<p>Denna uppsats behandlar ämnet entreprenörskap, svårigheter med att starta eget och</p><p>vilken hjälp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs av</p><p>Drivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter.</p><p>Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma vid</p><p>uppstart av ett företag och på vilket sätt Drivhuset kan hjälpa till i dessa situationer. Vi</p><p>har även undersökt universitetets eventuella inverkan på entreprenörerna.</p><p>Arbetets inriktning har delats upp på dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, där vi</p><p>skall stå för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annan</p><p>uppsatsgrupp på universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, där vi har haft</p><p>kontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjälp av Drivhuset. Intervjuerna</p><p>har varit relativt öppna och genomförts med hjälp av en delvis strukturerad intervjuguide.</p><p>De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanställts i vårt resultat.</p><p>I teoriavsnittet behandlar vi olika syner på vad som är entreprenörskap och dess roll i</p><p>samhället samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i närområdet som arbetar</p><p>för att främja nyföretagandet. Vi beskriver också kortfattat de vanligaste</p><p>företagsformerna samt svårigheter med att starta och driva eget företag.</p><p>De företag vi valt att intervjua är Attityd i Karlstad som är verksamma inom</p><p>marknadsundersökningsbranschen, Finanslab som arbetar med makro- och fondanalyser,</p><p>Wellcase som jobbar med produktutveckling samt tagit fram ett CD- och Dvd-fodral och</p><p>slutligen Propria som tidigare bedrev en internetbaserad bokhandel.</p><p>I det avslutande kapitlet har vi diskuterat resultatet av intervjuerna och bland annat</p><p>kommit fram till att antagligen alla kan starta eget företag men en viktig egenskap är att</p><p>kunna marknadsföra och sälja sin produkt. Det finns vissa förkunskaper som kan vara bra</p><p>att ha, men de flesta kunskaper kan förvärvas efterhand. Huvudanledningen till att starta</p><p>eget anses vara friheten att kunna planera sitt arbete på egen hand och ingen av</p><p>respondenterna menade att det var ett svårt beslut.</p><p>De mest uppskattade delarna i Drivhusets verksamhet är hjälp med praktiska problem och</p><p>att ha någon att diskutera sina idéer med. En annan viktig del är förmedlingen av</p><p>kontakter även om detta inte värdesätts riktigt lika högt. Ett antal idéer till förbättring har</p><p>även framkommit under intervjuerna. När vi ser till Karlstads Universitets roll kan det</p><p>konstateras att ingen av respondenterna har fått någon direkt hjälp av dem vid uppstarten</p><p>av företaget.</p>

Denna uppsats behandlar ämnet entreprenörskap, svårigheter med att starta eget och vilken hjälp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs av Drivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter. Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma vid uppstart av ett företag och på vilket sätt Drivhuset kan hjälpa till i dessa situationer. Vi har även undersökt universitetets eventuella inverkan på entreprenörerna. Arbetets inriktning har delats upp på dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, där vi skall stå för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annan uppsatsgrupp på universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, där vi har haft kontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjälp av Drivhuset. Intervjuerna har varit relativt öppna och genomförts med hjälp av en delvis strukturerad intervjuguide. De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanställts i vårt resultat. I teoriavsnittet behandlar vi olika syner på vad som är entreprenörskap och dess roll i samhället samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i närområdet som arbetar för att främja nyföretagandet. Vi beskriver också kortfattat de vanligaste företagsformerna samt svårigheter med att starta och driva eget företag. De företag vi valt att intervjua är Attityd i Karlstad som är verksamma inom marknadsundersökningsbranschen, Finanslab som arbetar med makro- och fondanalyser, Wellcase som jobbar med produktutveckling samt tagit fram ett CD- och Dvd-fodral och slutligen Propria som tidigare bedrev en internetbaserad bokhandel. I det avslutande kapitlet har vi diskuterat resultatet av intervjuerna och bland annat kommit fram till att antagligen alla kan starta eget företag men en viktig egenskap är att kunna marknadsföra och sälja sin produkt. Det finns vissa förkunskaper som kan vara bra att ha, men de flesta kunskaper kan förvärvas efterhand. Huvudanledningen till att starta eget anses vara friheten att kunna planera sitt arbete på egen hand och ingen av respondenterna menade att det var ett svårt beslut. De mest uppskattade delarna i Drivhusets verksamhet är hjälp med praktiska problem och att ha någon att diskutera sina idéer med. En annan viktig del är förmedlingen av kontakter även om detta inte värdesätts riktigt lika högt. Ett antal idéer till förbättring har även framkommit under intervjuerna. När vi ser till Karlstads Universitets roll kan det konstateras att ingen av respondenterna har fått någon direkt hjälp av dem vid uppstarten av företaget.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2010. / Härtill 3 uppsatser.

