• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 761
  • 199
  • 15
  • 10
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1003
  • 383
  • 194
  • 191
  • 185
  • 184
  • 182
  • 181
  • 175
  • 171
  • 168
  • 139
  • 136
  • 114
  • 108
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

IKT i matematik : En empirisk undersökning om IKT-användning i matematik / ICT in mathematics : A study of ICT use in mathematics

Arvidsson, Jerry, Toll Stålbom, David January 2017 (has links)
I denna studie undersöker vi lärares åsikter och kunskaper om användning av IKT i matematikundervisning. Genom att söka igenom tidigare forskning och vad rapporter från skolverket säger om den växande användning av IKT matematik som tillkommer i skolor har vi velat få lärares bild av hur de beskriver situationen inom området matematik. Genom intervjuer har vi pratat med lärare om deras uppfattning om IKT-användning i matematik. Lärarna ser mest fördelar med användning och deras didaktiska val att använda IKT-verktyg i matematikundervisningen är oftast som ett komplement som kan ge eleverna stöd. Men tillgångarna till att få mer kunskap om IKT-verktyg och dess användning gör det svårt att använda de senaste verktygen.
2

Dyslexi och användning av datorprogram. : - En studie om specialpedagogers uppfattning och perspektiv kring användningen av IKT för dyslekti

Holmgren Faghihi, Cecilia January 2015 (has links)
Sammanfattning:   Skolundervisningen har idag börjat präglas av alltmer digitala verktyg, där digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, där även forskningen pekar på att elever i behov av särskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. Frågan är hur specialpedagoger ser på IKT och dess användningsområde? Har de samma föreställningar som forskningen lyfter fram? Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tänker kring användningen av IKT för dyslektiker. Frågeställningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, på vilket sätt de anser att IKT påverkar dyslektikers lärande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lättare måluppfyllelse samt om de anser att de har tillräcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper. De som ligger till grund för empirin är intervjuer med yrkeserfarna specialpedagoger.   Utifrån informanternas uttalanden ansåg de att IKT har många positiva fördelar för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi men att vissa hinder kan förekomma på grund av vissa faktorer. De anser att IKT kan påverka dyslektikers lärande och utveckling både positivt och negativ beroende på hur de digitala verktygen används och vilken kompetens läraren har inom IKT-området. I sammanställningen av informanternas utsagor visade de sig att de hade tydliga perspektiv kring IKT och att de fanns mer positiva fördelar än nackdelar med IKT. Ingen av informanterna hade en dålig inställning till den ”nya” tekniken och var fullt medvetna om hur man kunde jobba för att undvika hinder med IKT. Lärares kompetens ansågs ha en stor betydelse för att på bästa sätt kunna använda digitala verktyg så att det gynnar elever i behov av särskilt stöd.
3

IKT i matematikundervisningen : Matematiklärares användning och syn på IKT imatematikundervisningen för elever i matematiksvårigheter

Mohamoud, Mohamoud, Kennergren, Carl-Henrik January 2019 (has links)
Digitaliseringen påverkar det mesta i samhället, så även i skolan och i lärarrollen. Syftet med studien var att undersöka matematiklärarnas IKT-uppfattning, IKT-användning och IKT-kompetens för att undervisa elever i matematiksvårighet. En tvärsnitts kvantitativ studie genomfördes via en webbaserad enkät. Genom ett bekvämlighetsurval skickades enkäten till 205 matematiklärare i Sverige varav 85 svarade. Resultatet visade att lärarna hade mycket god tillgång till IKT, var positivt inställda till tekniken och använde IKT-verktygen i tillräcklig omfattning för alla elever. Men inga signifikanta samband mellan tillgång till IKT-verktyg, lärarnas IKT-uppfattning och lärarnas IKT-användning hittades. Studien visade också att dålig tillgång till IKT-support samtidigt som lärarna uppgav bristfällig kompetens i samspelet mellan teknik, pedagogik och ämnesdidaktik, riskerar att äventyra de förväntade goda resultaten.
4

Strategi för IKT i skolan – att integrera teknik i ett komplex sammanhang : Mätbart, jämlikt, statusfritt

