År 2015 genomfördes ett klimatmöte i Paris där världens länder enades om ett bindande klimatavtal i syfte att gemensamt arbeta för att minska klimatutsläppen. Företag uppmanades på detta klimatmöte att integrera hållbarhet i sina verksamheter då det annars kommer lagar och regler som tvingar företag till detta. Hållbarhet är vår tids utmaning och ställer inte bara krav på individuella företag utan även på dess försörjningskedjor. I försörjningskedjor har det visat sig att stora företag med maktöverläge har möjlighet att påverka tredjepartslogistiker och därmed även försörjningskedjans hållbarhet. Mikroföretags möjlighet att påverka tredjepartslogistiker har däremot inte studerats tidigare. Vidare är balansen mellan de tre dimensionerna av hållbarhet begränsat studerade inom tredjepartslogistikbranschen. Denna studie syftar till att via ett exempelföretag och fallstudier på tredjepartslogistiker, studera om och hur mikroföretag kan påverka de tre dimensionerna av hållbarhet vid utkontraktering till en tredjepartslogistiker. Studien syftar även till att undersöka vilka möjligheter det finns för mikroföretag att agera hållbart i försörjningskedjan samt att vi ämnar till att presentera en lämplig tredjepartslogistiker till vår uppdragsgivare. Denna studie har en abduktiv ansats där den teoretiska referensramen behandlar områden såsom tredjepartslogistik, de tre dimensioner av hållbarhet och maktförhållanden. Genom vår kvalitativa forskningsmetod där vi tillämpar semi-strukturerade intervjuer med exempelföretaget och tredjepartslogistiker, erhölls studiens resultat. Resultat visade att mikroföretag kan påverka tredjepartslogistiker när det kommer till de tre dimensionerna av hållbarhet. Studien visade att det inte nödvändigtvis krävs ett maktöverläge för mikroföretag för att möjliggöra påverkan. Däremot krävs ekonomiska incitament för att tredjepartslogistiker ska utöka sina hållbarhetsaktiviteter till det som efterfrågas av mikroföretag. Mikroföretags möjligheter att påverka bidrar också till att mikroföretag kan agera hållbart i försörjningskedjan.

Customer satisfaction is a key aspect for many corporations, among them Exacta Distributionscenter. To raise their customer satisfaction, we have researched ways to raise customer satisfaction through the implementation of an error-handling system and recommendations on how the organization should function in the future. This paper describes how these recommendations and the application has been developed, through help in existing theories. This results in a customer portal with the main purpose to provide help in handling orders with errors, and several routines recommended to Exacta Distributionscenter.

I takt med att informationen blir en allt större del av logistiken måste även den utvecklas och inte bara den fysiska delen. Hos Baltic Sea Gateway har informationslogistiken haft en stor utveckling på sidan som heter Fredriksskans medan Granudden som den andra sidan av vattnet heter har fortsatt som tidigare. I det här arbetet kommer informationsflödet på Granudden att ses över för att se vilka förbättringar som kan utföras på detta flöde som även kommer att stötta det fysiska flödet. Metoderna som använts för insamling av information till nulägesbeskrivningen och kartläggningen är intervjuer och observationer. Delar av informationen har fåtts ut genom tre av företagens interna system. Flödeskartläggningen visade att informationen på terminal Granudden har väldigt många steg samt att det finns två kundserviceavdelningar som båda hanterar information som rör det fysiska arbetet på terminal Granudden. Genom att ha två kundserviceavdelningar som sköter informationen på samma terminal sker en stor del onödig kommunikation och personalen i magasinet vet inte alltid vem de ska kontakta. En anledning till att informationsflödet är komplicerat hos Baltic Sea Gateway är för att det finns två olika kundserviceavdelningar där en endast tar hand om en kund medan den andra tar hand om all annan information inom och ut från företaget. Dessa två avdelningar kommunicerar med varandra och till viss del med samma personal i magasinen. Genom kartläggningen av informationsflödet på terminal Granudden har det visats att det finns en del problem i informationskedjan. Informationskedjan är onödigt komplex och en del arbetsuppgifter saknas samt att vissa uppgifter utförs i onödan. Denna rapport resulterar i ett antal förbättringsförslag där de två viktigaste rekommendationerna är att använda sig av en kundserviceavdelning istället för två samt att magasinsplanering måste ske för alla magasin på terminal Granudden.

