns i dagens läge en del förslag på åtgärder som bör utföras på Gräsötippen för att minska risken för framtida spridning och upprätthålla kontroll på det vatten som används i närområdet. Några av dessa åtgärder är att sluttäcka deponin, att analysera gräs och växter i hagen på deponin samt att kontinuerligt analysera vattnet i grundvattenrören och brunnarna på och runt Gräsötippen. Vid riskklassningen av Gräsötippen enligt MIFO, klassas den till riskklass 3, måttlig risk.

Ekebyboda is a closed landfill north west of Uppsala where the leachate water was studied to evaluate the status of the landfill for, the Uppsala environmental office. Leachate water has been measured continually for different parameters, during the period 1959-2007. The landfill differs from other landfills because of its mixed content of domestic and industrial waste. Close to the investigated area is a small number of residents with private water wells which enhances the importance of the investigation of the landfill. In this thesis, the period 1990 -2007 is the investigated with an additional measurement during 2014. Precipitation data is compared with leachate water composition, to evaluate correlations between leachate water and precipitation. Correlation between leachate water, and precipitation also gave an indication of the status of the cover on the landfill during, 2014. Due to the problematic history of Ekebyboda the aim of the thesis is to evaluate the status of the landfill and do a risk classification according to MIFO, which is a classification system for polluted sites from the Swedish Environmental Protection Agency. Measurements were made in four wells in the spring of 2014. These results showed a decline in eight analysed parameters and increase or stagnant trend for pH, NO3- + NO2 and SO42-. Most of the parameters have large fluctuations during the period. A field investigation is also show a non-functional culvert system with stagnant water and indications of water running in the direction of the residential area due to malfunctioning pumps. The stagnant water and problematic culvert system raised concerns for the quality of the datasets. The data analysis shows that the correlation between precipitation and leachate water was non-existent and the second covering of the landfill has reduced the amount of infiltrating water. Analysis of the leachate water and problematic management of leachate water were two major causes for a high risk classification. The MIFO classification of this landfill was set as one which is the highest possible which mainly was due to a possible risk for contamination for private water wells. / Ekebyboda är en nedlagd deponi nordväst om Uppsala vars lakvatten studeras för att utvärdera deponins tillstånd på uppdrag av Miljökontoret i Uppsala. Lakvattenkvalitén från deponin har kontinuerligt blivit mätt under perioden, 1959-2007. Deponin skiljer sig från andra deponier främst på grund av sitt blandade innehåll av både hushållsavfall och industriavfall. Deponin stängdes 1970 och täcktes över i två omgångar först 1970 och senare även 1994. Ekebyboda har under den aktiva fasen orsakat en rad olika problem så som förorenade brunnar och vattendrag samt åkrar inom närliggande område. I när-heten av det undersökta området finns ett mindre antal privata hushåll med egna dricksvattenbrunnar vilket är en förhöjande faktor till att deponin undersöks. Uppsatsen fokuserar på åren 1990-2007 med en ytterligare mätning under 2014 som ligger till grund för utvärderingen av deponins rådande tillstånd. Lakvattensammansättningsmätningar under denna tidsperiod jämförs med nederbörden för att utvärdera hur stor inverkan nederbörden har på lakvatten sammansättning och uppmätta ämnen i det. Korrelationer mellan lakvattensammansättning och nederbörd gav även en indikation om deponins tillstånd idag. På grund av deponins problematiska historia ska detta området studerats men även riskklassificera enligt Naturvårdsverkets MIFO modell. MIFO står för Metod för Inventering av Förorenade Områden och är en mall för att riskklassificera förorenade områden. Fältprovtagning visade även ett ickefungerande kulvertsystem för transport av lakvatten. Stillastående vatten och problematiska lakvatten kulvertar ledde till att datasetets kvalité ifrågasätts. Korrelationen mellan nederbörden och lakvattenkvalitén var låg och en andra täckning av deponin minskade mängd infiltrerat vatten. Analysen av lakvattnet sammansättning och problematisk hantering av lakvatten var ytterligare två anledning för en hög risk-klassificering av deponin. För den fyrskaliga klassificeringen som metoden består av fick Ekebyboda den högsta riskklassificeringen som mestadels beror på en viss risk för spridning av lakvatten till när-liggande privata brunnar. Mätserien är en generell nedåtgående trend där ett flertal näringsämnen m.m. har minskat i koncentration samt att mängden infiltrerat vatten i deponin har minskat i mängd.

