Syfte: Trots förbättring står byggbranschen i dag fortfarande för en stor del av det avfallsom uppstår i städer över hela världen. Företagen börjar bli medvetna om avfallet deskapar men stora satsningar inom området är fortfarande sällsynta. Syftet med detta arbete är att reda ut problemet deponiavfall från snickararbeten och att komma fram till varför och från vilka arbetsmetoder och moment detta uppstår. Att undersöka vad som kan motivera företag att välja mer miljövänliga metoder, samt vilka olika lösningar och metoder för avfallsminskning som skulle kunna utnyttjas. Metod: Efter en litteraturstudie, för att överblicka problemet och förslag till lösningar, har ett strategiskt urval av byggföretag undersökts med hjälp av intervjuer och dokumentstudier. Undersökningen kan ses som en pilotstudie för att klargöra kunskapsläget i ett svenskt sammanhang, som utgångspunkt för ytterligare forskning och innovation. Resultat: Undersökningen visar att ekonomiska ställningstaganden fortfarande styrföretagens val av material och metoder om inte speciella krav har satts upp. Problemet tar sig olika uttryck i olika företagsnivåer. Det finns på ledningsnivå en stark ambitionför miljöarbete, men man behöver antingen förbud eller starka incitament för att förbättra och effektivisera materialanvändning och avfallshantering. På lokal- och projektnivå finns en stor variation i hanteringen. Potentialen ligger till stor del hos den mänskliga faktorn, då disciplin och noggrannhet vid sortering och kapning av material kan minska avfallet avsevärt. Varje projekt har olika förutsättningar och det är därför viktigt att planera varje del av arbetet noga. Mer forskning behövs också vad gäller de ekonomiska aspekterna för återanvändning av avfall i produktionen av nytt material,vilket skulle ändra villkoren för avfallshanteringen. Konsekvenser: Byggbranschen har överlag bra översikt över problemet, men för att företagen ska bli intresserade av att satsa på detta behövs vidare forskning om hur återanvändning av material och miljövänliga metoder skulle kunna bli mer ekonomiskt hållbara. Ytterligare studier rekommenderas också om hur planering och noggrannhet på arbetsplatsen kan förbättras. Begränsningar: Studien gäller inte för industribyggnader med speciella konstruktionskrav och tar heller inte upp avfall från mark- och installationsarbeten. / Purpose: Although improvements have been made, the construction business is still responsible for a big part of the world’s waste and landfill materials. The companies are getting more aware of the waste they create, but extreme measures and bigger investments within the subject are still rare. The purpose of this thesis is to identify the amount of landfill generated from construction work and connect it to the tasks and methods used. This is to then investigate in what would motivate the companies to choose more environmental methods as well as what different solutions could be used to minimize waste and landfill materials. Method: The main investigation method in this project are interviews, but analyses of different documents are also made. Literature studies have also been made in order to get a better understanding of the subject as well as finding new, innovative techniques. Findings: The study shows that the economic aspects still controls the companies’ choice of materials and working methods if no special requirements are set. A lot of problems lie with the human factor, where discipline and precision when sorting and cutting materials are crucial to minimizing the waste generated at a project. Every project has its own conditions and good planning for all things is therefore essential, since no project is like the other. Another research area worth looking in to is the possibility to reuse some of the waste material in the production of new construction elements. Implications: The construction business have a good view of the problems and are well aware of the waste material they generate, but more research in how environmental methods and how to reuse and recycle materials into production can be used without economical drawbacks need to be made in order to motivate the companies to choose them. Additional studies in how planning and precision at the construction site can be improved are also recommended. Limitations: These findings don’t apply to construction projects for industrialbuildings, nor do they cover the waste and landfill materials generated by foundation and installation work.

