Datorn är ett av skolans viktigaste verktyg – både idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser någon skillnad i undervisningen när de nu har tillgång till en personlig dator jämfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lärare respektive elever resonerar kring datorns användning och betydelse i engelskundervisningen på en gymnasieskola. Det senast nämnda syftet kan ses som det huvudsakliga då det just nu satsas mycket pengar på att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning väldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar ämnet flitigt och lägger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, såsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tänkande och agerande och inte endast använda datorn som ett hjälpmedel. Forskaren Maria Estling Vanneståls resultat utifrån egna undersökningar bidrar även mycket i denna uppsats till hur elever och främst lärare tänker kring IKT och dator i engelskämnet. Detta arbete åskådliggör till exempel att lärare stöter på problem när det gäller att använda datorn i undervisning. Läraren får nu slåss för uppmärksamheten i klassrummet på ett helt annat sätt en tidigare såväl som att elevers funderingar kring datorn är ganska få. Arbetet tar upp Facebook som ett omdiskuterat ämne, men visar att önskan om en digital plattform finns.Åtta intervjuer har genomförts för att få fram detta resultat och tillsammans med de och den tidigare forskningen går det att dra slutsatsen att både elever och lärare är positivt inställda till datorn i engelskundervisningen, men att lektionerna inte har förändrats på något drastiskt sätt med datorns intåg. Dessutom kan man antyda att datorn borde få en större plats i de nationella styrdokument som finns för gymnasieskolan då den är oersättlig för både lärare och elever.

Syftet med denna studie är att identifiera hur engelsklärare i årskurs 4–6 uppfattar begreppet differentierad undervisning, samt urskilja hur begreppet förankras i undervisningen. Syftet uppnås genom att besvara frågorna om hur lärare tolkar begreppet differentierad undervisning, vad lärare anser vara viktiga kunskaper och färdigheter för att lyckas med en differentierad undervisning i engelska samt hur de deltagande lärarna beskriver sin differentierade engelskundervisning. En fenomenografisk metodansats, som syftar till att söka kunskap om människors varierade uppfattningar av fenomen i sin omvärld har tillämpats. För att få svar på studiens forskningsfrågor planerades och genomfördes kvalitativa semistrukturerade och tematiska intervjuer med fem engelsklärare på olika skolor i Sverige. Resultatet visar att lärarna till viss del hade varierade uppfattningar om begreppet differentierad undervisning, men begreppen motivation, inkludering och gemensamt arbete var likartade. Lärarna redovisade att relationer till eleverna, goda ämneskunskaper samt noggrann planering och organisering som viktiga aspekter för att lyckas med en differentierad undervisning. Resultatet visar ytterligare att lärarna i studien beskriver att de föredrar att bedriva sin differentierade undervisning i tematiska arbeten eftersom de menar att det erbjuder en bredd och variation till eleverna.

Syftet med det här arbetet är att undersöka och bidra med mer kunskaper om lärares uppfattningar och erfarenheter av att arbeta i en åldersblandad klass i engelskämnet i årskurserna 4-6. Syftet är vidare att undersöka och bidra med ytterligare kunskaper om hur de undervisande engelsklärarna ser på och utformar sin undervisning i engelskämnet utifrån en differentiering. För att få svar på forskningsfrågorna planerades och genomfördes semistruktuerade kvalitativa djupintervjuer med engelsklärare runt om i landet som undervisar eller fram till nyligen har undervisat i åldersblandade klasser i årskurserna 4-6. Från djupintervjuerna har lärarna bidragit med en god inblick i arbetet i en åldersblandad klass och vidare bidragit med värdefulla insikter om vilka arbetsformer och arbetssätt de arbetar med för att kunna differentiera sin undervisning för sina elever, för att stödja alla elevers lärande. Resultatet visar att lärarna differentierar sin undervisning främst genom att låta eleverna arbeta mycket i grupper men också individuellt. I grupper lär eleverna sig mycket med och av varandra medan de individuellt också kan utmanas och lära sig när eleverna ges goda förutsättningar i form av passande uppgifter och möjligheter att ta hjälp av varandra även där, förutom den hjälpen läraren bidrar med. Resultatet visar vidare att arbetet i en åldersblandad klass för med sig utmaningar för läraren i form av mycket planeringstid samtidigt som det ger eleverna stora möjligheter att utveckla sina kunskaper i engelska.

