• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 470
  • 12
  • 1
  • Tagged with
  • 483
  • 247
  • 239
  • 113
  • 112
  • 94
  • 85
  • 80
  • 75
  • 62
  • 60
  • 51
  • 51
  • 50
  • 43
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Pedagogers arbetsmetoder kring elever med dyslexi : en kvalitativ studie av pedagogers syn på hur man arbetar med elever med dyslexi / Teachers methods of working with dyslexic students : lessons from an qualitative study

Rahim, Sanin January 2011 (has links)
Dyslexia is a disability faced by an extensive amount of students in the current educational system. No medical alternatives have been found to improve the cognitive processing challenges presented with dyslexia. Therefore today’s educators are required to make instructional adjustments in their schooling, to ensure dyslexic students an academic future. The purpose of this qualitative study was, firstly, to discover how teachers work with dyslexic students, and secondly, to find out which practices are being used in this field. Data was gathered through interviews of six teachers, whereof two were special educators. The results indicate that teachers choose to exercise different methods depending on the students needs, but the key objective was that these children need to get individual help, enabling them to achieve the school’s curriculum. The teachers emphasized the importance of constantly trying to create new opportunities for students with dyslexia. They also considered various resources such as books, computers, and Daisy players to have a positive effect on the students’ literacy development.
2

På tal om dyslexi : en studie av hur barn, föräldrar och lärare berättar om och ger betydelse åt diagnoser som dyslexi och specifika läs- och skrivsvårigheter /

Zetterqvist Nelson, Karin, January 1900 (has links)
Diss. Linköping : Univ.
3

Reading difficulties and the twofold character of language : how to understand dyslexia /

Lundström, Lars, January 2004 (has links)
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.
4

En dyslexivänlig skola

Rosberg, Charlotte January 2015 (has links)
Organisationen British Dyslexia Association (BDA) har utifrån olika kriterier skapat ett register,Council for the Registration of Schools Teaching Dyslexic Pupils (Crested). Utifrån kriterierna kan enskola ansöka om att bli en certifierad dyslexiskola. Ett av syftena med organisationen och registret äratt hjälpa elever och föräldrar att hitta en skola som når upp till Crested:s standard samt att förbättrakvaliteten på skolor som undervisar dyslektiska elever. Syftet med denna studie är att undersöka hurnågra lärare upplever att deras skolor uppfyller en certifiering utifrån Crested:s kriterier för enDyslexia Specialist Provision School (DSP). Det teoretiska perspektivet är pragmatismen och dessholistiska synsätt på skola och utbildning. Uppsatsen tar vidare sin utgångspunkt från densamhällsvetenskapliga synen på dyslexi. Underlaget baseras på 24 lärare, som undervisar i svenska iårskurserna 4-6, vilka representerar 12 skolor och 6 kommuner. Resultaten i enkäten visar att gradenav uppfyllelse för de olika kriterierna skiftar mycket. Exempelvis förefaller lärarens utbildningsnivåinom dyslexi vara begränsad. Vidare var kriterier för lärarnas kunskaper inom digitala hjälpmedelsvårare att uppnå i jämfört med elevernas tillgång till läromedel. Utifrån Crested:s kriterier fanns detingen skola av de studerade som skulle nå upp till en godkänd nivå i samtliga kriterier. Faktorer somdiskuteras i studien och som kan ha påverkat den låga uppfyllelsegraden är vissa strukturella faktorerså som bl a decentraliseringen av skolan på 90-talet, speciallärarutbildningens borttagning frånuniversiteten samt det sena införandet av IT och bristen på utbildning om det i svenska skolor. Vidareidentifieras en obekant faktor som hindrar tillgång till hjälpmedel trots en god kunskap hos lärarna.För att skapa en positiv förändring i Sverige, skulle vi initialt behöva något som liknar Crested:skriterier som skolorna kan förhålla sig till. Man bör dock betänka att det är en resurskrävande insatssom inte med lätthet kommer att kunna hanteras av motsvarande svenska intresseorganisationer. Trotsen resurskrävande insats finns skäl att tro att vinsten kan långsiktigt bli stor.
5

Dyslexi och användning av datorprogram. : - En studie om specialpedagogers uppfattning och perspektiv kring användningen av IKT för dyslekti