<p>Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB. Målsättningen med examensarbetet är att kartlägga funktion och konstruktion av våtmarkssystemet samt ge riktlinjer till en skötselplan för långsiktig funktion att avlägsna tungmetaller och kväve från lakvattnet i våtmarkerna med hänsyn till svensk miljölagstiftning.</p><p>Våtmarksystemet anlades med lakvattenmagasin, luftningstrappa och fyra våtmarker, vars syfte är att avlägsna kväve. Lakvattnet pumpas från lakvattenmagasinet, recirkuleras över en luftningstrappa för syresättning och tillbaka till lakvattenmagasinet. Härifrån pumpas lakvattnet till våtmarkerna. Det finns en möjlighet att använda tre olika utflöden till våtmarkerna. Öppna diken är lokaliserade runt våtmarkssystemet som tar emot vatten från omgivande marker. Grundvattennivån är cirka en meter under markytan. Ett kontrollprogram upprättades med provtagningar på grund- och lakvatten. </p><p>Provtagning av tungmetaller har utförts i våtmarkerna för att se halterna i sediment och vegetation och om det är ett bra alternativ att avlägsna tungmetaller från våtmarkerna genom skörd av skottbiomassa (växtdelar ovan jord) och rensning av sediment. Högst halter av kadmium och zink i skottbiomassa erhölls med vass. Högst halter av bly i skottbiomassa erhölls med havssäv. Högst ackumulering av kadmium, nickel och zink per ytenhet i skottbiomassa erhölls med vass. De mängder av tungmetaller som kan avlägsnas vid rensning av sediment som genomförs med cirka 10 år mellanrum ligger mellan 155-372 g As, 20-61 g Cd, 369-1468 g Cr, 1232-2787 g Cu, 3-8 g Hg, 232-1557 g Ni, 810-3756 g Pb och 3566-7824 g Zn. Cirka 1 % av mängderna tungmetaller som finns i sedimentet avlägsnas vid skörd av skottbiomassa. </p><p>Utflödet till våtmarkerna kan regleras via pumpar så att en växelverkan mellan anaerob miljö (denitrifikation) och aerob miljö (nitrifikation) kan erhållas. Denna växelverkan kan öka avlägsnandet av kväve från lakvattnet. </p><p>För att hindra översvämning och läckage av lakvatten bör rören lagas och rensas mellan våtmarkerna och vallarna tätas. Rensning av sediment och vegetation bör ske inom den närmaste tiden där en till två våtmarker rensas under samma år och de övriga (en till två) rensas påföljande år tills samtliga våtmarker rensats, för att bibehålla funktionen hos våtmarkssystemet. Sedan kan rensning ske med cirka 10 års mellanrum eller när kanalbildning uppstår. Vass är ett bra alternativ att plantera i våtmarkerna efter rensning. Vass gynnar dessutom kväverening i våtmarkerna. Enligt svensk miljölagstiftning klassas sediment och skottbiomassa som icke-farligt avfall och skottbiomassan och sedimentet kan förbrännas och slaggen, som blandats med slagg från övrig förbränning, kan deponeras på deponin.</p>

Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB. Målsättningen med examensarbetet är att kartlägga funktion och konstruktion av våtmarkssystemet samt ge riktlinjer till en skötselplan för långsiktig funktion att avlägsna tungmetaller och kväve från lakvattnet i våtmarkerna med hänsyn till svensk miljölagstiftning. Våtmarksystemet anlades med lakvattenmagasin, luftningstrappa och fyra våtmarker, vars syfte är att avlägsna kväve. Lakvattnet pumpas från lakvattenmagasinet, recirkuleras över en luftningstrappa för syresättning och tillbaka till lakvattenmagasinet. Härifrån pumpas lakvattnet till våtmarkerna. Det finns en möjlighet att använda tre olika utflöden till våtmarkerna. Öppna diken är lokaliserade runt våtmarkssystemet som tar emot vatten från omgivande marker. Grundvattennivån är cirka en meter under markytan. Ett kontrollprogram upprättades med provtagningar på grund- och lakvatten. Provtagning av tungmetaller har utförts i våtmarkerna för att se halterna i sediment och vegetation och om det är ett bra alternativ att avlägsna tungmetaller från våtmarkerna genom skörd av skottbiomassa (växtdelar ovan jord) och rensning av sediment. Högst halter av kadmium och zink i skottbiomassa erhölls med vass. Högst halter av bly i skottbiomassa