1 |
Elever med dyslexi i engelskundervisningen : Engelska för dyslektiska elever i år 4 och 5 / Students with Dyslexia in the English ClassroomMöllerman, Caroline January 2013 (has links)
Syftet med min studie är att beskriva och analysera hur engelskundervisningen i åk 4-5 är utformad för att stötta elever med dyslexi i relation till Skollagens föreskrifter (SFS 2010: 800) om hur alla barn och elever har rätt till att få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar det sig att de dyslektiska eleverna inte alltid får en anpassad undervisning. Det visar sig också att de kompensatoriska hjälpmedlen används bristfälligt i samtliga ämnen samt att de flesta skolor anpassar undervisningen i form av stöd utanför den ordinarie klassen, trots att det enligt läroplanen sägs att undervisningen i första hand skall ges där (Skolinspektionen 2011:8). I min studie utgår jag från följande frågeställningar: Vilka strategier används av lärare för att stödja elever med dyslexi i engelskundervisningen? I vilken utsträckning upplever elever med dyslexi att de får stöd i engelskundervisningen? I vilken utsträckning används kompensatoriska hjälpmedel av dyslektiska elever i engelskundervisningen? Jag har använt mig av kvalitativa forskningsmetoder i form av intervjuer och observationer då de ger värdefull information om i vilken utsträckning engelskundervisningen är anpassad till de dyslektiska elevernas behov, om de dyslektiska elevernas syn på lärarens metod vid stöd samt vilka kompensatoriska hjälpmedel eleven har att tillgå. Resultatet av studien visar att den hjälp som den dyslektiska eleven får i ett integrerat klassrum inte alltid är optimal. För den dyslektiska eleven som får hjälp genom specialundervisning är undervisningen anpassad efter elevens individuella behov. Jag ser också att det finns kompensatoriska hjälpmedel på skolan, men de används sparsamt i engelskundervisningen.
|
2 |
Elevers inställning till det engelska språketHelgesson, Nina, Petersson, Mikael January 2007 (has links)
<p>Syftet med arbetet är att undersöka och jämföra vad pojkar och flickor har för inställning när</p><p>det gäller engelska som undervisningsämne i skolan såväl som den engelska de möter på sin</p><p>fritid. Undersökningsmetoderna består av dels en enkät och dels observationer vid två olika</p><p>skolor, totalt deltar 137 elever från år åtta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det är</p><p>främst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant är också att se att pojkars och</p><p>flickors attityd skiljer sig, främst beroende på skillnader i självförtroende och förväntningar</p><p>från både omgivningen och individen själv.</p>
|
3 |
Elevers inställning till det engelska språketHelgesson, Nina, Petersson, Mikael January 2007 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka och jämföra vad pojkar och flickor har för inställning när det gäller engelska som undervisningsämne i skolan såväl som den engelska de möter på sin fritid. Undersökningsmetoderna består av dels en enkät och dels observationer vid två olika skolor, totalt deltar 137 elever från år åtta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det är främst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant är också att se att pojkars och flickors attityd skiljer sig, främst beroende på skillnader i självförtroende och förväntningar från både omgivningen och individen själv.
|
4 |
Autentiska frågor i läromedel i engelska : En studie av fördelningen mellan autentiska och icke-autentiska frågor i läromedel i engelska for skolår 9Ländell, Chrisman January 2012 (has links)
Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) förespråkar en flerstammig klassrumsinteraktion där en monologisk kommunikation med en lärare som överfor kunskap till eleverna ersätts med en dialogisk kommunikation där elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. Därav behöver läraren ställa så kallade autentiska frågor – frågor som söker en tolkning, erfarenhet, åsikt, känsla eller annan information av den tillfrågade och som inte har något givet rätt eller fel svar som den som ställer frågan känner till i förvag. Autentiska fragor i språkundervisningen förespråkas också av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med få autentiska frågor leder till att eleverna lär sig en engelska som är radikalt annorlunda från den verkliga världens engelska. Men det är inte bara läraren som står för alla frågor i klassrummet – även läromedel står för en stor del av de frågor som eleverna stöter på i undervisningen. Därmed är det intressant att undersöka vilken typ av frågor som läromedel ställer. I denna studie undersöker jag fördelningen mellan autentiska och icke-autentiska frågor i tre olika läromedel i engelska for skolår 9. Resultatet av analysen visar att alla de undersökta läromedlen klart domineras av icke-autentiska frågor.