Holmgren Faghihi, Cecilia January 2015 (has links)
Sammanfattning:   Skolundervisningen har idag börjat präglas av alltmer digitala verktyg, där digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, där även forskningen pekar på att elever i behov av särskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. Frågan är hur specialpedagoger ser på IKT och dess användningsområde? Har de samma föreställningar som forskningen lyfter fram? Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tänker kring användningen av IKT för dyslektiker. Frågeställningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, på vilket sätt de anser att IKT påverkar dyslektikers lärande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lättare måluppfyllelse samt om de anser att de har tillräcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper. De som ligger till grund för empirin är intervjuer med yrkeserfarna specialpedagoger.   Utifrån informanternas uttalanden ansåg de att IKT har många positiva fördelar för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi men att vissa hinder kan förekomma på grund av vissa faktorer. De anser att IKT kan påverka dyslektikers lärande och utveckling både positivt och negativ beroende på hur de digitala verktygen används och vilken kompetens läraren har inom IKT-området. I sammanställningen av informanternas utsagor visade de sig att de hade tydliga perspektiv kring IKT och att de fanns mer positiva fördelar än nackdelar med IKT. Ingen av informanterna hade en dålig inställning till den ”nya” tekniken och var fullt medvetna om hur man kunde jobba för att undvika hinder med IKT. Lärares kompetens ansågs ha en stor betydelse för att på bästa sätt kunna använda digitala verktyg så att det gynnar elever i behov av särskilt stöd.
6

Att arbeta med dyslexi : Erfarenheter från pedagoger i en mellansvensk skola

Strömberg, Janaki January 2011 (has links)
Denna studie hade för avsikt att undersöka hur pedagoger arbetar med dyslexi i en mellansvensk skola, och ta reda på varför vissa barns funktionshinder upptäcks tidigt och varför vissa elever faller mellan stolarna. Informationen samlades in via intervjuer med tre stycken informanter och läsning av litteratur med aktuell forskning kring problemområdet. Resultat visar att barnen med läs- och skrivsvårigheter förbises på grund av olika anledningar, såsom att föräldrar nekar till att problemet finns eller att eleven kan vara sen i utvecklingen. Vissa barn kan vara duktiga på att undvika problemet, då de inte ser det. Många barn upptäcks i god tid på grund av att många skolor använder sig av en screenplan. I den finns olika punkter som pedagogerna ska gå igenom i varje årskurs för att eleverna inte ska upptäckas sent i skolåren. Det vill säga att skolan arbetar i förbyggande syfte. Pedagogerna vid skolan jag har intervjuat arbetar med den så kallade Bornholmsmodellen och det är anledningen till screenplanen.
7

Jag kan inte tänka platt, hur påverkar det musicerandet? : Dyslexi, musik och musikpedagogik

Cederquist, Susanna January 2009 (has links)
Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi? Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna. Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik. Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken. Det sätt som man med dyslexi fungerar på, som resulterar i dyslektisk problematik runt läsning och skrivning, påverkar även musiken och framför allt användning av notskriften. Förmågan att tillgodogöra sig musik via noter är negativt påverkad, vilket är något som är oerhört viktigt att veta om. Detta särskilt för att man som elev inte skall kunna bli stoppad och utestängd inom musikens område på grund av missförstånd. Det tankesätt som man med dyslexi har, kan också påverka musicerandet positivt. Det snabba tänkande och den närhet till bilder och kreativitet som är typiskt för dyslektiker är ofta till fördel när det gäller musikaliskt uttryck. En frihet inom spel via gehör och improvisation beskrivs utförligt och positivt både i litteraturen och av informanterna i undersökningen. Denna effekt verkar vara primär och naturlig, den verkar inte kunna förklaras av dyslektikers kompensation för svårigheter de har på andra områden inom musiken. / Does dyslexia have any impact on the music field? Do music reading problems have a connection to the reading difficulties that are common among people with dyslexia? I wanted to find out how dyslexia works in connection with music and music performance and highlight the pedagogical implications this entailed. I have done this by literature studies in the field and by interviews with 9 musicians with dyslexia. I have used my own experiences and theories which I developed by myself from being a musician with dyslexia and I have related this to the general knowledge in the field and the results of the interviews. Knowledge in this field is not yet comprehensive and Sweden does not seem to be in the forefront when it comes to producing or practicing skills on dyslexia and music. The result of my interviews corroborated largely with the literature and my own experiences. Music is affected by dyslexia and above everything from the way we in the West most often have chosen to aproach music and music pedagogy. The way you work if you have dyslexia, which results in dyslectic problems with reading and writing, affects even the music and especially the use of notation. The ability to digest music through notes is adversely affected, which is extremely important to know, especially for the student who otherwise can be stopped, or locked out, in the music area by misunderstanding. The way of thinking that people with dyslexia have, can also affect music positivly. The quick thinking and the proximity to images and creativity that is typical of dyslectic people are often beneficial in terms of musical expression. A freedom while playing by ear or improvising is described positivly and in detail, both in the literature and by informants in the investigation. This effect seems to be primary and natural, it does not seem to be explained by the compensation of difficulties that people with dyslexia have in other areas of the music. / <p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>
8