erhölls med havssäv. Högst ackumulering av kadmium, nickel och zink per ytenhet i skottbiomassa erhölls med vass. De mängder av tungmetaller som kan avlägsnas vid rensning av sediment som genomförs med cirka 10 år mellanrum ligger mellan 155-372 g As, 20-61 g Cd, 369-1468 g Cr, 1232-2787 g Cu, 3-8 g Hg, 232-1557 g Ni, 810-3756 g Pb och 3566-7824 g Zn. Cirka 1 % av mängderna tungmetaller som finns i sedimentet avlägsnas vid skörd av skottbiomassa. Utflödet till våtmarkerna kan regleras via pumpar så att en växelverkan mellan anaerob miljö (denitrifikation) och aerob miljö (nitrifikation) kan erhållas. Denna växelverkan kan öka avlägsnandet av kväve från lakvattnet. För att hindra översvämning och läckage av lakvatten bör rören lagas och rensas mellan våtmarkerna och vallarna tätas. Rensning av sediment och vegetation bör ske inom den närmaste tiden där en till två våtmarker rensas under samma år och de övriga (en till två) rensas påföljande år tills samtliga våtmarker rensats, för att bibehålla funktionen hos våtmarkssystemet. Sedan kan rensning ske med cirka 10 års mellanrum eller när kanalbildning uppstår. Vass är ett bra alternativ att plantera i våtmarkerna efter rensning. Vass gynnar dessutom kväverening i våtmarkerna. Enligt svensk miljölagstiftning klassas sediment och skottbiomassa som icke-farligt avfall och skottbiomassan och sedimentet kan förbrännas och slaggen, som blandats med slagg från övrig förbränning, kan deponeras på deponin.

Denna undersökning har tilldelats från Peab Anläggning i Uppsala. Peabs intresse är att undersöka hanteringen av oönskade jordmassor för att kunna minska den ekonomiska och miljömässiga belastningen. Förutsättningarna för att lyckas undersöka detta har skett med hjälp av intervjuer med anställda på Peab, samt genom läsning av det undersökta projektets förfrågningsunderlag. Det givna projektet som studerades är en vatten- och tryckspillvattenledning i Uppsalaområdet. De faktorer som står i fokus för undersökningen är den ekonomiska och miljömässiga faktorn. Dessa punkter har undersökts med hjälp av en kontroll av arbetstider och hanteringsmetoder som undersökts. Den totala kostnaden för jordhanteringen och den totala drivmedelsförbrukningen sammanställdes för varje jordhanteringsmetod. Slutsatsen blev att en metod där jordmassor ska spridas ut i ledningsdragningens arbetsområde hade den lägsta kostnaden och den minsta miljöpåverkan. Vidare drogs slutsatsen att med minskade transporter får man lägre totalkostnad och mindre miljöpåverkan. Detta ger Peab Anläggning i Uppsala ett uppskattat värde på vad de kan spara in på liknande projekt, dels ekonomiskt men även miljömässigt mot vad de gör i dagsläget. / This study was carried out on behalf of Peab Construction, a contractor in Uppsala. Peab’s, and hence the authors’ intention was to investigate the handling of excavated material during construction work. A construction site was investigated as a case study, in order to find better ways to minimise the use of uneconomical procedures and environmental impact. The given project was a water and drainage pipe in an area around Uppsala. This study was carried out mainly by using documentation from the project specifications. In addition, considerable information was also acquired from experts at Peab by means of several interviews. The investigation was carried out by analyzing and studying the working time and fuel consumption of different machines used in the project. The total cost of the management and the total fuel consumption were calculated for each soil type handling method. The conclusion is that an optimal solution would be to spread the excavated material in the surroundings of the construction site in order to lower costs and attain the smallest possible environmental impact. This conclusion also gives Peab Construction, and other contactors, an estimated value of what they could save financially on similar projects. In addition, they will also be able to supervise in a better way, and limit their environmental impact.