Dagens allt mer globaliserade värld kräver enkla medel som genererar ekonomisk lönsamhet. Den ökade globaliseringen med de nuvarande kommunikationsmöjligheterna främjar verksamheter till att förflytta produktionen till andra destinationer, för att uppnå konkurrensnivå och erhålla billigare driftkostnader. Offshore outsourcing innebär förflyttning av produktion till från intern provision till en extern enhet som är specialiserad inom styrande och utförande av denna aktivitet. Verksamheter som instiftar offshore outsourcing överlämnar icke- och kärnprocesser till externa parter, som utför samma arbete som den interna verksamheten men för en lägre kostnad. I litteraturen framkommer det att offshore outsourcing genererar minskade kostnader, ökad flexibilitet, ett ökat utnyttjande av teknologi samt tillgången till expertis. Offshoring innebär förflyttningar av affärsfunktioner över nationsgränserna vilket gör att de kan erhålla reduceringar av kostnader, strategiska resurser och behåller marknadsandelar gentemot konkurrenterna. De drivkrafter som finns till varför organisationer förflyttar sin produktion är på grund av det transanktionskostnadsekonomiska perspektivet som de flesta verksamheter innehar. Transanktionskostnadsperspektiv är ett synsätt som definierar alla aspekter vid införandet av offshore outsourcing och offshoring Syftet är att undersöka motiv till förflyttande av kärn-och icke kärnprocesser och undersöka de negativa effekter som medföljer en sådan organisationsförändring. Undersökningen ska besvara hur motiven och effekterna för offshore outsourcing skiljer sig från offshoring. I ett frågeformulär som har skapats utifrån litteratur gällande offshore outsourcing och offshoring, har två olika verksamheter intervjuats om deras erfarenheter om respektive koncept. Utifrån intervjuerna har det framkommit att det finns likheter och skillnader gentemot litteraturen. Verksamheterna har dock en gemensam faktor till införande av offshore outsourcing och offshoring vilket är kostnadsmotiv. Beslutet bakom om en organisation ska genomföra offshore outsourcing eller offshoring cirkulerar kring ett flertal aspekter som beror på organisationsstruktur och förhållanden. Denna studie ska hjälpa framtida företag och privatpersoner att få en djupare inblick kring de båda begreppen för att förhoppningsvis påverka deras val vid införande av rationella organisationsförändringar. Studien ska dessutom hjälpa nuvarande och framtida studenter som vill fördjupa sig och få en bredare bild kring ämnet. / Today's increasingly globalized world requires simple means to generate economic profitability. The increasing globalization of the current communication possibilities promotes the move of production and activities to other destinations, to achieve a higher level of competition and obtain cheaper operating costs. Offshore outsourcing involves moving production from the internal commission to an external unit specialized in directing and conducting this activity. Activities instituting offshore outsourcing submit core and non-core processes to external parties, who perform the same work as the internal organization but for a lower cost. In the literature, it appears that offshore outsourcing generates lower costs, increased flexibility, increased use of technology and access to expertise. Offshoring involves the movement of business functions across national borders, which means that they can achieve reductions in costs, strategic resources and retain market share against competitors.                                         The driving forces to why organizations move their production is due to the Transaction Cost Perspective that most companies holds. The Transaction Cost Perspective is an approach that defines all aspects of the introduction of offshore outsourcing and offshoring. The aim is to investigate the reasons for the moving the core and non-core processes and analyzing the harmful effects that come with such an organizational change. The study will answer how the motives and effects of offshore outsourcing differ from the motives and effects of offshoring. In a questionnaire that has been created based on the theory of offshore outsourcing and offshoring two different businesses were interviewed about their experiences of each concept. Based on the interviews, it has emerged that there are similarities and differences from the literature. The operations, however, has a common factor in the adoption of offshore outsourcing and offshoring, which are cost advantages. The decision behind why an organization to implement offshore outsourcing or offshoring circulates around a number of aspects, depending on their organizational structure and relations. This study should help future businesses and individuals to get a deeper insight on the two concepts to hopefully influence their choices at the introduction of rational organizational changes.

