• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 492
  • 12
  • 1
  • Tagged with
  • 505
  • 257
  • 249
  • 122
  • 118
  • 97
  • 86
  • 81
  • 76
  • 64
  • 63
  • 52
  • 52
  • 52
  • 51
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Pedagogers arbetsmetoder kring elever med dyslexi : en kvalitativ studie av pedagogers syn på hur man arbetar med elever med dyslexi / Teachers methods of working with dyslexic students : lessons from an qualitative study

Rahim, Sanin January 2011 (has links)
Dyslexia is a disability faced by an extensive amount of students in the current educational system. No medical alternatives have been found to improve the cognitive processing challenges presented with dyslexia. Therefore today’s educators are required to make instructional adjustments in their schooling, to ensure dyslexic students an academic future. The purpose of this qualitative study was, firstly, to discover how teachers work with dyslexic students, and secondly, to find out which practices are being used in this field. Data was gathered through interviews of six teachers, whereof two were special educators. The results indicate that teachers choose to exercise different methods depending on the students needs, but the key objective was that these children need to get individual help, enabling them to achieve the school’s curriculum. The teachers emphasized the importance of constantly trying to create new opportunities for students with dyslexia. They also considered various resources such as books, computers, and Daisy players to have a positive effect on the students’ literacy development.
2

På tal om dyslexi : en studie av hur barn, föräldrar och lärare berättar om och ger betydelse åt diagnoser som dyslexi och specifika läs- och skrivsvårigheter /

Zetterqvist Nelson, Karin, January 1900 (has links)
Diss. Linköping : Univ.
3

Reading difficulties and the twofold character of language : how to understand dyslexia /

Lundström, Lars, January 2004 (has links)
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.
4

Dyslexi och användning av datorprogram. : - En studie om specialpedagogers uppfattning och perspektiv kring användningen av IKT för dyslekti

Holmgren Faghihi, Cecilia January 2015 (has links)
Sammanfattning:   Skolundervisningen har idag börjat präglas av alltmer digitala verktyg, där digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, där även forskningen pekar på att elever i behov av särskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. Frågan är hur specialpedagoger ser på IKT och dess användningsområde? Har de samma föreställningar som forskningen lyfter fram? Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tänker kring användningen av IKT för dyslektiker. Frågeställningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, på vilket sätt de anser att IKT påverkar dyslektikers lärande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lättare måluppfyllelse samt om de anser att de har tillräcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper. De som ligger till grund för empirin är intervjuer med yrkeserfarna specialpedagoger.   Utifrån informanternas uttalanden ansåg de att IKT har många positiva fördelar för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi men att vissa hinder kan förekomma på grund av vissa faktorer. De anser att IKT kan påverka dyslektikers lärande och utveckling både positivt och negativ beroende på hur de digitala verktygen används och vilken kompetens läraren har inom IKT-området. I sammanställningen av informanternas utsagor visade de sig att de hade tydliga perspektiv kring IKT och att de fanns mer positiva fördelar än nackdelar med IKT. Ingen av informanterna hade en dålig inställning till den ”nya” tekniken och var fullt medvetna om hur man kunde jobba för att undvika hinder med IKT. Lärares kompetens ansågs ha en stor betydelse för att på bästa sätt kunna använda digitala verktyg så att det gynnar elever i behov av särskilt stöd.
5