Idag lever vi svenskar bekvämt och väljer att inte alltid sopsortera. Detta gäller även på större byggarbetsplatser där man slänger mycket stora mängder avfall. Mycket kan återvinnas men på grund av slarv uppstår en del oanvändbart avfall. I följande rapport studerades två fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten. Fotografier togs på plats för att styrka det som skrivits i arbetet. Bilderna visar bristande sortering och märkning av containrarna. Här anser vi att förbättringsmöjligheter finns och att det stora hindret är motivation och tidsbrist. Inom detta område finns lagar och förordningar som reglerar hanteringen av byggavfallet. EU har tagit fram olika steg som avfall bör gå igenom innan det klassas som oanvändbart och hamnar på deponi. Självklart är det bästa att undvika uppkomsten av överflödigt material. För att avfall skall kunna återvinnas till så stor grad som möjligt är det viktigt att sortera det i många grupper. Det bästa alternativet är såklart att produkten återanvänds utan att genomgå bearbetning. Vissa produkter som inte är direkt byggmaterial glöms lätt bort, däribland emballage som genereras i samband med leveranser. Kvalitetsarbete är viktigt för att kunna identifiera alla bidragande orsaker. Om platsledningen förstår vikten av policy och mål så kan man lättare förmedla sitt ställningstagande. På de undersökta byggarbetsplatserna framgick att detta var positivt för att förbättra och driva miljöarbetet. Det är också viktigt att underentreprenörerna tar del av samma information. Stora förbättringar har skett i byggsektorn men det finns fortfarande arbete kvar. Till exempel behöver statistik föras till en högre grad än idag bland annat för att byggföretagen ska veta om de uppfyller kraven i EU:s nya miljömål. Det är idag svårt att hitta exakt statistik från byggbranschen. Prissättningen av fraktioner bestäms efter kostnaden för återvinningsprocesserna. Ibland är kostnadsskillnaden så liten att den inte motiverar byggföretagen att själva sköta sorteringen på plats. Istället går de blandade fraktionerna till eftersortering hos återvinningsföretaget. Detta är inte bra då vissa material måste sorteras direkt för att inte förstöras. Förstört material kan inte återvinnas vilket ger en negativ effekt på miljön.

<p>This report deals with handling and interim storage of soils which are planned tobe reused in construction works. The types of soils that are dealt with are gravel, topsoil and sand. The thesis work has been carried out in collaboration with Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. The main goal is to find an area for using to store soil in between projects.</p><p>Studies of laws and regulations regarding exploitation and storage of soil has led to a theoretical background upon which the report is based. Background informationhas also been gathered in meetings with the employees at Tekniska Kontoret and Länsstyrelsen in Jönköping.</p><p>On the basis of literature studies results, a general template has been developed for which desirable properties a possible location should meet.</p><p>The model was applied to find a number of possible options in the vicinity of Jönköping. A deeper study of the area that we found most suitable have been implemented. Among other things, a superstructure design for the storage area and an estimate of the costs for the preparation of a storage area was made. An economic comparison whether it is worthwhile for Skanska to have their own storage area versus purchasing new material has been made.</p><p>Our investigation resulted in a proposal located about 2 km south of the city center of Jönköping. The area is a flat surface without significant vegetation and with an approximate area of 7 400 m². The location is easily accessible by larger vehicles and is not located in the vicinity of residential buildings and residents whom could be disturbed by activities on the ground.</p><p>Preparation of the workplace, in our calculation would cost about 1,5 million SEK. Our comparison shows that it’s more economical to hold and operate a storage area, and reuse soils compared to purchasing new soils.