|
5 |
Språklärande i engelskt läromedel. : En innehållsanalys av övningsuppgifter. / Language Learning in English Teaching Materials. : A content analysis of exercises in teaching materials.Dahl, Olivia January 2015 (has links)
Bakgrund Tidigare forskning visar att engelskämnet är ett av skolans ämnen där lärare i mycket stor utsträckning använder läromedel i undervisningen. Samtidigt sker ingen statlig granskning av läromedel och läromedelsförlagen är inte skyldiga att skriva ett innehåll som relaterar till läroplanens grundsyn på språklärande. Istället ansvarar lärare självständigt för att både välja och granska läromedel. Forskning visar dock att tidsbrist leder till att lärare inte granskar eller analyserar läromedlen och dess relation till läroplanen innan de används i undervisningen. I bakgrunden för studien framkom att läroplanen har en funktionell och kommunikativ syn på språklärande samt att elevens ansvarstagande över det egna lärandet är av vikt för språklärandet. Vikten av elevernas eget ansvar för sitt lärande är didaktiska tankar som återfinns i teorin om Learner Autonomy och utgör studiens teoretiska ramverk. Syfte Syftet med studien var att undersöka relationen mellan läroplanens grundsyn på språklärande och innehållet i engelskt läromedel, för årskurs 6, vilket elever använder självständigt. Metod För studien användes innehållsanalys som datainsamlingsmetod. Resultatet organiserades och analyserades utefter delarna i läroplanens grundsyn på språklärande. Urvalet bestod av fyra läromedel med titeln ”Workbook”, samtliga är skrivna för att användas i årskurs 6. Till analysen begränsades källmaterialet till att endast behandla 50 uppgifter fördelat på de första uppslagen i varje kapitel. Resultat Studiens resultat visade att det saknas en tydlig relation mellan läroplanens grundsyn på språklärande och innehållet i de analyserade läromedlen. Innehållet i läromedlen kan heller inte sägas stötta eleverna att arbeta språkutvecklande utefter Learner Autonomy.
|
6 |
Låt engelskan flöda! : Pedagogers uppfattningar om sin kommunikativa förmåga i klassrummet. / Let the English language flow! : Teachers perceptions of their communicative abilities in the classroom.Trygg, Emilie January 2016 (has links)
Inledning: Ett framträdande resultat från Skolinspektionens rapport från 2011 visar att det svenska språket är mer framträdande än det engelska språket hos både pedagoger och elever i engelskundervisningen. Ju mer språkinläraren får höra och exponeras för målspråket desto mer utvecklas hen i språket menar Krashen (2013). Eleverna får även en möjlighet till att lyssna på uttal och intonation vilket de inte får om pedagogen inte talar målspråket i undervisningen. Rapporten visar även att man i skolan behöver ta del av den engelska eleverna lär sig på fritiden i en större utsträckning. I dagens samhälle är det engelska språket ett världsspråk och en nyckel till social och ekonomisk framgång (Lundahl 2012). Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ett antal pedagogers uppfattningar kring den egna muntliga kommunikativa förmågan i engelskundervisningen. Metod: I undersökningen användes den kvalitativa metoden med intervju som redskap vid insamling av data. Sex verksamma pedagoger i ämnet engelska intervjuades på tre olika skolor i en kommun på Västkusten. Resultat: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna säger sig kommunicera mycket på engelska i engelskundervisningen och att de anser att det är av stor vikt att de själva talar målspråket. Resultatet visar även att det svenska språket används vid speciella tillfällen i engelskundervisningen. Ett framträdande resultat är att muntliga diskussioner är en viktig del av undervisningen vilket även Vygotskij (1984/2001) förespråkar eftersom man lär sig i samspel med andra. Hälften av pedagogerna har inte hört talas om rapporten från Skolinspektionen från 2011 som bland annat visar att svenskan är det övervägande språket i engelskundervisningen.