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains &amp; Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen. Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks. De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är: Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning. Uppföljningar är på grund av detta inte möjliga och leder till att ett potentiellt utvecklingsarbete för att driva leverantörsförbättringar avstannar. Åtgärder är här att få till en strukturerad mätning samt se till att Peab inser vikten av att mäta sina leveranser. För att göra mätningsförfarandet effektivare bör ett streckkodssystem implementeras. Kontinuerliga förbättringar: Området har valts på grund av dagens avsaknad av ett återrapporteringssystem samt att arbetarnas åsikter ej kommer fram. För att ett kontinuerligt förbättringsarbete ska kunna nås måste Peab få till en struktur för hur rapporteringen av fel ska gå till. Dagens lokala och begränsade inlärning måste bytas ut mot en koncernvis inlärning där projektledare delar med sig av sina erfarenheter till andra projekt. Materialplanering: Materialplaneringen utförs idag bristfälligt på en rad olika punkter. Mängdningsprocessen där mängden material till lägenheterna beräknas utförs idag manuellt, vilket medför en risk för fel. Detta styrks av punktmätningar där mängden överflödigt material är stort. Vidare finns det en rad brister över hur material ställs in för att mellanlagras i lägenheterna. Hänsyn tas ej till avstånd från vägg samt till kommande innerväggar vilket leder till onödiga materialförflyttningar. Lösningar till dessa problem är få till datorhjälp för mängdningsförfarandet genom användning av BIM-modellering samt skapa en struktur över hur material får och inte får ställas i lägenheterna. Vidare råder det dålig struktur på verktyg, material och maskiner, vilket exempelvis kan lösas med en användning av 5S. Ritning- och konstruktion: Problem är här främst kopplade till konstruktörer och arkitekter och tar bland annat upp fel som kan härledas till dem. En rad kollisionsfel gås igenom och varför dessa har uppstått samtidigt som ett försök görs att kvantifiera resursåtgången för att åtgärda felen. Uteslutande får Peab stå för kostnaderna på grund av dagens uppfattning kring hur kontrakten är utformade samt att det idag inte är praktiskt möjligt att detaljgranska ritningarna. Ett sätt att minska kollisioner samt verifierings- och kontrollarbetet är att implementera BIM. Genomgående i samtliga fokusområden, är att BIM erbjuder förbättringsmöjligheter. För mängdningen kan BIM ge automatiska underlag vid mängdningförfarandet utifrån ritningsunderlagen samt lösa problemen med hur bystningsplaneringen görs för att minska framtida onödiga förflyttningar. Ritningskollisioner kan undvikas, samtidigt som möjligheten finns i att BIM-modellen kan utgöra en bas för felloggning och därmed kontinuerliga förbättringar genom att få felinformation samlad på ett strukturerat sätt samt knutet till var felen uppstod. Sett till godsmottagningen kan en BIM-modell ge strukturerade beställningsunderlag och leveransplaner kan genom detta tas fram i ett tidigt skede. Genom en koppling till tidsplanen kan leveransplanen hållas uppdaterad oberoende av om ändringar i tidsplanen sker. Att ha en strukturerad leveransplan i ett tidigt skede ger även att denna lättare kan kommuniceras, exempelvis till underentrepenörerna. Samordningen av resurser, såsom användning av lullen bör därmed kunna ske bättre. Enligt Peab själva är BIM redan nu redo för användning i skarpt läge, och bör således också användas. Det är dock viktigt att de tar hänsyn till mer än bara kollisionkontroll och mängdningsavtagning vid BIM-användande. En nackdel med dagens BIM-strategi är att implementeringen av metoden idag först och främst vilar på arbetschefen eller projektledarens vilja, vilket leder till suboptimering endast för vissa projekt. För att driva en gemensam utveckligen över hela Peab-koncernen bör ansvaret för att BIM tillämpas ligga centralt. Beträffande arbetet med SCOR har ett uppslag av möjliga mätningar tagits fram. SCOR är ett bra initiativ för att få till den struktur som idag saknas inom byggbranschen. Ett problem är dock att en stor del av det som sker på ett bygge är situation sberoende, varför jämförelser mellan olika projekt i flera fall är svåra att göra. Svårigheten med att tillämpa SCOR inom byggindustrin är att modellen ofta mäter absoluta mått såsom tiden det tar att färdigställa en viss produkt eller process. Relativa mått bör således prioriteras, då dessa lättare kan jämföras över olika byggprojekt med olika förutsättningar. För studiens fokusområden har ett antal mätetal tagits upp för diskussion. Vidare diskuteras även mätetal som bör läggas till för att passa byggindustrin och Peab. Perfect order fullfillment bör användas vid leveransmätningar för att få till en strukturerad mätning och därmed användas till att driva leverantörsförbättringar, vilket idag är svårt utan några mätningar. Ett mätetal som har lyfts fram för att driva ett förbättringsarbete är Yield som innebär att fel mäts i förhållande till processinput. Exempel på hur detta kan mätas är att mäta ej planerad tid i förhållande till planerad tid, vilket även kan fungera som en morot för att planera bättre. Ett lätt använt absolut mått som även bör användas för att driva förbättringar är mätning av antalet besiktningsanmärkningar. Detta kan även sättas i relation till total projektbudget eller total nedlagd tid för att öka jämförbarheten med andra projekt. Planeringen av mängdningen bedöms som intressant att mäta, beträffande kostnad och/eller tid. För att inte detta ska gynna en snabb mängdning måste mätetalet även ställas i relation till mängden överblivet material. Lättast är att mäta med hänsyn till inköpskostnad, men kostnaden kan även räknas upp med hänsyn till andra kostnader såsom hanteringskostnader, avfallskostnader med mera. Diskussioner förs även kring Issue Sourced/In-Process Product Cycle Time och Cost to issue Sourced/In-Process Product för att mäta de förflyttningar, med fokus på onödiga förflyttningar, som sker på bygget. Mätningar  av dessa typer är svåra att genomföra kontinuerligt och till ett lågt resursanspråk, och är därför inget som bör prioriteras, även om de vore intressanta att mäta. Dagens förfarande med att granska ritningar via en uppsjö av papper leder till att onödig tid läggs ned på att verifiera och kontrollera ritningar. Detta leder till att mätetalen Finalize Production Engineering Cycle Time samt Cost to Finalize Production Engineering vore intressanta att mäta. Dessa kan mätas absolut som de är utformade idag då verifieringen och kontrollera ritningsunderlag inte lika starkt beror av exempelvis varierande omvärldsförförhållanden såsom själva byggprocesserna. Dessa mått bör dock även ställas i förhållande mot exempelvis antal framtida uppkomna bygg, konstruktions och ritningsfel för att öka jämförbarheten mellan olika projekt och för att driva ett förbättringsarbete.

