Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva.   Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva. Vidare ställer vi oss frågan vad det betyder ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och ett effektivitetsperspektiv.   Vi har gjort detta genom att kvalitativt undersöka tre fallorganisationer, en svensk offentligt producerad räddningstjänst, en privat producerad räddningstjänst i Danmark och en offentligt producerad räddningstjänst i Danmark.   Referensramen utgörs av teorier kring effektivitet och vad begreppet innebär och dess komplexitet. I referensramen lyfts även teorier kring offentliga organisationers strategier. Kapitlet avslutas med ett avsnitt kring säkerhetskritiska organisationer och egenskaper som är typiska för denna typ av organisation.   Slutsatsen är att de tre fallorganisationerna har olika föreställningar kring effektivitet och arbetar på tre olika vis för att vara effektiva. Det finns även skillnader ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och det gäller främst deras arbete med extra resurser i form av brandmän. Möjliga konsekvenser av de två danska räddningstäjnsternas arbetssätt är ökad specialisering och mångsyssleri.

En forutsetning for å skape effektivitet gjennom IKT er at oppgaver, struktur, mennesker og teknologi henger sammen. Ved å gjennomgå analyser, strategier og rapporter fra overordnet hold som omhandler politiets IKT observeres det at det gjennomgående pekes på nye IKT-løsninger som tiltak for økt effektivitet. Teknologielementet i IKT er fremhevet, men det er et fravær av de andre elementene som må følge med en løsning. Optimismen i forhold til hva IKT alene kan realisere av gevinster synes å være urealistisk høy. Undersøkelsen "Effektivitets- og produktivitetsanalyser på StatRes-data" (Edvardsen, Førsund & Kittelsen, 2010) sammenligner politidistriktene og viser til store forskjeller politidistriktene seg i mellom hva angår det totale effektivitetspotensialet. Å måle effektivitet i offentlig tjenesteproduksjon er en utfordring, da tjenesten som leveres ikke omsettes i et marked og heller ikke har en prisinformasjon. En ser derfor på innsatsfaktorer og produkter når en skal gjøre en vurdering av en etats indre effektivitet. Det vil kunne være mange forhold ved politidistriktene som kan påvirke effektiviteten. Denne oppgaven tar utgangspunkt i resultatene fra undersøkelsen og belyser i hvilken grad politidistriktenes innføring og bruk av IKT kan være en av disse. Gjennom teori, empiri og drøfting har oppgaven søkt å svare på problemstillingen: "I hvilken grad skyldes politidistriktenes effektivitetsforskjeller (jf. StatRes undersøkelsen) ulik innføring og bruk av IKT?" Oppgavens kvalitative undersøkelse rettet seg mot politiledere i tre sammenlignbare Oslonære politidistrikter. Resultatene herfra ble brukt som underlag for den kvantitative undersøkelsen. Denne ble gjennomført med et spesifisert utvalg av politidistrikter. Politidistriktene ble valgt på bakgrunn av deres resultater på StatRes undersøkelsen. Deltagelsen var dermed fordelt på de med høyest effektivitetspotensial (Østfinmark PD og Nordmøre og Romsdal PD), de tre Oslonære politidistriktene (Asker og Bærum PD, Romerike PD og Follo PD) og to som er best i klassen hva gjelder å utnytte sitt effektivitetspotensial (Hedmark PD og Telemark PD). Oppgaven har gjort funn som viser at det er en grad av samvariasjon mellom hvordan politidistriktene organiserer opplæring, innfører IKT systemer og stiller krav til IKT kompetanse hos sine medarbeidere og hvor effektiv politidistriktet er. Dette betyr at det er store muligheter for effektiviseringsgevinster basert på å utnytte de systemene man allerede har i dag. Det viser også viktigheten av å sikre god innføring og forankring i politidistriktene ved introduksjon av nye IKT-løsninger. Flere funn peker i retning av at politietaten er en umoden organisasjon hva angår bruk av IKT. Strategisk styring av IKT er mangelfull fra et overordnet perspektiv og helt ned til ledelse av den enkelte polititjenestekvinne og mann. Det stilles få krav til hvilken digital kompetanse både ledere og medarbeidere skal ha, og nye IKT-løsninger medfører i liten grad endringer i politidistriktenes rutiner eller arbeidsprosesser. Det er høyt fokus på å forbedre politiets effektivitet gjennom nye IKT-løsninger. For at de investeringene som nå gjøres skal gi de ønskede gevinster må det skje en holdning- og modenhetsendring i etaten. Investeringer i nye IKT-løsninger må ta høyde for de organisatoriske kostnadene ved å hente ut ønskede gevinster, og det må legges føringer og krav til politidistriktene om hvordan disse skal realiseres. Politidistriktenes ledere må ta ansvar for hvordan informasjonsbeholdningen bygges opp, forvaltes og brukes for å understøtte de virksomhetskritiske oppgavene. Herunder hviler også et ansvar for at hver enkelt medarbeider innehar den digitale kompetansen som kreves for å utføre kunnskapsbasert politiarbeid i et informasjonsrikt samfunn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vårdbehovet står i grund till resursfördelning i två olika kommuners äldreomsorgsverksamhet samt hur verksamhetens arbetssituation påverkas utifrån det. Läsaren får kunskap om äldreomsorgens utvecklingsprocess och hur omorganisationer påverkar verksamheten. Socialstyrelsen kommer 2014 med nya riktlinjer som påverkar arbetet med demenssjuka på kommunernas särskilda boenden. Studien behandlar även varför behovet av vårdtyngdsmätningar är viktiga och hur mätningarna och resursfördelningen kan påverka personalens arbetssituation. För att ta reda på syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med nyckelpersoner i två olika kommuner. En kommun använder sig av modellen Care Optimizer på särskilt boende för att mäta vårdbehovet och resursfördelar efter ett egenkomponerat system. Den andra kommunen använder systemen LapsCare och Mobipen som är system för att fördela resurser och mäta vårdbehov inom hemtjänsten. Resultaten visar att en effektiv resursfördelning efter vårdbehov ger en kvalitet i omvårdnaden. Nackdelen är att kontinuiteten kan försämras med en rörligare bemanning. En fördel är att den ordinarie personalen kan nyttjas effektivare och de känner sig mer delaktiga med dessa modeller.

