BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick på läraren och lärarrollen. Därefter beskriver vi kompetens i allmänhet och lärarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lärarrollen innebär. Vi berör även centrala styrdokument samt andra sociala påverkansfaktorer på yrket.SyfteDenna studie avser att öka förståelsen för vilka förväntningar som matematiklärare möter. Har elever, vårdnadshavare, matematiklärare och skolledare samma syn på vad en god matematiklärare är?MetodArbetet är en kvantitativ studie och som redskap användes en enkätundersökning. Enkäten genomfördes med elever i årskurs 8 och 9 och deras vårdnadshavare samt matematiklärare och skolledare.ResultatResultatet visar att undersökningens fyra grupper; elever, vårdnadshavare, matematiklärare och skolledare, har en förhållandevis samstämmig syn på vad som gör en bra matematiklärare bra. Denna samstämmighet mellan grupperna kan förklaras genom att bilden på ”Den goda matematikläraren” inte enbart är en individuell åsikt utan den skapas i det sociala samspelet med andra individer och grupper. Bilden på ”Den goda matematikläraren” skapas inte bara inom skolans värld utan påverkas också av historien och politiska svängningar. Dessutom befästs bilden av rapportering i media. / Program: Lärarutbildningen

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lärare i matematik för grundskolans äldre åldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilka svårigheter lärare anser att elever med dyslexi kan ha i ämnet matematik och vilka undervisningsmetoder de i så fall använder sig av för att hjälpa dessa elever. Vidare studerades var och hur lärarna fått kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultaten av tidigare nämnda frågor för att se till eventuella skillnader mellan olika lärares svar och dess yrkeserfarenhet. Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklärare för grundskolans äldre åldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades under respektive frågeställning, utifrån ett relationellt perspektiv på orsakerna till svårigheter i skolan. Resultat från denna studie visar på att lärarna upplevde att de fått för lite kunskap om undervisningen för elever med dyslexi under sin lärarutbildning. De kunskaper som de besitter hade de främst fått sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lärarexamen. Vanligaste svårigheten för elever med dyslexi inom ämnet matematik är enligt de intervjuade lärarna uppgifter som innehåller text. Metoder de använder sig av för att hjälpa eleverna med detta är att de ofta läser upp texten åt dem samt ger dem extra tid vid exempelvis prov. Ett resultat från den här studien som inte berörts i någon större utsträckning i tidigare forskning på området är elever med dyslexi kan ha svårigheter att ta in och förstå muntliga instruktioner under exempelvis genomgångar Endast ett fåtal skillnader kunde ses i svaren från de intervjuade lärarna när det gäller längden av yrkeserfarenhet. Bland annat nämnde lärare med längst yrkeserfarenhet flera olika svårigheter som elever med dyslexi ofta kan ha inom ämnet matematik, jämfört med de lärare som endast arbetat några få år. Ett annat resultat var att en skola har vidtagit åtgärder för att minska lärarnas belastning samt öka förutsättningarna för eleverna genom att låta samtliga lektioner på skolan antingen hållas i halvklasser eller att två utbildade lärare är med under helklasslektionerna. Slutsatser av studien är att lärarutbildningarna kan behöva inkludera mer undervisning beträffande undervisning av elever med bland annat dyslexi, oavsett ämne och årskurs de avser att undervisa, så att de redan under sina första arbetsår kan erbjuda dessa elever rätt stöd. På så vis skulle elever med dyslexi ha större möjlighet till at nå så bra studieresultat som möjligt.

I detta examensarbete studeras matematiklärare på gymnasiet. Syftet är att undersöka deras förståelse av begreppet sannolikhet, och deras insikter om styrkan och användbarheten av begreppet. Den empiriska undersökningen utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fem gymnasielärare. Intervjuerna analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på de historiskt sett vanligaste tolkningarna av begreppet sannolikhet, tillsammans med kategorier som tidigare forskning ställt upp för lärares innehållsliga ämneskunskaper om sannolikhet. Resultatet visar att de fem gymnasielärarna har begränsade insikter om betydelsen av begreppet sannolikhet för oss som samhällsmedborgare, privatperson och yrkesmänniska. Vidare visar studien att lärarnas förståelse av sannolikhetsbegreppet är teoretiskt orienterad och fokuserad på objektivitet och beräkningar. Deras tolkning medför svårigheter att koppla samman matematiska modeller och konkreta sannolikhetsbetingade situationer, och besvär att tolka vissa sannolikhetsmässiga påståenden.