Åtgärdsprogram inom Dyslexi : -Med fokus på rektorers ansvar inom åtgärdsprogram

Müller Lundgren, Frida, Johansson, Therese January 2009 (has links)
Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att ta reda på hur rektorerna ser på sitt ansvar när det gäller åtgärdsprogram för elever med dyslexi. Därefter ville vi även se hur rektorernas ansvar ser ut kring utvärdering, uppföljning och vid diagnostisering av dyslexi. Vi fick vår information genom kvalitativa intervjuer med sju rektorer vid skolor som var olika till storlek och låg i fyra olika kommuner. Vi fann att rektorerna i vår undersökning följer de allmänna råd som skolverket gett ut när det kommer till deras ansvarsområde. Däremot tog de även på sig annat ansvar beroende på deras intresse och på möjlighet. Alla rektorerna i vår undersökning ser till att åtgärdsprogram upprättas och de flesta ser till att de elever de misstänker har dyslexi får en utredning. De verkar även ha en bra översikt på vad deras ansvar är. Vi fann vidare att arbetet med åtgärdsprogram ser ungefär likadant ut vid de olika skolorna och likaså såg den mall skolorna använde till åtgärdsprogram lika ut i stora drag. De flesta rektorerna i vår undersökning kommenterade att de försöker i första hand se till vad de kan ändra på skolan, men att det fortfarande läggs mycket ansvar på eleven i åtgärdsprogram. När det gällde att utreda dyslexi såg förfarandet ut på olika sätt vid alla skolorna som medverkade i vår undersökning, beroende på vilka resurser som fanns i kommunen och på skolan. Däremot var alla rektorer i undersökningen vi genomförde ense om vad deras ansvar var i denna utredning. Slutligen var det ingen av de rektorer vi intervjuat som såg några större nackdelar med åtgärdsprogram, utan de ansåg att åtgärdsprogram är något positivt för de elever det berör.
9

Dyskalkyli och andra matematiksvårigheter

Karimi, Saadat January 2003 (has links)
No description available.
10

Norska och Svenska pedagogers uppfattningar om arbetet med läs- och skrivsvårigheter i barnehagen/förskolan

Hedefur, Ida January 2013 (has links)
Abstract The purpose of this study is to illuminate if the preventive practices and the identification of early signals about reading and writing difficulties is different between two Norwegian and two Swedish teachers' work in preschool. Research questions focused on the differences as well as similarities between Swedish and Norwegian educators working preventively current literacy in preschool, and their efforts when they identify signals to reading and writing difficulties. The study has been conducted through interviews with four female teachers, two who work  in Norway and two in Sweden. Swedish and Norwegian teachers work preventively on reading and writing, analysis resulted in three categories; books in text and pictures, words and rhyming chants and songs. No differences between Norwegian and Swedish pedagogues’ prevention methods could be identified, however Norwegian teachers put more focus on rhythm and rhythmic pat exercises than the Swedish educators. The conclusions are that the Norwegian teachers mention more preventative approaches and early intervention for children with suspected dyslexia, than the Swedish teachers in the study makes. The Norwegian teachers also seem to have access to more expertise in connection with suspected dyslexia, compared to the Swedish teachers. These differences cannot be generalized, and may as well be due to individual differences in skills rather than national. Keywords: Reading and writing difficulties . Dyslexia. Literacy. Pre-school.

Page generated in 0.082 seconds