En dyslexivänlig skola

Rosberg, Charlotte January 2015 (has links)
Organisationen British Dyslexia Association (BDA) har utifrån olika kriterier skapat ett register,Council for the Registration of Schools Teaching Dyslexic Pupils (Crested). Utifrån kriterierna kan enskola ansöka om att bli en certifierad dyslexiskola. Ett av syftena med organisationen och registret äratt hjälpa elever och föräldrar att hitta en skola som når upp till Crested:s standard samt att förbättrakvaliteten på skolor som undervisar dyslektiska elever. Syftet med denna studie är att undersöka hurnågra lärare upplever att deras skolor uppfyller en certifiering utifrån Crested:s kriterier för enDyslexia Specialist Provision School (DSP). Det teoretiska perspektivet är pragmatismen och dessholistiska synsätt på skola och utbildning. Uppsatsen tar vidare sin utgångspunkt från densamhällsvetenskapliga synen på dyslexi. Underlaget baseras på 24 lärare, som undervisar i svenska iårskurserna 4-6, vilka representerar 12 skolor och 6 kommuner. Resultaten i enkäten visar att gradenav uppfyllelse för de olika kriterierna skiftar mycket. Exempelvis förefaller lärarens utbildningsnivåinom dyslexi vara begränsad. Vidare var kriterier för lärarnas kunskaper inom digitala hjälpmedelsvårare att uppnå i jämfört med elevernas tillgång till läromedel. Utifrån Crested:s kriterier fanns detingen skola av de studerade som skulle nå upp till en godkänd nivå i samtliga kriterier. Faktorer somdiskuteras i studien och som kan ha påverkat den låga uppfyllelsegraden är vissa strukturella faktorerså som bl a decentraliseringen av skolan på 90-talet, speciallärarutbildningens borttagning frånuniversiteten samt det sena införandet av IT och bristen på utbildning om det i svenska skolor. Vidareidentifieras en obekant faktor som hindrar tillgång till hjälpmedel trots en god kunskap hos lärarna.För att skapa en positiv förändring i Sverige, skulle vi initialt behöva något som liknar Crested:skriterier som skolorna kan förhålla sig till. Man bör dock betänka att det är en resurskrävande insatssom inte med lätthet kommer att kunna hanteras av motsvarande svenska intresseorganisationer. Trotsen resurskrävande insats finns skäl att tro att vinsten kan långsiktigt bli stor.
6

Att arbeta med dyslexi : Erfarenheter från pedagoger i en mellansvensk skola

Strömberg, Janaki January 2011 (has links)
Denna studie hade för avsikt att undersöka hur pedagoger arbetar med dyslexi i en mellansvensk skola, och ta reda på varför vissa barns funktionshinder upptäcks tidigt och varför vissa elever faller mellan stolarna. Informationen samlades in via intervjuer med tre stycken informanter och läsning av litteratur med aktuell forskning kring problemområdet. Resultat visar att barnen med läs- och skrivsvårigheter förbises på grund av olika anledningar, såsom att föräldrar nekar till att problemet finns eller att eleven kan vara sen i utvecklingen. Vissa barn kan vara duktiga på att undvika problemet, då de inte ser det. Många barn upptäcks i god tid på grund av att många skolor använder sig av en screenplan. I den finns olika punkter som pedagogerna ska gå igenom i varje årskurs för att eleverna inte ska upptäckas sent i skolåren. Det vill säga att skolan arbetar i förbyggande syfte. Pedagogerna vid skolan jag har intervjuat arbetar med den så kallade Bornholmsmodellen och det är anledningen till screenplanen.
7

Jag vill bli bemött för den jag är : Ungdomars perspektiv på att vara elever med läs- och skrivproblematik

Ekegren Johansson, Elisabeth January 2016 (has links)
This thesis examines what the meeting with school requires for eight young people who are in the role of students assessed as having reading and writing problems. The overall aim of this study is to gain a deeper understanding of what the meeting with the school's requirements implies for young people who, in the role of elementary school students, secondary school students and students in the first year of upper secondary school, are assessed as having reading and writing difficulties.  The study´s theoretical framework has its starting point in the symbolic interactionism, a theory which is based on a sociological perspective and which gives an explanation of how the socially constructed individual is created. The theory refers to the conception that man´s thinking can be understood through storytelling and through communicating understanding to others from a storytelling perspective. The symbolic interactionism also has an impact on how people form activities when they interact with each other and how identity building is formed. It is also important for how the students prepare for the future, including their personal life planning. The method life stories reflects the life that is possible to tell in a specific culture, when the researcher is interested in the experiences from a longer time perspective. When collecting empirical material, qualitative interviews were conducted on two occasions, one at the end of year nine in secondary school and one in the end of year one in upper secondary school. Altogether, seventeen interviews were carried out; one pupil was interviewed three times. The interviews were conducted using evidence from three secondary schools as well as seven upper secondary schools in different areas of Mälardalen. The results show that the help and support given to the students during the nine years of elementary /secondary school and upper secondary school varies. The transition to upper secondary school and the transfer paper to accompany the pupil did not work satisfactorily. This study indicates the importance of how schools should deal with students with reading and writing problems in the future. The students also want the teachers to generally have a deeperknowledge of dyslexia, that is to say, of the different difficulty levels and a deeper knowledge of how the school should deal with students with reading and writing problems in the future. The three themes in focus of the study are: (1) learning, (2) attitude (3) one's own self and the future.
8

