2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen. Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks. De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är: Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning. Uppföljningar är på grund av detta inte möjliga och leder till att ett potentiellt utvecklingsarbete för att driva leverantörsförbättringar avstannar. Åtgärder är här att få till en strukturerad mätning samt se till att Peab inser vikten av att mäta sina leveranser. För att göra mätningsförfarandet effektivare bör ett streckkodssystem implementeras. Kontinuerliga förbättringar: Området har valts på grund av dagens avsaknad av ett återrapporteringssystem samt att arbetarnas åsikter ej kommer fram. För att ett kontinuerligt förbättringsarbete ska kunna nås måste Peab få till en struktur för hur rapporteringen av fel ska gå till. Dagens lokala och begränsade inlärning måste bytas ut mot en koncernvis inlärning där projektledare delar med sig av sina erfarenheter till andra projekt. Materialplanering: Materialplaneringen utförs idag bristfälligt på en rad olika punkter. Mängdningsprocessen där mängden material till lägenheterna beräknas utförs idag manuellt, vilket medför en risk för fel. Detta styrks av punktmätningar där mängden överflödigt material är stort. Vidare finns det en rad brister över hur material ställs in för att mellanlagras i lägenheterna. Hänsyn tas ej till avstånd från vägg samt till kommande innerväggar vilket leder till onödiga materialförflyttningar. Lösningar till dessa problem är få till datorhjälp för mängdningsförfarandet genom användning av BIM-modellering samt skapa en struktur över hur material får och inte får ställas i lägenheterna. Vidare råder det dålig struktur på verktyg, material och maskiner, vilket exempelvis kan lösas med en användning av 5S. Ritning- och konstruktion: Problem är här främst kopplade till konstruktörer och arkitekter och tar bland annat upp fel som kan härledas till dem. En rad kollisionsfel gås igenom och varför dessa har uppstått samtidigt som ett försök görs att kvantifiera resursåtgången för att åtgärda felen. Uteslutande får Peab stå för kostnaderna på grund av dagens uppfattning kring hur kontrakten är utformade samt att det idag inte är praktiskt möjligt att detaljgranska ritningarna. Ett sätt att minska kollisioner samt verifierings- och kontrollarbetet är att implementera BIM. Genomgående i samtliga fokusområden, är att BIM erbjuder förbättringsmöjligheter. För mängdningen kan BIM ge automatiska underlag vid mängdningförfarandet utifrån ritningsunderlagen samt lösa problemen med hur bystningsplaneringen görs för att minska framtida onödiga förflyttningar. Ritningskollisioner kan undvikas, samtidigt som möjligheten finns i att BIM-modellen kan utgöra en bas för felloggning och därmed kontinuerliga förbättringar genom att få felinformation samlad på ett strukturerat sätt samt knutet till var felen uppstod. Sett till godsmottagningen kan en BIM-modell ge strukturerade beställningsunderlag och leveransplaner kan genom detta tas fram i ett tidigt skede. Genom en koppling till tidsplanen kan leveransplanen hållas uppdaterad oberoende av om ändringar i tidsplanen sker. Att ha en strukturerad leveransplan i ett tidigt skede ger även att denna lättare kan kommuniceras, exempelvis till underentrepenörerna. Samordningen av resurser, såsom användning av lullen bör därmed kunna ske bättre. Enligt Peab själva är BIM redan nu redo för användning i skarpt läge, och bör således också användas. Det är dock viktigt att de tar hänsyn till mer än bara kollisionkontroll och mängdningsavtagning vid BIM-användande. En nackdel med dagens BIM-strategi är att implementeringen av metoden idag först och främst vilar på arbetschefen eller projektledarens vilja, vilket leder till suboptimering endast för vissa projekt. För att driva en gemensam utveckligen över hela Peab-koncernen bör ansvaret för att BIM tillämpas ligga centralt. Beträffande arbetet med SCOR har ett uppslag av möjliga mätningar tagits fram. SCOR är ett bra initiativ för att få till den struktur som idag saknas inom byggbranschen. Ett problem är dock att en stor del av det som sker på ett bygge är situation sberoende, varför jämförelser mellan olika projekt i flera fall är svåra att göra. Svårigheten med att tillämpa SCOR inom byggindustrin är att modellen ofta mäter absoluta mått såsom tiden det tar att färdigställa en viss produkt eller process. Relativa mått bör således prioriteras, då dessa lättare kan jämföras över olika byggprojekt med olika förutsättningar. För studiens fokusområden har ett antal mätetal tagits upp för diskussion. Vidare diskuteras även mätetal som bör läggas till för att passa byggindustrin och Peab. Perfect order fullfillment bör användas vid leveransmätningar för att få till en strukturerad mätning och därmed användas till att driva leverantörsförbättringar, vilket idag är svårt utan några mätningar. Ett mätetal som har lyfts fram för att driva ett förbättringsarbete är Yield som innebär att fel mäts i förhållande till processinput. Exempel på hur detta kan mätas är att mäta ej planerad tid i förhållande till planerad tid, vilket även kan fungera som en morot för att planera bättre. Ett lätt använt absolut mått som även bör användas för att driva förbättringar är mätning av antalet besiktningsanmärkningar. Detta kan även sättas i relation till total projektbudget eller total nedlagd tid för att öka jämförbarheten med andra projekt. Planeringen av mängdningen bedöms som intressant att mäta, beträffande kostnad och/eller tid. För att inte detta ska gynna en snabb mängdning måste mätetalet även ställas i relation till mängden överblivet material. Lättast är att mäta med hänsyn till inköpskostnad, men kostnaden kan även räknas upp med hänsyn till andra kostnader såsom hanteringskostnader, avfallskostnader med mera. Diskussioner förs även kring Issue Sourced/In-Process Product Cycle Time och Cost to issue Sourced/In-Process Product för att mäta de förflyttningar, med fokus på onödiga förflyttningar, som sker på bygget. Mätningar  av dessa typer är svåra att genomföra kontinuerligt och till ett lågt resursanspråk, och är därför inget som bör prioriteras, även om de vore intressanta att mäta. Dagens förfarande med att granska ritningar via en uppsjö av papper leder till att onödig tid läggs ned på att verifiera och kontrollera ritningar. Detta leder till att mätetalen Finalize Production Engineering Cycle Time samt Cost to Finalize Production Engineering vore intressanta att mäta. Dessa kan mätas absolut som de är utformade idag då verifieringen och kontrollera ritningsunderlag inte lika starkt beror av exempelvis varierande omvärldsförförhållanden såsom själva byggprocesserna. Dessa mått bör dock även ställas i förhållande mot exempelvis antal framtida uppkomna bygg, konstruktions och ritningsfel för att öka jämförbarheten mellan olika projekt och för att driva ett förbättringsarbete.