Tinnsten, Carl January 2012 (has links)
Today there are many studies that have shown positive results in the treatment of ICT at an early age. The focus of the studies vary, and they target everything from the actual implementation of teaching resources in ICT, to student performance with ICT support. Regardless of the amount of studies on the subject, there is no precise strategy for how to implement, working with ICT, integrate ICT in different subjects, utilizing the hardware and software that is or how it will eventually respond to new technologies. This work will there by focusing on trying to develop a basis for further research and hopefully in the future to develop an ICT strategy at a national level.In order to provide a basis, a comparison was made of ten different schools. The schools were entered into a table showing the similarities and differences . To put a framework to this strategy, the teachers' own education "PIM" was included to set the limitations for the school education. It was revealed early in the work that a large divergence between schools and after te processing of the data collected, the recommendation was to try to get schools to start from a common basis. The hope is that the results between the schools in the future will be measurable, when one sees how students assimilate and learn on the same basis instead of having to have a lenient when students learn differently to all schools. The study will also get some key pillars to build a functioning ICT strategy.
5

IKT i undervisningen : Hur används det på gymnasiet?

Persson, Fredrik January 2014 (has links)
Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat på kvantitativ inventering av hur många datorer skolor har och antalet lärare som utbildats för att använda IT i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka möjligheter som finns, hur vi använder oss av dessa möjligheter i vår undervisning och varför vi väljer att använda eller inte använda dessa möjligheter. Eftersom IT ständigt utvecklas borde det vara logiskt att sättet vi använder oss av IT i undervisningen tar jämna steg med teknikens utveckling. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare andvänder sig av IT i undervisningen, vilka förutsättningar som lärare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lärarna genomgår eller erbjuds och hur lärare ser på användandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primärdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkätundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive. Förfrågan om deltagande i enkätundersökningen har skickats till samtliga gymnasieskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vidare blev även de flesta skolor i Jönköping, Linköping, Örebro, Västerås och Lund tillfrågade om att delta i enkätundersökningen. Resultatet och undersökningen visar att lärare och elever på de flesta skolor har tillgång till en dator per lärare och elev. Den vanligaste användningen av IKT i undervisningen är planering och kommunikation i olika lärplattformer samt video- och ljudredigering i olika applikationer från Google och Apple. Flera lärare använda andra IKT-verktyg i undervisningen såsom till exempel Kahoot för att göra undersökningar och självrättande test. Användandet av IKT i undervisningen är även kopplat till den enskilde lärarens intresse av IKT. Slutsatserna är att lärare fortfarande mest använder datorn i undervisningen till att förmedla information digitalt istället för analogt. Det vill säga att eleverna läser sina uppgifter och texter på datorn istället för att läsa dem på papper. Att lärare fortfarande är i behov av kompetensutbildning om hur man använder datorer rent praktiskt men även om hur de kan använda datorerna för pedagogisk vinning rent teoretiskt.
6

"Vi har inger val" : En studie om implementeringen av lärplattformen Lärum i Umeå kommun ur ett rektorsperspektiv

Brunn, Karl, Hansson, Leo January 2016 (has links)
Som ett led i sin utveckling av skolväsendet, har Umeå kommun nyligen startat en implementering av en ny lärplattform kallad Lärum. Då denna plattform är ny, har fokus i stort legat på lärarnas uppfattning om denna, och hur integreringen i undervisningen skall ske. Detta då ett av de uttalade målen med plattformen syftat till att minska denna grupps arbetsbelastning. Mindre tid har således funnits att undersöka rektorernas roll i denna process. Denna studie presenterar hur rektorer inom Umeå kommun beskrivit implementeringsprocessen av lärplattformen Lärum. Utgångspunkten med uppsatsen har varit att undersöka vilka kontradiktioner som uppstått, genom att ställa det planerade tillvägagångssättet mot det praktiska arbetet kring implementeringen, och vilka faktorer som influerat och påverkat denna process. Inom ramen för studien intervjuades sju rektorer, där dessa fick svara på frågor om, och resonera kring hur de arbetat med implementeringen av Lärum. Vidare fick rektorerna berätta om hur de sett på sin roll som ledare, vilka faktorer de ansåg påverkat processen och hur de har hanterat och arbetat med dessa faktorer. Studien har med stöd av ett hermeneutiskt förhållningssätt och den kulturhistoriska aktivitetssteorin kunnat påvisa att rektorernas uppfattning om de centrala riktlinjerna i stor grad har påverkat implementeringen. Hur rektorn i den lokala skolmiljön uppfattar, tolkar och sedan praktiserar implementeringen utifrån lokala resurser har varit bidragande faktorer till denna uppfattning. Framförallt har så kallade piloter, vilket utgjorts av personer särskilt utbildade för implementeringen, visat sig vara nyckelpersoner för denna. Studien har därmed kunnat visa på hur piloterna i stor utsträckning ersatt rektorernas roll i processen.
7