Examensarbetet är en fallstudie med förslag till förändringar åt uppdragsgivaren som ägnar sig åt tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren är Kriminalvårdsanstalten Smälteryd i Sätila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB är i sin tur ett företag som säljer - och till viss del hyr ut - byggnadsställningar, väderskydd och säkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagsläget finns ett antal logistiska problem på Smälterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras. Dessa områden är flöden av material, brist på lageryta samt bristande struktur av lagrat gods. Studier har gjorts i form av observationer, mätningar, möten, intervjuer och litteraturstudier. Med hjälp av teoretiska referensramar från litteraturen föreslås därefter flera förslag till förändring av verksamheten så att problemen kan avhjälpas. Förslagen omfattar bland annat områdes- och lagerlayout där bland annat en ny väg in på området föreslås så att lastbilstrafiken inte längre behöver vända på området eller backa in från landsvägen. I förslaget till områdeslayout behandlas också plats för containerlossning, plats för avsyning av ankommande gods, plats för färdigplockade order och lastplatser. Dessutom utformas förslaget så att hanteringsutrustning i form av truckar ges det manövreringsutrymme dessa kräver. En anan viktig del av förslagen till förändring består av artiklarnas placering och lagringsställens märkning då detta har stor betydelse för effektiv materialhantering. Dessutom föreslås några övergripande förändringar göras inom avtal och administration. De problem som framkommit i nulägesanalysen har med hjälp av teorin kunnat identifieras och diskuteras så att förslag till förändringar på flera punkter kunnat tas fram. Problemen kan avhjälpas genom att genomföra de förändringar som föreslås i rapporten. / Uppsatsnivå: C

Logistik handlar om att skapa effektiva materialflöden. Distribution är den del av logistikflödet som har stor betydelse för företags konkurrensförmåga och lönsamhet. Hur företag väljer att distribueras sina tjänster eller produkter har en stor påverkan på deras transportkostnader och leveransservice.   Hos Draka Kabel Sverige AB finns i nuläget ingen uttalad leveransstrategi gällande uppbokning av inrikestransporter, utan detta sker efter kundönskemål. Detta leder till många små leveranser som resulterar i högre transportkostnader och ostrukturerade arbetsrutiner. I dagsläget samarbetar Draka Kabel Sverige AB med en speditör, Höglands Logistik AB, och all inrikes vägtransport sker med speditören. Kontraktet med speditören löper ut sommaren 2012 och Draka Kabel Sverige AB finner nu ett intresse att fokusera på om det finns möjligheter att sänka kostnaderna vid kommande speditörupphandling genom förbättringar i leveransprocessen. Syftet med detta examensarbete är att minimera inrikestransportkostnaderna med bibehållna servicenivåer genom att ta fram ett underlag som ska kunna användas till den kommande fraktupphandlingen.   För att uppnå syftet har en detaljerad undersökning och en kartläggning av företagets inrikes leveranser genomförts och som använts för att illustrera det nuvarande upplägget. Detta har skett med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentinsamling.  I nulägesbeskrivningen framkommer att företagets produkter kan delas in i två separata flöden - trummor och pallgods. Det som skiljer dem åt är lagerplaceringen och hur de emballeras och hanteras vid transportuppbokning. Genom att kartlägga kundorderprocessen identifierades två olika möjligheter till att skapa effektivare leveranser. Den första möjligheten handlar om att införa fasta leveransdagar för kunden med hjälp av en geografisk regionindelning som bygger på utlevererade volymer till kund. Detta skulle medföra en ökad möjlighet till konsolidering av det egna godset, innan transport bokas hos speditör. De positiva effekterna som kan urskiljas är att företaget får en mer strukturerad orderprocess, en förbättrad planering för transportuppbokningen och en ökad leveransprecision till kunden. Den andra möjligheten handlar om att identifiera alternativa speditörer som kan erbjuda Draka Kabel Sverige AB sina transporttjänster. Genom att studera godsets utseende kunde ett separatflöde som handlar om gods upp till 35 kg identifieras. Genom att sedan studera de olika speditörernas marknadssegment kunde en alternativ speditör urskiljas, Posten Logistik AB, som är nischade inom paketgods. Om Draka Kabel Sverige AB skulle använda sig av Posten Logistik AB som en ny speditör skulle detta innebära minskade kostnader vid emballering, en möjlighet till att kunna spåra sitt gods under transport samt en försäkran om bibehållen leveransprecision och leveranstid.   Avslutningsvis anser vi att företaget ska arbeta med fasta leveransdagar till kund grundade på geografiska regioner och använda sig av dessa för att förhandla transporterna region för region. Vi anser även att kabelemballeringen bör ses över och alternativa lösningar användas.