<p>Intäktsdrivare</p>

Intäktsdrivare

To be competitive in the corporate climate of today it is important to have effective logistic activities. A common resource within the internal logistics is forklift trucks, which are used to lift and transport material. It becomes more and more important to decide whether to buy, lease or rent the forklifts to obtain an optimal economic situation.   Many companies have issues with internal pricing. It is difficult to price products and services correctly. It is common to price the overall instead of what it really costs. The purpose of the thesis is to present a model for the acquisition of forklifts for internal logistic operations, regarding financing and internal pricing, to obtain economic effectiveness and an optimal forklift fleet size.   The study focused on a specific research question, and for this purpose interviews with experts were held, observations were made and a literature study was done. Primary and secondary data was then compiled in an analysis. Then a general model for decision-making, and an internal pricing model, was created. It was tested on a truck model at Sandvik Technology Material, and an evaluation was made.   The final model contains eight aspects that are considered important when a company is making decisions regarding investments in forklifts. These aspects are; utilization rate, maintenance costs, operational costs, flexibility, customization, outsourcing, user environment and cost of capital and interest rates.  These aspects have been developed with discussions, observations and literature reviews and are considered to be the most important. After application at Sandvik Material Technology we considered it to be a useful tool for forklift investment decisions. Key words: Model for decision-making, forklift, transfer cost, financing

No description available.

No description available.

No description available.