Atlas Copco GIA tillverkar tunga maskiner och ventilationsutrustning till gruvindustrin. Branschen präglas av stor osäkerhet gällande efterfrågan och produktionen sker i relativt liten skala till följd av industrins begränsningar. För att behålla sin konkurrenskraft på marknaden erbjuder GIA möjlighet till stor kundspecifikhet i sitt produktutbud, och kunden får därmed stor valmöjlighet att modifiera de maskiner som beställs. Lågskalig produktion, varierad efterfrågan och hög kundspecifikhet gör det svårt för GIA att styra sitt lager och har därmed lett till hög kapitalbindning. Till följd av GIAs situation har examensarbetet genomförts och syftar till att föreslå en differentierad lagerstyrningsmodell för att möjliggöra en effektivare styrning av GIAs lager. Styrningsmodellen är därmed tänkt att minska kapitalbindningen samtidigt som lagertillgängligheten ej får påverkas negativt. Ett första steg vid konstruktion av föreslagen lagerstyrningsmodell har varit att genomföra en ABC-klassificering för det artikelsortiment som ingår i studien. Klassificeringen har möjliggjort en kategorisering av artiklarna baserat på dess ledtid och volymvärde. Ytterligare analys har genomförts för att mynna ut i fyra artikelgrupperingar som ligger till grund för lagerstyrningsmodellen. Modellen har konstruerats via analys av de lagerstyrningsprinciper som den teoretiska referensramen beskriver, men även baserat på genomförda intervjuer med inköpspersonalen på GIA för att få med många olika aspekter. Simuleringar har genomförts för att testa modellens agerande och dessa indikerar på att kapitalbindningen sjunker samt att fokus skiftar och läggs på volymvärda produkter, vilket är önskvärt. Även lagertillgängligheten antas bibehållas eller öka på grund av föreslagen lagerstyrningsmodell.