Varje elev är sin egen berättelse : En pojkes berättelse om dyslexi

Aronsson, Anette January 2016 (has links)
Studiens syfte är att undersöka en elevs upplevelser av och reflektioner kring läs- och skrivsvårigheter samt det stöd eleven fått i skolan. Den intervjuade eleven i studien har en dyslexidiagnos. Data har samlats in med livsberättelseintervju, en kvalitativ forskningsintervju där eleven fritt berättar om sina liv eller, som i denna studie, valda aspekter av sitt liv. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism som utgår från att kunskap skapas i sociala sammanhang där språket har stor betydelse och att saker kan ses ur olika perspektiv. Resultatet visar att förståelse för sina svårigheter har stor betydelse för elever med dyslexi, en förståelse som dyslexidiagnosen kan bidra till. Det framkommer även att skolarbete upplevs som mer energi- och tidskrävande för en elev med har dyslexi. Individuella stödinsatser som utformas tillsammans med eleven leder till framgångar i både studier och välmående. Ett sådant stöd kan skapas genom en väl fungerande dialog mellan lärare och elev. Eleven i studien berättar för lärare som möter elever med dyslexi att de ska prata med eleverna och se bakom svårigheterna och diagnosen. Min förhoppning är att studien ska öka medvetenheten kring vad elevperspektivet kan bidra till för speciallärare och lärare i utformning av stödinsatser i skolan.
9

Elever med dyslexi i engelskundervisningen : Engelska för dyslektiska elever i år 4 och 5 / Students with Dyslexia in the English Classroom

Möllerman, Caroline January 2013 (has links)
Syftet med min studie är att beskriva och analysera hur engelskundervisningen i åk 4-5 är utformad för att stötta elever med dyslexi i relation till Skollagens föreskrifter (SFS 2010: 800) om hur alla barn och elever har rätt till att få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar det sig att de dyslektiska eleverna inte alltid får en anpassad undervisning. Det visar sig också att de kompensatoriska hjälpmedlen används bristfälligt i samtliga ämnen samt att de flesta skolor anpassar undervisningen i form av stöd utanför den ordinarie klassen, trots att det enligt läroplanen sägs att undervisningen i första hand skall ges där (Skolinspektionen 2011:8). I min studie utgår jag från följande frågeställningar: Vilka strategier används av lärare för att stödja elever med dyslexi i engelskundervisningen? I vilken utsträckning upplever elever med dyslexi att de får stöd i engelskundervisningen? I vilken utsträckning används kompensatoriska hjälpmedel av dyslektiska elever i engelskundervisningen? Jag har använt mig av kvalitativa forskningsmetoder i form av intervjuer och observationer då de ger värdefull information om i vilken utsträckning engelskundervisningen är anpassad till de dyslektiska elevernas behov, om de dyslektiska elevernas syn på lärarens metod vid stöd samt vilka kompensatoriska hjälpmedel eleven har att tillgå. Resultatet av studien visar att den hjälp som den dyslektiska eleven får i ett integrerat klassrum inte alltid är optimal. För den dyslektiska eleven som får hjälp genom specialundervisning är undervisningen anpassad efter elevens individuella behov. Jag ser också att det finns kompensatoriska hjälpmedel på skolan, men de används sparsamt i engelskundervisningen.
10

Lärarstudenter med dyslexi : En fenomenologisk intervjustudie med sex lärarstudenter med dokumenterad dyslexi

Grimstrup, Nora Kirstine January 2016 (has links)
Denna studie har med en fenomenologisk ansats undersökt hur sex lärarstudenter med dokumenterad dyslexi ser på sin framtida yrkesbana som lärare. Arbetet avhandlar vilka svårigheter och möjligheter lärarstudenterna själva tror att de kommer stöta på i sin yrkesvardag, samt deras syn på hur specialpedagogiska insatser bör utformas och hur upplevelsen av att vara dyslektiker påverkar skapandet av en läraridentitet. Resultaten av denna studie tyder på att lärarstudenterna på grund av sin dyslexi utvecklat en unik förståelse för de elever som har det lite svårare i skolan. Lärarstudenterna presenterar även ett insiderperspektiv på specialpedagogiska insatser för dessa elever. Informanterna kan alla kategoriseras som högpresterande dyslektiker, men upplevda fördomar mot dyslektiker har ändå påverkat informanternas självkänsla och självförtroende. Trots att studiens resultat inte kan anses vara generaliserbart tyder allt på att dyslektiska lärarstudenter har mycket positivt att bidra till lärarprofessionen.

Page generated in 0.0573 seconds