Scanias busschassimontering i Södertälje har en vision att kraftigt öka kapaciteten på produktionslinan från dagens 12 chassier per dag till 38 chassier. För att möjliggöra kapacitetsökningen behöver takttiden på produktionslinan reduceras avsevärt. Målet med examensarbetet var att utveckla ett koncept för det nya kapacitetsmålet med syfte att ge förslag på en mer effektiv monteringsprocess, teknik och layout. Examensarbetet begränsades till stationerna där axlar och motor monteras på chassiet. En informationssamling genomfördes i syfte att utveckla konceptförslaget samt för att besvara frågeställningen presenterad i examensarbetets inledning. I samband med informationsinsamlingen kartlades nuläget för att skapa en förståelse för processen. En tidsstudie över arbetsmomenten på stationerna utfördes och slöseri identifierades i syfte att hitta förbättringsområden. För att erhålla nya idéer och kunskap om dagens befintliga metoder genomfördes en benchmarking mot företag inom branschen. Informationen analyserades vidare och ett konceptförslag började ta form. Konceptförslaget presenteras i rapporten tillsammans med förväntat resultat och frågeställningen besvaras utifrån teorin som lagt grunden för examensarbetet samt den erfarenhet som erhållits. Konceptförslaget består av nya positionsstandarder, nya balanseringsscheman för montörerna, ny teknik för påfyllnad och hantering av material samt ny utrustning och layout som effektiviserar arbetet. Slutsatsen från examensarbetet är att monteringsprocesser kan effektiviseras avsevärt genom många små förbättringar. Dock bör etablerade lean-företag vid större kapacitetsökningar även överväga radikala förändringar, kaikaku.

This report aims to suggest recommendations that will increase the efficien¬cy in theconstruction process of a construction project. Through interviews, studies of budgetcalculations and examples given by the project management at the construction sightsan understanding of some complications have been gained. These complications havebeen tracked back in an attempt to find the source of the problem, and at the end ofthe report some suggestions have been presented with the pur-pose of preventingthese complications. Through the interviews it is suggested that many complications re-late to lack ofcommunication and motivation due to poor planning be-fore and during theconstruction process, a suggestion that is supported by the study of the budgetcalculations. The examples from the project management also points out someshortages in planning, but also coordi-nation related complications due to lack ofcommunication. To prevent these problems the recommendations suggested at the end of thisreport aims to improve the planning process through a properly fulfilledwalkthrough-planning of all of the construction activi¬ties during the time needed todo so. It is also suggested that the company uses experience from previous projects inorder to reduce costs, and that the qualifications of the employees is being appliedwhere it is needed. It also contains suggestions to re¬duce the com¬munica¬tion andcoordination problems, mainly through meetings and visible instructions. Somesuggestions about attitude, behavior and routines are also included in therecommendations.

No description available.