Denna studie har behandlat lärares syn på inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklärare i år 1-6 för att ta reda på hur lärarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsättningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lärarna i studien ser olika på hur man bäst individualiserar undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar.  Fyra av lärarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivågrupperingar eller särskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan två av lärarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredställda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebär att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. Lärarna lyfter fram faktorer som de anser påverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer är elevernas olika förutsättningar, arbetssätt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument. En del av dessa faktorer anser lärarna att de kan påverka i hög grad medan andra faktorer är svårare att påverka.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar elevers svårigheter med textbaserade uppgifter i matematik. Mer specifikt undersöktes hur lärarna upptäcker dessa elever samt hur de arbetar med dem. Detta undersöktes inledningsvis genom en web-enkät som skickades till matematiklärare för grundskolans senare år i en kommun, för en första kartläggning av problematiken. Totalt skickades 103 enkäter ut och 39 svar kom in, svarsfrekvensen blev 38 procent. Utöver detta intervjuades tre matematiklärare som undervisar på högstadiet för att fördjupa den första kartläggningen. Resultaten analyserades med utgångspunkt i olika sätt att se på dessa problem från tidigare forskning. Resultatet visade att alla lärare som deltog ansåg sig ha minst en elev som hade problem med textuppgifterna i en sådan grad att elevende fick svårigheter i matematiken. Slutsatsen blev att matematiksvårigheter i relation till textuppgifter var relativt utbrett då det var mellan 11-40 procent av eleverna i klasserna/grupperna som enligt lärares utsagor hade dessa svårigheter. Lärarna upptäckte dessa elever genom att de inte förstod kontexten och/eller begreppen och de arbetade med eleverna genom att läsa högt för dem och/eller genom att förklara begrepp i förväg. De lärare som intervjuades arbetade språkutvecklande och mera muntligt när de upptäckte att eleverna hade svårt med textuppgifterna. När lärarna fick önska hur de helst vill arbeta med läsförståelse i matematiken önskade de flesta mindre grupper samt att arbeta mer med språket genom exempelvis inläst material. Andra önskningar som framkom var ett samarbete med läraren i svenska/svenska som andra språk, fortbildning inom läsförståelse inom matematik och stöd av speciallärare/specialpedagog.

This thesis is about the use of textbooks and alternative teaching material in the mathematics teaching in high school. The study focuses on teaching and learning material, discusses in what way they meet the teaching purposes, and what factors are influencing the choice of textbooks and teaching material. The empirical study consists of a qualitative method for collecting data in form of interviews. Six teachers affiliated at five different high schools answered questions concerning their teaching tools. The main result of this study  is that the textbook preserves its role as the most dominating teaching tool. Possible alternative tools like ICT, computers, mathematics programs, different internet sites, online exercises, math games, worksheets with answers, virtual and concrete manipulatives, and teachers’ own materials are merely used for extending and completing already existing textbook material.  Some factors influencing the choice of textbooks are: the relationship between textbook and curriculum, the content and structure of the textbook, how the textbooks satisfy different kinds and needs of pupils, lack of time, recommendations of colleagues, and economic factors. Economic factors are important for the choice of other teaching material, too, but teachers’ creativity and interests turn out to be more important here. Some teachers argue against the dominating role of textbooks, but our result shows that all participants use textbooks in their teaching anyway. It seems that textbooks save time and give stability and predictability for both teachers and students. The use of textbooks and alternative teaching material varies considerably between the various participating teachers. / Denna uppsats handlar om läroböcker och alternativt undervisningsmaterial i gymnasieskolan. Studien sätter läromedlet i centrum, diskuterar på vilket sätt det uppfyller undervisningens syfte och reder sedan ut vilka faktorer som har betydelse för lärarnas val av läromedel. Den empiriska delen består av en kvalitativ intervju. Sex lärare som arbetar på fem olika skolor har svarat på frågor som rör deras användning av och syn på läromedel. Studiens resultat visar att läroboken fortfarande idag försvarar sin roll som det viktigaste läromedlet i matematikundervisningen. IKT, datorer, online uppgiftsbank, olika webbsidor med matematikspel, datorprogram, kompletterande material, exempelvis egenproducerat material och laborativt material används i huvudsak för att komplettera läroboken. De viktigaste faktorerna som påverkar valet av lärobok är: kopplingen till läroplan, lärobokens innehåll och struktur, anpassning till olika elevgrupper, tidsbrist, kollegornas synpunkter och ekonomiska resurser. Ekonomiska faktorer spelar även roll vid valet av alternativa läromedel, men det visar sig  att lärarens engagemang, kreativitet och intresse har stor betydelse här. Samtliga deltagande lärare använder någon lärobok i sin matematikundervisning, trots att en del av deltagarna har en negativ attityd gentemot lärobokscentrerad undervisning. Det verkar som om läroboken ger stabilitet och förutsägbarhet för såväl lärare som elever. Vår studie visar på stora variationer i sättet att använda läroböcker och annat undervisningsmaterial bland våra informanter.