In order to improve the knowledge about polluted areas in Sweden, Naturvårdsverket has compiled a list of all establishments and other anthropological activities, so called MIFOobjects, which emit harmful chemicals. Those activities which are placed on land might, depending on factors such as closeness to the sea, water solubility, degradability and toxicity of the chemicals have an impact on the biota in the Baltic Sea. In this study, spatial and statistical methods were used to explore potential relations between the abundance of three indicator organisms (Macoma balthica, Marenzelleria and Monoporeia affinis), closeness and a second variable built risk class of MIFO-objects and local environmental factors (e.g., sea depth, salinity) at the coast of Blekinge. The impact of MIFO-objects on the abundance of the indicator organisms was analyzed with both graphical and numerical multivariate analysis methods such as spearman analysis, principal component analysis and canonical component analysis. Four types of variables were created to enable the analysis. The first two variables were based one distance from emission locations to the study sites. The other pair of variables comprised on variable built on the cumulative risk assessment of the MIFO-objects given by Naturvårdsverket and another that was based on a classification of the emitted pollutants according to their chemical toxicity. The analysis showed that the abundance of Marenzelleria was positively correlated with MIFO-objects both in terms of risk assessment and chemical toxicity. This was probably a result of the fact that Marenzelleria is less sensitive to pollutants and therefore more competitive than other species in its habitat. Since the abundance of Macoma balthica covaried a lot with environmental factors such as salinity it was difficult to distinguish the impact of MIFO-object on the mussel. The statistical base of the abundance of Monoporeia affinis was too small to make any conclusions about what is describing the abundance.

Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som återställningskostnaden för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom både den offentliga och privat sektorn och påverkas bland annat av miljökvalitetsmålet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssätt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den här studien är att titta på vad begreppet miljöskuld innebär, hur det förhåller sig till hållbar utveckling och hur det praktiskt tillämpas i energibolaget. Studien bygger främst på aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer. Innebörden av begreppet miljöskuld är å ena sidan starkt kopplat till gällande lagstiftning men är samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på vilken ambitionsnivå och vilka värderingar som läggs bakom det. I ett hållbarhetsperspektiv kan miljöskulden vara ett verktyg för att nå en mer hållbar utveckling genom att man ser till att avsätta pengar för att återställa föroreningar. / In the early 1990’s Arne Jernelöv developed the concept of "miljöskuld" - the costs of restoring environmental damages which in technical-economical terms are restorable. The country of Sweden are working actively with this kind of environmental debts in both the public and private sector, influenced by the law and national goals for the quality of Swedish environment. A company was in need of finding a way of working to estimate these kinds of environmental debts. The purpose of this report has been to take a closer look into the concept of "miljöskuld", its relation to sustainable development and how it is appliable in the company. The study is based on action research, literary studies and a couple of interviews. In one way the concept of "miljöskuld" has a strong connection to the law but there is also an open approach according to which values and ambitions that is put into the belief. In a persistent perspective the environmental debt can work as an apparatus to reach a more sustainable development trough allocating capital with the purpose to restore pollutions.

<p>This study is a degree project in environmental engineering at Mälardalens university. Its purpose has been to perform a risk assessment on whether or not any contaminations are present in the soil at two properties in Köping. The assessment was to be done accordingly to a method that has been set up by The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). The method for investigation of contaminated sites is called MIFO. MIFO consists of two stages. In the first stage historical studies, a visit at the site, and studies of maps make up the basic data for the risk assessment. This study only contains the first stage of MIFO. The properties that have been examined are Maskinisten 6 and Valhall 2 in Köping. At Maskinisten 6 the present building was built in the 1970s. The buildings on Valhall 2 was built in the early 1940s as a part of an old mechanical industry named KMV. These properties are now rented by LEAX Mekaniska AB which also is a mechanical industry. LEAX produces mechanical components for industries and vehicles. In LEAX processes, oils, cutting fluids and washing fluids are the most commonly used chemicals. The assessments of possible pollutants toxicity, the pollution levels, the possibility of spreading, and possible exposure on humans and or the environment has led to different risk classes for the two properties. Maskinisten 6 has been classed in risk class 3. Valhall 2 has been classed in risk class 2. The difference is due to the historical differences. At Valhall 2, an assumption has been made that some dangerous, for the business common, chemicals has been used at some point and at some quantities. This assumption was made due to the fact that mechanical industry has been the main activity on the location for about 70 years. If evidence that these dangerous chemicals have not been used at all can be shown, the risk assessment may be revalued.</p>

This study is a degree project in environmental engineering at Mälardalens university. Its purpose has been to perform a risk assessment on whether or not any contaminations are present in the soil at two properties in Köping. The assessment was to be done accordingly to a method that has been set up by The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). The method for investigation of contaminated sites is called MIFO. MIFO consists of two stages. In the first stage historical studies, a visit at the site, and studies of maps make up the basic data for the risk assessment. This study only contains the first stage of MIFO. The properties that have been examined are Maskinisten 6 and Valhall 2 in Köping. At Maskinisten 6 the present building was built in the 1970s. The buildings on Valhall 2 was built in the early 1940s as a part of an old mechanical industry named KMV. These properties are now rented by LEAX Mekaniska AB which also is a mechanical industry. LEAX produces mechanical components for industries and vehicles. In LEAX processes, oils, cutting fluids and washing fluids are the most commonly used chemicals. The assessments of possible pollutants toxicity, the pollution levels, the possibility of spreading, and possible exposure on humans and or the environment has led to different risk classes for the two properties. Maskinisten 6 has been classed in risk class 3. Valhall 2 has been classed in risk class 2. The difference is due to the historical differences. At Valhall 2, an assumption has been made that some dangerous, for the business common, chemicals has been used at some point and at some quantities. This assumption was made due to the fact that mechanical industry has been the main activity on the location for about 70 years. If evidence that these dangerous chemicals have not been used at all can be shown, the risk assessment may be revalued.