<p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Studie som genomförts på Husqvarna AB. Syftet med studien var att genomföra en kartläggning och analys på Husqvarnas distribution år 2022 för att kunna presentera förbättringsförslag kopplade till transportkostnader och tullkostnader. För att analysera distributionskedjan utvecklades en optimerings modell. Med hjälp av optimeringsmodellen kunde olika experiment genomföras och sedan analyseras. De resultat som genererades från optimeringsmodellen gav olika indikationer som Husqvarna kan nyttja i sitt vidareutveckling av distributionskedjan. Resultaten säger bland annat att Husqvarna bör använda sitt lager i kina till en större grad än i dagsläget samt att de bör använda direct shipment , transport direkt från fabrik till kund, då de kan skicka med containrar med hög fyllnadsgrad. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

<p>Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU</p>

PostNord TPL manages the warehouse for BAUHAUS WEB, which has expanded since the start in 2011. PostNord TPL face the challenge of handling articles with different characteristics from BAUHAUS WEB's wide product range. In consultation with BAUHAUS WEB, PostNord TPL believes that the number of customer orders will continue to increase. PostNord TPL now wants to prepare for the spring of 2021 by identifying process improvements and efficiency proposals for inventory management.  To understand the processes and identify the challenges within, a process mapping was done for the departments Delivery and Dispatch. Based on a workshop held during the thesis work, a need to relocate the items in the warehouse based on picking frequency was identified for Dispatch and a need for a correction for division of labor within Delivery. Division of labor concerns the activity logging of deliveries performed by a group leader.  The items picked at the warehouse are picked according to different picking lists based on customer orders that vary from day to day. By examining the design of a picking list, it was possible to investigate if an ABC-classification would make the picking process more efficient. For storage areas with one customer order per picking list, the analysis showed that an ABC-classification favored the inventory management.  The number of warehouse employees required to handle the increase in customer order during spring of 2021 was calculated with resource plans for Delivery and Dispatch. For the departments Delivery and Dispatch two resource plans each were made. The resource plan for Delivery considering logging of deliveries showed a marginal difference in number of employees. For Dispatch the resource plan considering the picking time reduction from the ABC-classification gave the least number of employees. PostNord TPL should carry out an ABC-classification to make the inventory management more efficient which contributes to fewer employees and affects the storage and refill of goods. A future study that this work can be followed up with, is to investigate whether and how the ABC-classification changes during the entire low season and the transition between high and low season.

Studien har behandlat en kartläggning och analys av lagerverksamheten av långgods. En analys har genomförts för att undersöka möjligheterna för företaget att hantera en ökad mängd inkommande långgods. För att genomföra kartläggningen och analysen har en simuleringsmjukvara och en ledtidsanalys implementerats. Utifrån fynden har förbättringsåtgärder tagits fram vilka ska bidra med möjligheten att hantera en ökad mängd inkommande långgods med befintliga resurser.