<p>Vårt syfte med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lärare och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklärare på fyra olika skolor.</p><p>Resultatet visar att de flesta lärarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort värde. Lärarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lärandet och framhåller dess mervärde för elevernas lärande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lärares kompetens, det matematiska språket samt elevgruppen gör dock att lärarna inte alltid kan använda sig av kommunikation i undervisningen på önskvärt sätt. Analysen visade att lärarnas uppfattningar överlag överensstämmer med det sociokulturella perspektivets syn på kommunikationens och språkets betydelse för lärandet.</p>

Vårt syfte med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lärare och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklärare på fyra olika skolor. Resultatet visar att de flesta lärarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort värde. Lärarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lärandet och framhåller dess mervärde för elevernas lärande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lärares kompetens, det matematiska språket samt elevgruppen gör dock att lärarna inte alltid kan använda sig av kommunikation i undervisningen på önskvärt sätt. Analysen visade att lärarnas uppfattningar överlag överensstämmer med det sociokulturella perspektivets syn på kommunikationens och språkets betydelse för lärandet.

Varje år börjar mer än 100 000 elever årskurs sju. Genom överlämning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur går övergången till på respektive skola? Hur bör överlämningar gå till enligt matematiklärare intervjuade i denna studie?   De ger sin syn på likvärdig utbildning, individualisering, den röda tråden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklärares uppdrag. Syftet med studien är att komma åt vad som underlättar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik.   Bedömningsmatriser vid överlämningar är välkomna, men fokus bör ligga på ett organisatoriskt plan enligt matematiklärarna. Även andra rutiner bör granskas för att främja det matematiska lärandet. Lärarna är medvetna om att om man skall bedriva en konstruktivistisk undervisning måste man fånga upp eleverna där de står kunskapsmässigt. Då de aldrig vet allt om enskild elevs verkliga matematikkunskaper, är chanserna större att ge eleverna adekvat utbildning om förutsättningarna är de rätta. Nämligen vetskapen om enskilda elevers speciella behov, möjligheten att ha nära pedagogiskt samarbete med kollegorna, möjligheten att snabbt få specialundervisning till elever som behöver det. Arbetet underlättas också om eleverna kan läsa och skriva på svenska, har matematiska förkunskaper som behärska de fyra räknesätten, förstå likamedtecknets betydelse och att ha både praktiska och skriftliga erfarenheter av att lösa matematiska problem. Lusten att lära har stor betydelse för skolmatematiken. / Each year more than 100,000 pupils begin grade seven of primary school. By transition between grade six and seven, the receiving school prepares to take over the teaching. How does the transition work at the respective school? How should the transition work, according to mathematics teachers interviewed in this study?   They give their vision of equivalent education, individualization, “the red thread” of mathematics education, constructivist teaching and the complexity of the mathematics teacher's mission. The aim of the study is to assess what facilitate the understanding of pupils’ knowledge of mathematics.   Matrices of assessment for the transitions process are welcome, but the focus should be on an organizational plan according to the interviewed teachers. Also other processes should be reviewed in order to promote the mathematical learning. The teachers are aware that if you will engage in a constructivist teaching, you need to capture the pupils’ present knowledge. As the teachers never know everything about the individual pupil's real mathematics skills, the chances are greater to give pupils adequate training if the conditions are right. Namely the knowledge about individual pupils' special needs, the ability to have close cooperation with colleagues, opportunity to remedial teaching to pupils who need it. The work is also facilitated if pupils can read and write in Swedish, have previous mathematical knowledge mastering the four rules of arithmetic, understand the meaning of equality, and have both practical and written experience of solving mathematical problems. Motivation to learn is also of great importance for school mathematics.

Detta är ett examensarbete på c-nivå från lärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hållbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation på sjuksköterskeprogrammet, också det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrågasätter att matematikutbildning är viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmågan. Arbetet undersöker även argumentet att nivån på matematik-kunskaper används för att gallra ut vilka elever som är lämpliga för vidareutbildning. Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken är viktig för fortbildning är hållbart då det appliceras på sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning på gymnasienivå är en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig på sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar även att de studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ‟tankeförmågor‟ i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar därmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmågan är hållbart. Slutligen visar även resultatet att argumentet att nivån på matematik-kunskaper skulle användas som gallringsvektyg kan anses ohållbart då argumentet appliceras på sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings Universitet.