The aim of this study was to investigate teachers` and pupils` views of the English subject in Swedish and Norwegian schools, and to find out what motivates six year olds to learn English. The study was carried out in two different countries where the start of compulsory English teaching are taking place in different grades. The methods of the survey have been interviews with teachers and pupils and classroom observation. The findings of the study are that six year olds are motivated to learn English, because they want to be able to communicate with other people. The results also show that the teachers` implementation of English activities has a significant part in their pupils’ linguistic motivation and language learning.

In today’s schools students enter classrooms with different experiences and knowledge level. In order to promote the development and learning of all pupils, teaching should be adapted to each pupil’s circumstances and needs. According to the Swedish school curriculum (Lgr 11) and the Education Act (2010:800) there is an emphasis to have all students reach the same academic goals and standards. However past research indicates that individual adaption tailored for the individual needs of students in English teaching is considered somewhat average. Based on Vinterek’s (2006) individualization types the aim of this study has been to examine whether and if so, in what way teachers individualize English teaching based on the varying circumstances and needs of pupils. This study also aims to identify what factors teachers’ claim affect their work with individual adaption in teaching, based on Lundgren’s (1972) and Stensmo’s (2008) frame factor theory. Based on a qualitative method with both observations and interviews, two questions have been answered: 1. In what way do three teachers work with individualize English teaching, based on the varying circumstances and needs of each pupil? 2. What factors do teachers consider affects their work with individualization in English teaching? From the outcomes of the observations and interviews the results show that the teachers do work with an individual based education tailored for the individual needs of the pupil’s. The result from this study also shows that the teachers face several difficulties with individualization in English teaching. All of the teachers claim that time and the size of the class are factors that most affect the teaching process with individualization in the classroom.

Inledning Jag har valt att göra en studie i lärares uppfattningar om tidig undervisning i ämnet engelska. Min undersökning belyser fyra lärares uppfattningar om fördelar respektive nackdelar med en tidig start av undervisning i engelska. Vidare beskrivs hur undervisningstillfällen i de olika årskurserna i ämnet engelska kan se ut i de yngre åldrarna. Studien tar också upp vardagsengelskan som barn exponeras för varje dag i samhället och om detta påverkar elevernas kunskaper i ämnet. Syfte Syftet med min undersökning har varit att ta reda på lärares uppfattningar kring en tidig undervisning i ämnet engelska. Undersökningen har även till syfte att redovisa hur fritidsengelskan bidrar till elevers kunskaper i engelska. Jag formulerade fyra frågeställningar till min studie som lyder följande, Vad har en tidig respektive senare introducering av engelskundervisning för påverkan på elevernas kunskaper? Vilka för- eller nackdelar kan det finnas med en tidig engelskundervisning? Hur ser undervisningen ut i engelska i de tidiga åren? Hur bidrar fritidsengelskan till elevernas kunskaper i engelska? Metod Den här studien genomfördes med en kvalitativ metod där jag valde att använda mig av intervjuer. Ansatsen fenomenografi har inspirerat min studie i analysfasen. Resultat Under undersökningen framkom det att många barn är intresserade och motiverade till att lära sig engelska i de yngre åldrarna. Det framkom också att yngre barn har lättare för att lära sig engelska och har specifikt lättare för uttal än äldre barn. Äldre barn har dock lättare för den grammatiska delen då de redan har lärt sig grammatiken i sitt första språk. Enligt de intervjuade lärarna ger vardagsengelskan barnen god kunskap i det engelska språket och detta är väsentligt för oss som lärare att ta vara på i skolan. Studien visade att undervisningen i engelska ser väldigt lika ut i de olika årskurserna. Det framkom även att en allmän uppfattning hos lärarna var att eleverna lär sig tillräckligt mycket engelska utanför skolan och att de då inte är oroliga för en senare start av engelskaundervisningen.