|
7 |
Läroboken och kursplanen : En studie av hur läromedel i engelska svarar upp mot kursplanen för årskurserna 4-6. / English textbooks and the syllabus : A study of how teaching materials relate to the syllabus for grades 4-6.Lindvall, Maja January 2016 (has links)
The aim of this study is to investigate if textbooks and workbooks produced for teaching English to Swedish students in grades 4-6 fulfil the demands set by the curriculum. Furthermore, it investigates if the teaching materials need to be complemented by other media. An analysis has been made of three teaching materials. The analysis is based on national and European policy documents and current language research. The study also investigates how much teachers use textbooks when teaching English, what kind of homework they give that relates to the books and what media they complement with. The study found that all the teaching materials that were analysed follow the curriculum, but that not all areas of communicative skills were treated equally. The survey of teacher’s use of teaching materials found that the use of teaching materials was quite traditional and that most teachers complement with other forms of media.
|
8 |
“That´s something we people have create in our mind, because we have booring…” : En studie om språklig transfer i elevers skrivandePhilip, Annina January 2013 (has links)
Syftet med denna uppsats var att studera svenskans påverkan på inlärning av och skriftproduktion i engelska bland elever i svensk grundskolas senare år och gymnasium. Studien genomfördes genom studier av elevtexter på engelska, där mellanspråkliga fel beroende på negativ transfer från svenska till engelska analyserats och kategoriserats. Resultaten visar att negativ transfer främst förekommer i grammatiska mönster som preposition + att-satser, bisatsordföljd, passivkonstruktion och i satser utan korrelat samt vokabulära strukturer som partikelverb och idiomatiska uttryck.
|
9 |
Vilken är den engelska skönlitteraturens plats i undervisningen? : -En kvalitativ studie kring användningen av engelsk skönlitteratur i grundskolans tidigare år / What is the Role of English fiction in Education? : -A qualitative study about the use of English fiction in primary schoolAugustsson, Alexander January 2012 (has links)
Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används. Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år.
|
10 |
Tidig engelskundervisning : En studie i lärares syn på undervisning i engelska i tidiga år / Early English Instruction : A study of teachers' views on the instruction in English in the early yearsÅkerblom, Sandra, Stenberg, Anna January 2010 (has links)
Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i förskoleklass till och med år 3 på tre skolor i Mellansverige, fördelat på en kommunal skola och två friskolor, ser på undervisning i det engelska språket, hur de väljer att arbeta med detta samt vilken effekt de tror att tidig engelskundervisning har. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med inlärning av engelska samt om de anser att deras egna kunskaper är tillräckliga för att undervisa i ämnet. Vi valde att genomföra studien med en kvalitativ metod som grund för enkäter och intervjuer. Fördelen med att komplettera enkätfrågor med intervjuer har gett oss möjlighet att få en djupare förståelse för svaren som informanterna gett samt ta del av deras tankar, resonemang och handlingar. En kvalitativ metod var för denna studie rimlig för att uppnå det syfte vi har med undersökningen. Svaren vi erhållit i vår undersökning är spridda men informanterna är i stort sett överens om att beslut som berör i vilken årskurs engelskundervisning ska börja tas av kommunen där skolan finns och att informanterna rättar sig efter detta. De är inte heller av åsikten att de skulle vilja börja vare sig tidigare eller senare med undervisningen om de själva fick välja. Informanterna använder sig mest av material som de själva tagit fram, då färdiga material inte förekommer för låga åldrar. Rim, ramsor och sånger är en stor del av dessa material. De är dessutom överens om att engelskundervisning i tidiga åldrar ska syfta till att eleverna ska kunna tala engelska i enkla former. I förlängningen leder en sådan tidig start av undervisning till att eleverna känner sig trygga i att använda språket både i skolmiljö och på sin fritid. Resultatet visar även på att informanterna inte har något intresse i kompetensutveckling i det engelska språket utan hellre lägger vikt vid andra ämnen.
|
Page generated in 0.0739 seconds