IKT i Förskolan : Förskollärares uppfattningar om motiv, förutsättningar och hinder för arbetet med IKT

Hallin, Johanna, Nyström, Johanna January 2016 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar användandet av IKT i förskolan. Det centrala syftet var att se vilka motiv, förutsättningar och hinder som kan uppstå i verksamheten kring arbetet med IKT och hur detta utgör tänkbara ramfaktorer. Vi genomförde detta genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare i två kommuner. Ramfaktorteorin användes sedan som ett analysverktyg när vi analyserade de olika uppfattningarna som förskollärarna uttrycker att de har kring arbetet med IKT i förskolan. Studien innehåller en bakgrund med tidigare forskning. I avsnittet om tidigare forskning beskrivs IKT:ns infart i förskolan, vilka motiv som tidigare forskning visat finns kring användandet och även vilken typ av kritik som finns publicerat. Resultatet av studien sammanställdes i tre teman; förskollärares uppfattningar om hur de arbetar med IKT, förskollärares motiv, förutsättningar och hinder för arbetet med IKT, och ramfaktorer för arbetet med IKT. De slutsatser vi har presenterat är att förskollärarna uppfattar att de arbetar med IKT när de gör pedagogiska dokumentationer, genom pedagogiska spel och appar och för att utforska med barnen. Förskollärarnas uppfattningar om motiv, förutsättningar och hinder för arbetet med IKT visade sig vara bland annat att öka barnens digitala kompetens och att det fungerade som ett verktyg för att skapa lärandemöjligheter för barnen. Vi fann sex potentiella ramfaktorer i förskollärarnas uppfattningar: organisation, förskollärarens kompetens inom IKT, teknikutmaningar, tiden, IKT:s otydliga användningsområde och negativ inställning till ämnet. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>
8

Lustfylld undervisning med iPads i fritidshemmet : Ett utvecklingsarbete med iPads som pedagogiskt verktyg / Pleasurable teaching with iPads in recreation centers : A development study with iPads as educational tool

Ek, Robert, Ferm, Teodor January 2016 (has links)
Vår ambition är att i och med detta utvecklingsarbete starta upp en kvalitativ undervisning med iPads som pedagogiskt verktyg. Utvecklingsarbetet syftar till att introducera undervisning med iPads som läromedel i en fritidsverksamhet där denna typen av undervisning saknats. Målet är att erbjuda eleverna på fritidshemmet ett lustfyllt arbetssätt med nya/ roliga aktiviteter med iPad som ett pedagogiskt verktyg. Vi vill utmana eleverns skapandeförmåga och kreativitet samtidigt som vi ger eleverna möjligheten att utveckla teknisk och social kompetens där digitala redskap blir det centrala innehållet. Utgångspunkten för vårt utvecklingsarbete är en nulägesanalys som gjordes tilsammans med pedagoger vid fritidshemmet,  där vi även haft vår verksamhetsförlagda undervisning. Skolan hade investerat i ett antal iPads utan visioner om att använda sig av detta i fritidshemmet och vi såg då en möjlighet att implentera dessa även där. Detta gjorde att vi introducerade tre olika teman som vi valde att kalla filmskapande, lek/spel och uppdragsjakten. Under vår fem veckor långa vistelse på skolan planerade och genomförde vi utvecklingsarbetet i hopp om att kunna identifiera olika arbetssätt där iPaden bidrar till fritidshemmets måluppfyllelse. Vi dokumenterade under arbetets gång med loggbok och fältanteckningar samt fotografering. Övrig empiri är resultat av kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och elever. Resultatet av vårt utvecklingsarbete visar att elever motiveras att lägga mycket tid på aktiviteter som innefattar iPads. Fokus på det faktiska ämnesinnehållet minimeras och elever drivs av att avancera i exempelvis ett spel. Att iPads kan bidra till och stötta skapandeprocesser hos elever i fritidshemmets verksamhet visades tydligt då filmskapandet motiverade elever att använda sin fantasi och kreativitet för att skapa en stop motion film och ingen av filmerna liknade varandra. Eleverna gavs möjligheten till god teknisk kompetens då de ständigt navigerade mellan olika program på iPaden. Många av aktiviteterna genomfördes i grupp där eleverna fick träna social utveckling och gemenskap. Studien visar även att elever ser mycket positivt på användandet av iPads på fritidshemmet och de aktiviteter vi initierade tycks tendera att bryta vissa könsmönster.
9