</p> / <p>Rapporten behandlar hantering och mellanlagring av jordmassor föråteranvändning i anläggningsarbeten. De typer av jordmassor som berörs är grus, matjord och sand. Examensarbetet har genomförts i samarbete med Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. Målet är att för Skanskas verksamhet ta fram ett alternativt område för jordupplag i Jönköping.</p><p>Genomförda litteraturstudier av lagar och förordningar gällande exploatering och lagring av jordmassor har lett fram till en teoretisk bakgrund för arbetet. Ytterligare informationsinsamling har skett genom träffar med personal på Tekniska Kontoret i Jönköpings kommun och Länsstyrelsen i Jönköping.</p><p>En generell mall över egenskaper som en upplagsplats bör ha togs fram utifrån litteraturstudiens resultat. Mallen applicerades för att hitta ett antal tänkbara förslag i Jönköpings närområde. En djupare studie av det området som verkade mest lämpligt har genomförts. Bland annat har en överbyggnadsdimensioneringför upplagsytan gjorts samt en kalkylering över kostnader för iordningställande av ett jordupplag. En ekonomisk jämförelse huruvida det blir lönsamt att ha ett eget upplag kontra köpa nytt material har gjorts.</p><p>Utredningen resulterade i ett förslag beläget ungefär 2 km söder om Jönköpings stadskärna. Området är en plan yta utan betydande vegetation med en ungefärlig area på 7 400 m2. Platsen är lättillgänglig för större fordon, dessutom befinner den sig inte i närheten av bostadshus som skulle kunna störas av verksamheten.</p><p>Iordningställandet av arbetsplatsen skulle enligt den genomförda kalkylen kosta omkring 1,5 Mkr, då innefattas ej kostnader för återställning av ytan eller hyra av mark. Jämförelsen visar att det är mer ekonomiskt lönsamt, sett över en längre tidsperiod, att disponera ett eget upplag och återanvända massor jämfört med att köpa in nya massor.</p>

<p> </p><p> </p><p>Att gräva upp och återvinna värdefulla material från gamla deponier har en enorm miljöpotential i form av utvinning av resurser. I dagsläget innebär emellertid sådana återvinningsprojekt stora osäkerheter och därmed ekonomiska risker för företag. Anledningen är att det finns många deponier att välja mellan och dessa skiljer sig ofta åt med avseende på ålder, storlek, typ av avfall och lokalisering vilka alla är faktorer som direkt kan påverka om ett projekt blir lönsamt eller inte. För att minska de ekonomiska riskerna behöver företag i återvinningsbranschen på förhand kunna identifiera skillnader mellan olika deponier. I denna uppsats genomförs en systematisk litteraturöversikt över inventeringar av deponier. Uppsatsen syftar till att inventera tillgänglig information om deponier på nationell, regional och lokal nivå. Undersökningar har skett kring vilka uppgifter inventeringarna innehåller som finns hos Jönköpings och Linköpings kommun, Länsstyrelserna i Östergötlands och Jönköpings län samt hos Naturvårdsverket. Uppsatsen belyser även begreppet Landfill Mining och dess användning.</p><p>Slutsatserna i denna uppsats är att information från inventeringarna kan användas för Landfill Mining-projekt, dock kan det behövas gå ned på objekt- eller personnivå för att få tillgång till mer detaljerad data. Uppsatsens kategorier, ålder, riskklassning och avfallstyp innehåller viktig information om deponierna som är avgörande för att besluta om ett LFM- projekt ska genomföras och utgöra en vinst.</p>

<p>På Östby miljöstation utanför Åmål finns en deponi med deponigasuppsamling. Mängden gas som kan extraheras har sjunkit kraftigt från augusti 2007 till januari 2008. Organiskt material bryts ner i en</p><p>Syftet med utredningen är att identifiera faktorer som orsakar problem vid gasutvinningen i Östby deponi, föreslå åtgärder för att minska dessa faktorers påverkan på gasutvinningen, samt undersöka om det kan tas ut mer gas än vad som gjordes i januari 2008. Målen är att öka gasflödet till gasstationen och minska läckage av växthusgaser, samt förhindra att elproduktionen sjunker från deponigasanläggningen i Östby.