Inledning: Företag lägger allt större fokus på deras logistikflöden. Anledningen till detta är att en effektiv logistikkedja kan skapa konkurrensfördelar. Detaljhandeln är en bransch som vuxit de senaste åren. Parallellt med att både utbudet av fysiska och E-handelsbutiker tilltagit har även konkurrensen ökat. Många detaljhandelsföretag har därför valt att outsourca delar eller hela sin logistikkedja, för att på så sätt kunna fokusera på kärnverksamhet. Eftersom detaljhandelsföretagen säljer fysiska varor finns ett stort behov av transporter. Problemformulering: Problembeskrivning leder oss till följande frågeställning: Vilka transportparametrar är avgörande för stora- och medelstora företag inom detaljhandeln vid val av transportleverantör i Sverige? Metod: Studien har genomförts via en kvantitativ forskningsmetod (enkät) som därefter följts av kvalitativa intervjuer. Semi-konstruerade intervjuer har använts där intervjumallen bygger på resultatet från enkätundersökningen. Urvalet är baserat på företagens verksamhet (detaljhandeln, Sverige) och omsättning (minst 100MSEK). 58 företag medverkade i enkäten och fem (tre stora och två medelstora) av dessa blev även intervjuade. Teori: Den teoretiska referensramen är uppbyggd från forskning inom främst outsourcing, logistik och tredjepartslogistik. Teorierna berör följande områden; Service, Pris, Kvalité, Sortiment och Relationsskapande. Dessa grupper utgör faktorgrupperna med underliggande transportparametrar. Slutsatser: Bearbetning av data från både den kvantitativa och kvalitativa metoden påvisar följande rangordning av faktorgrupperna; (1) Kvalité & Pris, (2) Service, (3) Relationsskapande & Sortiment. Att rangordna transportparametrar är svårt, då det är relationen mellan olika parametrar som påverkar företag när de väljer transportleverantör. Därtill påverkar olika parametrar vid olika tillfällen, beroende på vart i beslutsprocessen ett företag befinner sig. Därför har följande uppdelning av faktorgrupperna gjorts utefter erhållet resultat; Orderkvalificerare: Kvalité, Sortiment, Service, Informationsutbyte ”Ordervinnare”: Pris, Relationsskapande