Förskollärares användande av IKT i förskoleverksamhet : En strukturerad systematisk observationsstudie

Engström Lindh, Louise January 2016 (has links)
Abstract The foundation of the Swedish preschool is based on the curriculum Lpfö98 /10. In these policy documents there are some different goals that the preschool teachers strives to use in the educational work. One of the learning objectives in the technology subject is to encourage pupils to develop through experience and guidance. The curriculum Lpfö98 /10, marks the importance, that the preschool teachers take responsibility for the pupils safety, their development and that every child has a good learning environment (Skolverket, 2010). The purpose with the present study is to examine how teachers use new information and communication technology in their everyday work. A research has been done in four different preschools in Sweden about the use of (ICT). The method used in the research is structured observations. The result of this study presents differences in how pedagogues act and support ICT in preschool, both in frequencies and choice of activity. The most common way of act and support ICT was when pedagogues helped the children in their use of ICT.
10

IKT-baserte verktøy som hjelpemiddel for dyslektikere i grunnskolen

Borkamo, Ragnhild January 2013 (has links)
Gjennom mange år har vi jobbet sammen med elever som har dysleksi. Dette har vi både gjort som lærere og gjennom språklig utredningsarbeid. I tillegg har vi hatt veilederrolle relatert til tiltak for elever med dysleksi. Derfor så vi behov for å sette fokus på den digitale kompetansen. Med bakgrunn i disse erfaringene, har vi valgt å formulere følgende problemstilling: Hvilke faktorer er viktige for at IKT- baserte verktøy skal være nyttige for dyslektikernes læring i grunnskolen? Vi har valgt en kvalitativ forskningstilnærming. Som datainnsamlingsstrategi er deltakende observasjon og intervju benyttet. Resultatene blir formidlet gjennom presentasjon av funn ut fra datainnsamlingen. Utvalget er to elever som går i henholdsvis 5. og 9.klasse, og går på to forskjellige skoler. For å få en bedre forståelse for elevenes situasjon er også elevenes foreldre og kontaktlærernes perspektiv trukket inn. Utvalgskriteriet var at eleven hadde dysleksidiagnose, hadde tilgang på IKT, og så ut til å ha nytte av IKT-verktøyene. Resultatene fra studien kan oppsummeres ved at opplæring i bruk av digitale verktøy på alle nivå, både hos elev, foreldre og lærere står sentralt. Undersøkelsen viser at opplæring satt i system er en forutsetning for at eleven skal ha funksjonell læringsutbytte ved bruk av digitale hjelpemidler. Foreldrenes rolle og engasjement i forhold til sine barns opplæring står strekt, og er av betydning for at deres barn får mulighet til å oppnå en funksjonell og målrettet bruk av IKT-verktøy i læringsarbeidet. Bruk av talesyntese, retteprogram og kombinert bruk av læringsstrategier med det digitale, ser ut til å øke læringsutbyttet både i rettskriving, skriveprosessen generelt og i tilegning og bearbeidelse av fagstoff. Læringsmiljøet i klassen ser også ut til å ha en sentral betydning for at IKT verktøyene skal gi en nytteeffekt. Stikkord her er trygghet, åpenhet og et klart læringsmål relatert opp mot at bruk av IKT verktøy skal føre til læring og selvstendighet hos eleven. Mål om læring og bruk av IKT i fellesskapet i klassen ble også vektlagt. Informantene poengterte også betydningen av at bruk av ulike digitale løsninger ga mulighet for flere innfallsvinkler i læringsarbeidet.

Page generated in 0.0301 seconds