</p><p>Metoden består av två delar. Den första undersöker om minskningen av gas beror på minskad produktion. Statistik har sammanställts för att få en helhetsbild av deponins historia som har använts under utredingens senare delar. En teoretisk gasproduktionsmodell gjordes för gasproduktionen. Den andra delen undersöker potentiella tekniska problem med utrustningen. Vattennivåer i brunnar studeras för att bedöma hur stor perforerad area som är tillgänglig i brunnen, vilket direkt påverkar gasutvinningen. En provtryckning har genomförts som ger indikation på om det finns problem med kondensvatten i ledningarna eller med att brunnarna har låg</p><p><em>anaerob miljö som med hjälp av bakterier omvandlas till deponigas. Deponigas består främst av koldioxid och metan. Gasen påverkar miljön negativt, ger dålig lukt, brandrisk och globalt bidrar gasen till växthuseffekten. Deponin i Östby har försetts med spetsiga perforerade stålrör som tryckts ner och används för att suga upp gasen ur deponin med en blåsmaskin. Bredvid blåsmaskinen står en gasmotor kopplad till en generator som producerar el. Gasen har därmed också ett ekonomiskt värde. Vissa brunnar levererar mer, andra mindre, men för deponin som helhet har deponigasflödet minskat med en fjärdedel på sju månader. <em>gaspermeabilitet.<p>Gasproduktionsmodellen visar att gasproduktionen inte är källan till minskning i deponigasflödet. Vattennivåmodellen indikerade att vissa brunnar kan stå under vatten. Provtryckningen gav indikation på vilka brunnar som har kondensvattenproblem och vilka brunnar som har låg permeabilitet. En sammanställning gjordes där varje brunn analyseras utifrån de data som erhållits under genomförandet av studien.</p><p>Den teoretiska möjliga mängden gas som kan bildas uppgår enligt gasproduktionsmodellen till ca 330-560 Nm</p>3/h metangas eller 3,0-4,5 MW. Detta betyder att gasproduktionen inte är en begränsande faktor för gasutvinningen. Faktorer som orsakar tekniska problem är hög vattennivå, sättningar, vattenlås samt låg permeabilitet. Provtryckning bör genomföras på samtliga brunnar regelbundet för att minska känsligheten för kondensvattenproblem och för att bestämma vilket problem varje enskild brunn har. </em></em></p> / <p>Landfill gas has been extracted at Östby landfill site north of Åmål Sweden since 2003. During the last three months the extraction rate has experienced a reduction. The organic carbon in the waste will degrade over time in an anaerobic environment and landfill gas is emitted as a result of this process. Landfill gas has an environmental impact in the forms of foul odour, fire hazard and contributes to global warming. This gas must be processed in some way to limit the environmental impact. Östby landfill site has a gas collection system containing gas wells made from perforated steel tubes that is used to extract the gas from the site. The gas which contains methane is combusted in an engine attached to a generator which delivers electricity. The main concern, environmental impacts aside, is the recent reduction of gas extracted from the wells and this impacts the production of electricity. The total gas flow from the site decreased by 25 percent during the last seven months.</p><p>The purpose of this study is to identify what factors impacts the landfill gas extraction at Östby landfill site. Suggestions of potential solutions to these problems will also by central in this report. An evaluation of the gas extration rate has been done to determine if it can be improved. The goals are to increase gas extraction rates which will give lower environmental impact and a higher power production at Östby landfill site.</p><p>The method in this report has been divided into two sections. The first section entails the construction of a theoretical model to obtain an indication of the potential gas production in the landfill. The statistical history of the landfill sites gas extraction has been examined to act as a foundation for the theoretical model. Model is used to establish how much gas should be generated at this time. The second part examines possible technical problems with equipment. Water levels in the wells and the landfill has been studied to indicate how much perforated area that is available for gas extraction. A device to push compressed gas backwards through the well has been installed. This will help to show signs of depressions in the pipelines from the wells to the gas station as well as problems with low permeability. Depressions in the pipes will collect water condensate from the landfill gas thus decreasing the gas flow..