Lärobokstexter är vanligt förekommande i engelskundervisningen, där läromedlen ofta innefattas som vägledning och struktur för läraren och eleverna. Enligt tidigare forskning kan de frågor som relateras till läromedelstexterna ses som en form av stöttning där eleverna genom dem kan främja sin läsförståelse och språkutveckling. Styrdokument för grundskolan i Sverige ställer höga krav på såväl elever som lärare, där flertalet kognitiva processer inbegrips i kunskapskravens formuleringar. Det ställer med andra ord också höga krav på läromedel och deras tillhörande frågor. Syftet med föreliggande studie var att belysa hur målet med textläsning uttrycks genom de frågor som relateras till dem i läromedel för engelskundervisning riktade mot årskurserna 7-9 med fokus på vilka kognitiva processer som efterfrågas. Föreliggande studie använde innehållsanalys som datainsamlingsmetod, där Blooms reviderade taxonomi användes som kodschema och tillika analysredskap. Tre delar av ett läromedel i samma läromedelsserie, en läromedelsbok riktad till respektive årskurs, utgjorde urvalet där 588 frågor relaterade till läromedelstexterna analyserades i taxonomin. Resultatet för studien visade att de vanligast förekommande frågorna i de tre analyserade läromedelsböckerna berörde de lägre nivåerna av Blooms reviderade taxonomi. Likaledes visade resultatet att spridningen av frågorna var relativt liten, både för sakprosa- och fiktiva texter, där det var svårt att klargöra en tydlig progression mellan de tre läromedelsböckerna.

BAKGRUND: Språkforskarna är idag överrens om fördelarna med tidig språkinlärning och redan 1991 års läroplansbetänkande gav direktiven att engelskundervisningen borde påbörjas i år 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att själva bestämma när starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fått till följd att upplägget skiljer sig åt från kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanen i engelskas målformuleringar och tala och lyssna är de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka lärares, i år 1-3, tankar om engelskundervisning. Frågeställningarna jag utgår ifrån är hur lärare i år 1-3 resonerar kring ämnet engelska samt hur de undervisar i engelska.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag använt redskapet self report.RESULTAT: De flesta lärarna i min undersökning anser att det är lämpligt att introducera engelskämnet vid den tidpunkt som är aktuell på den skola där de arbetar medan några anser att det kan göras tidigare. Samtliga lärare har med engelska inslag i sin undervisning, även de som själva inte undervisar i engelska. Dessa inslag är ofta av en lättsam karaktär. Sånger samt teman och områden som är bekanta för eleverna, exempelvis färger, familjeord och räkneord, är vanligt förekommande. Lärarna är överrens om att tala och lyssna är de viktigaste delarna att arbeta med inom engelskämnet.

Denna litteraturöversikt presenterar problem inom engelskundervisningen, där engelskundervisningen ofta följer samma rutin och utgår från läromedelsböcker. Ett annat problem är att elever inte pratar engelska under engelskundervisningen. Syftet med denna översikten var att ta reda på vad forskningen säger om de metoder som används i klassrummet. Denna litteraturöversiktens syfte är att besvara frågan: Vilka metoder är lämpliga för att öka eleversmuntliga kommunikation i engelskundervisning? Denna litteraturöversikten har analyserat forskningsresultat som var relevanta till syftet och frågeställningen. Resultaten visar att grupparbete, rollspel, strategier och feedback är möjliga metoder för att öka elevers muntliga kommunikation i engelska. Implikationer visar att lärare borde reflektera över engelskundervisningen, där det rekommenderas att läraren börjar använda metoder som: grupparbete, rollspel, strategier och feedback för att öka antalet elever som pratar engelska under engelskundervisningen. Fortsatt undersökning rekommenderas där flera av resultaten visar en koppling mellan metoder och självförtroende. Ytterligare forskning behövs för att undersöka rollspel och grupparbetets betydelse för självförtroende och rädslan inför att prata engelska.

<p>Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid.</p><p>I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.</p><p>81 % av de 33 lärare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.</p><p>I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i engelska B från gymnasiet och två har inte läst engelska B.</p><p>I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp. Studien visar bland annat att det är 10 % av dyslektikerna som inte skulle ha kommit in på utbildningen på grundval av sina betyg om de hade sökt hösten 2010 när det är nya antagningsregler med högre språkkrav.</p>