Arla Foods står konstant inför nya volymförändringar i produktionen och kräver därför kontinuerligt arbete med att studera om mejeriet har kapacitet att ta sig an nya volymökningar. Mejeriet i Linköping har tagit över produktionen av Gräddfil från ett annat mejeri. Det innebär en volymökning i den dagliga produktionen men framför allt runt midsommar då en tydlig säsongstrend infinner sig. Arla Foods mejeri i Linköping vill därför att studien ska undersöka hur volymökningar av produkter vid bland annat midsommar påverkar produktionen. Studien syftar därför till att undersöka hur volymökningar påverkar produktionen genom att identifiera flaskhalsar, ta fram produktionsledtider och mäta utnyttjandegrad på resurser i form av pastör, förpackningsmaskiner och tankarna i produktion. För att besvara syftet konstruerades följande frågeställningar: Hur förändras produktionsledtider vid olika volymökningar? Hur förändras utnyttjandegraden av resurserna vid volymökningar? Var uppstår och hur förändras eventuella flaskhalsar före och efter volymökningar? Den huvudsakliga metoden som studien använde var diskret händelsestyd simulering. För att bygga simuleringsmodellen behövdes data samlas in och bearbetas. Största delen av den data som samlades in hämtades via Arla Foods interna system eller semistrukturerade intervjuer. Den data som samlades in bearbetades och anpassades för att matcha simuleringsmodellen och spegla verkligheten. För att svara på studiens frågeställningar skapades fyra olika scenarion. Ett grundscenario baserat på medelvolymer per vecka som skulle motsvara nuläget för studien. Nästa scenario inkluderade den totala volymökningen som skedde efter prognos för vecka 24 och resulterade i 162 % volymökning. Då hela volymökningen inte hann genomgå systemet valdes nästa scenario till att studera den maximala volymökningen studiens utformade system kunde hantera, baserat på det skapta produktionsschemat. Detta resulterade i en volymökning på 31 %. Sista scenariot studien studerade hanterade en volymökning på 18 %. Experimenten resulterade i väntetider till resurser, ledtider genom systemet, utnyttjandegrad för resurserna och hur resursernas tillgängliga tid var fördelad mellan tillstånden: ”i produktion”, ”rengöring”, ”störningar”, ”raster” och ”outnyttjad tid”. Studien landade i att produktionsledtiderna både blev kortare och längre vid olika volymökningar, vilket berodde på väntetider och produktionsschemats konstruktion. Utnyttjandegraden för maskin 1, 2, pastör P5 och tankarna ökade med volymökningarna medan för maskin 3 och 4 fanns det ingen statistisk signifikant skillnad i utnyttjandegraden mellan volymökningarna. Flaskhalsarna i produktionen identifierades som olika beroende på vilken parameter som studerades. Om parametern väntetid studerades var maskin 4 flaskhals vid grundscenariot och för resterande volymökningar bedömdes tankarna som flaskhals. Studerades i stället parametern utnyttjandegrad ansågs maskin 1 vara flaskhals i grundscenariot. I scenariot med en volymökning på 18 % gick det inte att bedöma vilken resurs som var flaskhals, men maskin 2 och pastör P5 hade högst utnyttjandegrad. Det fanns däremot ingen statistisk signifikant skillnad dem emellan och därav kunde inte en specifik flaskhals identifieras. Vid 31 % volymökning ansågs maskin 2 vara flaskhalsen och vid 162 % volymökning identifierades pastör P5 som flaskhals. Ytterligare en slutsats som drogs med hjälp av experimenten är den att flaskhalsarna är dynamiska och alltid förändras. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

A study of how Svensk Plaståervinning i Motala AB (SPÅ) can use intermodal transports to work towards their goal of CO2 reduction. The study shows a quantitaive reduction in CO2 emissions compared to road transports. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet med studien är att analysera PostNord TPLs lagerhantering för en av deras kunder, och undersöka vad som händer om alternativa beställningsscheman implementeras för butiker med lÃ¥g medelefterfrÃ¥gan. Detta innefattar bÃ¥de nya lastningsstrategier och glesare leveransdagar. En kvantitativ metod tillämpas för att besvara syftet samt tillhörande frÃ¥geställningar. En litteraturstudie genomfördes utifrÃ¥n de sökord som ansÃ¥gs relevanta för studien. Detta gjorde det möjligt att hitta begrepp och information för att skapa en nyanserad analys och slutsats. Därefter skapades en kvantitativ modell som användes för att beräkna ett optimalt beställningsschema för dagens leveranser. Denna modell användes som grund för att genomföra en scenarioanalys, där olika parametrar förändrades och varierande utfall togs fram. De scenarier som undersöktes var leverarans varannan dag, leverans en dag i veckan, samlastning mellan olika produktkategorier och det optimala skattade utfallet. Dessa jämfördes sedan med nuläget för att se vilket scenario som gav bäst resultat frÃ¥n ett kostnads- och miljöperspektiv. Det visade sig att alla scenarier som undersöktes gav en förbättring ur ett kostnadsperspektiv. Genom att ha färre leveranstillfällen ökade fyllnadsgraden i backar och färre rullunderreden behövdes, vilket frigjorde plats i transporter. Scenariot som beräknade det optimala beställningsschemat gav den bästa lösningen, dock krävs stora anpassningar för att kunna hantera större orderkvantiteter. Samlastning mellan olika produktkategorier var ocksÃ¥ en Ã¥tgärd som gav tydliga förbättringar, utan att kräva större omställningar internt, och bör därför implementeras i verksamheten. Denna analys ledde fram till slutsatsen att PostNord TPL har stora möjligheter att förbättra sitt interna flöde, bÃ¥de genom ett förändrat beställningsschema och samlastning mellan produktkategorier. Detta kan bidra till stora besparingar bÃ¥de ekonomiskt och i form av minskade utsläpp av fossila växthusgaser. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>