In a world where everything is facing continuous improvements and everything is to be measured companies are needed to use key performance indicators (KPI), to follow up their changes and track what different decisions are impacting. A great deal of these continuous improvements is to be used in the company’s logistic department and for the sake of being able to concentrate on core competencies many firms choose to outsource whole or parts of their processes.   This bachelor thesis describes the process before an outsourcing of the delivery process and how a company’s KPIs changes during the outsourcing. The thesis is based on a case study where data has been collected and analyzed. After the analysis section a discussion on why the KPIs have changed takes place.   The goal of this thesis was to clarify if there is some significant changes in KPIs for the period before and after the outsourcing. The data is presented and compared to each other along with analysis on reasons why the changes has taken place. Found in this thesis is that the KPIs have changed, and in many cases for the better on behalf of the company. Why that change has taken place on the other hand, is hard to finger point, since the company has changed some of its parameters in the data collection.   During the result it’s confirmed that there is variations between the time before and after the outsourcing, and also variations between the two logistic service providers that are contracted. These findings are discussed during the analysis section and some views on the reasons for the variations are presented.   Finally, some conclusions from the work on this thesis is presented and some recommendations for the future work in the company is given. / I en omvärld där allting ska effektiviseras och mätas så är det av yttersta vikt att snabbt kunna följa upp sin verksamhet, kunna följa upp sina nyckeltal och spåra de förändringar som företaget implementerar. En stor del i detta förbättringsarbete ligger i företags logistiska verksamhet och för att kunna koncentrera sig på sina kärnkunskaper väljer många att outsourca delar av sin verksamhet.   Denna kandidatuppsats beskriver arbetet före en outsourcing och hur ett företags nyckeltal förändras i och med denna. Uppsatsen är upplagd som en fallstudie där företaget presenteras och bakgrund till händelserna redogörs för. Data har samlats in och analyserats och därefter diskuterats.   Målet med uppsatsen var att klargöra om det går att se några markanta, mätbara förändringar i företagets nyckeltal för perioden före och perioden efter outsourcingen. Dessa presenteras och jämförs tillsammans med analyser kring vad förändringarna kan bero på. Funnet i arbetet är att det har skett en ekonomisk förändring för transportavdelningens del, men vad denna förändring beror på är svårt att klarlägga då de ändrat på vissa parametrar i sin avräkning.   Under resultatet så bekräftas att det finns variationer för tiden före och tiden efter outsourcingen, men även variationer mellan de två åkerierna som verksamheten har outsourcats till. Dessa behandlas djupare under analysen där vissa synpunkter på anledningen till variationerna och skillnaderna mellan åkerierna tas upp.   Slutligen presenteras några slutsatser från arbetet och även rekommendationer till företaget för hur de bör göra i framtiden.

Byggindustrin är idag en av Sveriges största industrier med en omsättning som under 2012 uppgick till hela 309 miljarder kronor. Studier har dock visat att cirka 35% av den totala kostnaden vid ett byggprojekt är vad som i andra industrier betraktas som slöseri. I detta innefattas aktiviteter som materialhantering, höga lagernivåer och onödiga väntetider. För att förbättra sin logistik kan byggentreprenörer välja att lägga ut vissa aktiviteter på en tredjepartslogistiker. Denna studie har fokuserat på hur logistikkostnader som skapas på byggarbetsplatsen tas i beaktande under kalkyleringsskedet i ett byggprojekt. Målet har varit att illustrera hur en anpassning kan göras i dagens kalkyleringsmetoder för att visa effekterna av en logistikentreprenad. Kalkylering av byggentreprenader sker till stor del på erfarenhetsbasis med vedertagna enhetstider. Dessa enhetstider är uppbyggda av aktiviteter som bland annat materialhantering, förberedande arbete och produktion. En totalkostnadsmodell har utifrån tidigare studier och intervjuer skapats för fungera mer anpassat till byggindustrin. Genom en kartläggning har det varit möjligt att identifiera vilka logistikkostnader som är synliga och dolda i dagens kalkyler samt att placera in dem under respektive kostnadspost i modellen. En uppskattning är att en ökning av det värdeskapande arbetet med 10% skulle innebära en kostnadsreducering omkring 7% då tredjepartslogistik används.

Detta examensarbete är en fallstudie av Servistik AB som idag önskar vidareutveckla sitt mätrelaterade arbete. Detta för att internt kunna påvisa att de aktiviteter man uträttar görs på ett effektivt sätt, men också för att kunna påvisa att dessa aktiviteter skapar värde för kunden. Syftet med studien är att identifiera mått relevanta för Servistik ABs bygglogistikverksamhet. Måtten representerar en kvalitativ beskrivning av de mätområden som önskas följas upp. Varje mått kvantifieras genom ett fåtal nyckeltal. Utifrån dessa mått och nyckeltal har en kravspecifikation framställts som specificerar hur dessa mått beräknas, vilken indata som behövs, var i processen denna återfinns samt hur ofta dessa bör beräknas. Under studien har både en litteraturstudie samt en empirisk studie på Servistik AB genomförts för att identifiera relevanta mått. Av de identifierade måtten har 14 valts ut av en fokusgrupp, genomförd på Servistik AB, som särskilt relevanta för Servistik AB. Dessa mått, med tillhörande information, presenteras i den framtagna kravspecifikationen.