Frågeställning:- Hur har processen under implementeringen av lean upplevts ut medarbetarnas perspektiv inom Företaget?- Vilka skillnader finns mellan respektive implementeringsfas i Företaget?- Vilka verktyg inom lean har Företaget använt sig av? Syfte: Syftet är att med hjälp av en case-studie på det utvalda Företaget undersöka hur implementeringen av lean har upplevts ur medarbetarnas perspektiv i respektive implementeringsfas samt vilka verktyg inom lean som har använts. Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats har använts genom intervjuer och enkäter. Litteratur och vetenskapliga artiklar har använts som sekundärkällor. Resultat: Undersökningen visade inga tydliga skillnader mellan fas 1,2 och 3 även om den visade på att skillnader existerar då svaren varierade något på en del av frågorna som ställdes.

No description available.

Då innovation har kommit att bli Sveriges konkurrensfördel är det idag än viktigare att vara kreativ på ett effektivt sätt. Fokus från att endast effektivisera produktion har övergått till att även effektivisera produktutveckling. Svårigheten ligger i att produktutveckling består av kreativt arbete, vilket kräver variation och iteration. Därmed bör en balansgång finnas mellan det systematiskt effektiva och det oförutsägbara kreativa arbetet. Studien syftar till att ta reda på hur företag arbetar med effektivitetshöjande åtgärder i praktiken och hur dessa kan kopplas ihop med filosofin Lean produktutveckling (LPU), samt undersöka på vilket sätt effektivitetsåtgärderna påverkar kreativiteten. Vidare syftar studien till att se om LPU möjliggör en balansgång mellan effektivitet och kreativitet. Detta har undersökts med hjälp av filosofin LPU, teori om kreativitet samt en av författarna framtagen syntesmodell som binder dessa samman. Metoden för studien har utgått från sju semistrukturerade intervjuer på fem företag i Sverige inom produktutveckling. Utifrån det insamlade materialet presenteras data tillsammans med analys utefter teorin och filosofin. Analysen resulterar i att slutsatser kan dras om att LPU kan möjliggöra en balansgång mellan effektivitet och en lösningsfokuserad kreativitet, där kreativiteten främst används för att lösa befintliga problem. Däremot visar studien att LPU har svårt att ta hänsyn till den fria kreativiteten, där idégenerering står i fokus.

Background: The regulation of banks is increasing in order to stabilize the financial market. Despite this increase in regulation, financial crises still continue to occur. The Basel Committee on Banking Supervision is gradually increasing the capital requirements for banks, yet the increase in capital requirements doesn’t seem to solve the problem. This raises the question: how does capital regulation affect banks?   Purpose: The purpose of this study is, primarily to illustrate the effects that capital regulation has on risk and efficiency on banks within the European Union, but secondary also study the relationship between risk, efficiency and capital regulation. Method: To achieve the purpose of this study, a deductive approach has been used, where the problem is assumed to be due to an agency problem. The agency problem is expected to occur due to the intermediation approach and profit maximization is set against portfolio choice theory and the regulatory hypothesis. The research method is based on a quantitative method using panel data from commercial banks within the European Union, between the years 2005 – 2012. Conclusions: Regulation of bank on one hand and profit maximization on the other, will drive one eternal circle flow between regulation, risk and efficiency. Thus, the banks Moral Hazard behavior has to be stopped if the capital regulation is to have any real effect. / Bakgrund: Regleringen av banker ökar i syfte att stabilisera marknaden, trots detta fortsätter de globala finanskriserna att skaka världen. Baselkommittén ökar succesivt kapitalkraven på bankerna, ändå verkar det inte lösa problemen. Den stora frågan är hur kapitalregleringen egentligen förhåller sig till bankerna.   Syfte: Syftet med studien är främst att belysa vilka effekter kapitalreglering har på risk och effektvitet, i bankerna inom den Europeiska unionen, men även att studera samband mellan risk, effektvitet och kapitalreglering.   Metod: För att uppnå syftet har en deduktiv forskningsansats använts, där problemet antas ha sin grund i ett agentproblem. Agentproblemet förväntas bero på att intermediation approach och vinstmaximerings beteende, ställs mot portföljvalsteori som sedan ställs mot den reglerande hypotesen. Forskningsmetoden är kvantitativ och bygger på paneldata från bankaktiebolag i EU-medlemsländer mellan åren 2005 – 2012.   Slutsatser: Reglering av banker på ena sidan och vinstmaximering på den andra, kommer att driva ett evigt kretslopp mellan reglering, risk och effektivitet. Således måste bankernas Moral Hazard beteende brytas för att kapitalreglering ska få någon verklig effekt.