</p><p>The results indicate that the gas production in the landfill is not the source of the reduction of landfill gas. The water level assessment showed that some wells are completely submerged in water. The system for pushing compressed gas gave a preliminary indication of which wells suffer from water condensation or low permeability problems.</p><p>The theoretical estimate of the gas production is 3.5 to 4.5 MW. This means that the current production is not a limiting factor for the gas extraction system. Identified problems are high water levels, depressions in pipelines and low permeability. Compressed air should be driven through each well on a regular basis to get a better estimate of which wells have problems due to condensation.</p>

Knuthöjdsmossens naturreservat är beläget i Hällefors, Örebro län och är känd för sina unika gölar, fauna och dess sanddyna. Strax intill Knuthöjdsmossens Naturreservat finns en nerlagd industrideponi som var i bruk i början av 1800 talet fram till 1983 vid namnet avfallsupplaget Piteå. Det avfall som deponerades bestod av restprodukter, industriavfall, byggavfall, grovsopor, järnspår och slipspån. Mellan åren 1994-2009 har Bergslagens kommunalteknik utfört ytvattenprovtagningar i området, de har dock upphört, men det finns ett intresse om att återuppta provtagningarna, därtill syftet med denna uppsats; en förstudie om vilken miljöpåverkan avfallsupplaget Piteå har på området Knuthöjdsmossen. Metallkoncentrationer från ytvattenproverna från åren 1994-2009 analyserades samt så insamlades kompletterande jordprover med en XRF-skanner. Resultaten visade på metallkoncentrationer i ytvattnet där zink-, nickel- och koppar bedömdes som höga enligt Naturvårdsverkets riktvärden. Detta styrktes även genom den kompletterande jordskanningen av två områden intill avfallsupplaget Piteå. Även resterande tungmetallekoncentrationer från vattenprovtagningen visade på Tydliga till Mycket stora avvikelser utefter Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, tungmetallhalterna jämfördes även med resultat från närliggande lokala sjöar som bedöms ha god ekologisk status. Detta gav ett tillräckligt underlag att påstå att avfallsupplaget Piteå har en miljöpåverkan på området Knuthöjdsmossen.

Avfall i stort har fått en annan innebörd i dag jämfört med tidigare decennier i och med att det nu går att återanvända, återvinna och utvinna energi ur det. Gips är ett avfall som förekommer som brandskydd i stor omfattning och förut gick majoriteten på deponi. Nya alternativ har dykt upp det är dock fortfarande mycket som går på deponi och det medför miljöproblem, främst i form av läckage av svavel. Syftet med studien var att genom telefonintervjuer se hur hanteringen av gipsavfall uppfattas av aktörer inom byggbranschen, hantering och transport av avfall och olika återvinningscentraler. Men även att se vilka miljörisker de olika aktörerna anser att gipsavfall kan leda till. De aktörer som intervjuades var inom området bygg; NCC, inom området hantering och transport av avfall; Sita och Ragn-Sells, inom området återvinningscentraler; en återvinningscentral från Uppsala och en från Malmö. Slutsatsen blev att aktörerna först och främst försöker återvinna gipset, går inte det är det deponering som är det sätt varpå gipsavfall hanteras. En aktör blandar in gips i konstruktionsmaterial för vägar för att på så sätt minimera avfallet och återanvända det redan befintliga avfallet. Alla aktörer är medvetna om att gips måste hanteras på rätt sätt för att miljöriskerna ska begränsas. I viss grad lakar ämnen alltid ur från deponier och detta bör hållas under uppsikt för att eventuella risker snabbt ska kunna åtgärdas om halterna överstiger föreslagna gränsvärden.