<p>Mixed age classes has been a part of the Swedish education system from its beginning and used to be its norm. During the 1970’s the practice of having mixed age classes saw a new spring as it was deemed to have educational advantages, and since then there has been an ongoing debate among teachers, researchers, parents and politicians regarding how, and in what way, the advantages actually manifest themselves. Earlier research shows different results where some scholars find that mixed age classes have a negative effect on children’s academic and social development. Others find it hard to show that supposed negative effects are caused by the mixed aged class, while others still find that being in a mixed class has neither positive nor negative effects on the children.</p><p>This essay analyses the problem by interviewing five teachers who all have a professional history where they at some point have teached mixed age classes as well as age homogenous ones. Through the use of the interviews the essay tries to contribute to the scientific understanding of mixed age classes by adding knowledge of how teachers experience the social and academic development of their pupils. To reach this purpose I start out with the following two research questions:</p><ul><li>How do teachers view the social development of their pupils in mixed age classes?</li><li>How do teachers view the academic development of their pupils in mixed age classes?</li></ul><p>The results of the study show that in the teachers’ experiences, mixed age classes have a positive influence on the social development of their pupils. At the same time, however, the teachers feel that there are negative effects on the academic development, particularly within the fields of mathematics and Swedish. The result is then discussed in regards to what it may mean for Swedish schools in the short and the long run as well as if it can lead to social problems and what implications there are for what kind of people we wish to foster.</p><p> </p>

Mixed age classes has been a part of the Swedish education system from its beginning and used to be its norm. During the 1970’s the practice of having mixed age classes saw a new spring as it was deemed to have educational advantages, and since then there has been an ongoing debate among teachers, researchers, parents and politicians regarding how, and in what way, the advantages actually manifest themselves. Earlier research shows different results where some scholars find that mixed age classes have a negative effect on children’s academic and social development. Others find it hard to show that supposed negative effects are caused by the mixed aged class, while others still find that being in a mixed class has neither positive nor negative effects on the children. This essay analyses the problem by interviewing five teachers who all have a professional history where they at some point have teached mixed age classes as well as age homogenous ones. Through the use of the interviews the essay tries to contribute to the scientific understanding of mixed age classes by adding knowledge of how teachers experience the social and academic development of their pupils. To reach this purpose I start out with the following two research questions: How do teachers view the social development of their pupils in mixed age classes? How do teachers view the academic development of their pupils in mixed age classes? The results of the study show that in the teachers’ experiences, mixed age classes have a positive influence on the social development of their pupils. At the same time, however, the teachers feel that there are negative effects on the academic development, particularly within the fields of mathematics and Swedish. The result is then discussed in regards to what it may mean for Swedish schools in the short and the long run as well as if it can lead to social problems and what implications there are for what kind of people we wish to foster.

Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för pedagogers tankar kring arbete i åldersblandade klasser. Jag har genomfört intervjuer med fyra lärare som alla har erfarenheter både av åldersblandade och åldershomogena klasser. Lärarna arbetar på två olika skolor. Den ena skolan arbetar inte längre åldersblandat utan har valt att gå tillbaka till åldershomogena klasser. Resultatet visade det både finns fördelar och nackdelar med åldersblandade klasser. Enligt pedagogerna får eleverna i de åldersblandade klasserna ofta ett bra självförtroende och en god status i gruppen. Pedagogerna tycker också det är bra att de äldre eleverna blir bra föredöme till de yngre eleverna. De många uppbrott av grupper och relationer som eleverna varje år ställs inför är däremot mindre bra, för eleverna själva tar det bara lång tid varje år att lära känna sin nya klass. Då de även förlorar några klasskompisar varje år bryter det upp relationer. Alla lärarna kände att det var merarbete i form av extra planering i den åldersblandade klassen, mycket på grund av att åldrarna ändå delas upp och när väl klassen var i helklass låg kunskapsspannet så brett att man var tvungen att tänka på många olika nivåer. Ur lärarsynpunkt kan det underlätta att få mindre nya elever vid skolstart, då det bara blir en handfull nya elever att lära känna. Av lärarna i intervjun föredrog två att arbeta åldershomogent och två kunde tänka sig att arbeta både åldersblandat och åldershomogent.

Syftet med det här arbetet är att undersöka och bidra med mer kunskaper om lärares uppfattningar och erfarenheter av att arbeta i en åldersblandad klass i engelskämnet i årskurserna 4-6. Syftet är vidare att undersöka och bidra med ytterligare kunskaper om hur de undervisande engelsklärarna ser på och utformar sin undervisning i engelskämnet utifrån en differentiering. För att få svar på forskningsfrågorna planerades och genomfördes semistruktuerade kvalitativa djupintervjuer med engelsklärare runt om i landet som undervisar eller fram till nyligen har undervisat i åldersblandade klasser i årskurserna 4-6. Från djupintervjuerna har lärarna bidragit med en god inblick i arbetet i en åldersblandad klass och vidare bidragit med värdefulla insikter om vilka arbetsformer och arbetssätt de arbetar med för att kunna differentiera sin undervisning för sina elever, för att stödja alla elevers lärande. Resultatet visar att lärarna differentierar sin undervisning främst genom att låta eleverna arbeta mycket i grupper men också individuellt. I grupper lär eleverna sig mycket med och av varandra medan de individuellt också kan utmanas och lära sig när eleverna ges goda förutsättningar i form av passande uppgifter och möjligheter att ta hjälp av varandra även där, förutom den hjälpen läraren bidrar med. Resultatet visar vidare att arbetet i en åldersblandad klass för med sig utmaningar för läraren i form av mycket planeringstid samtidigt som det ger eleverna stora möjligheter att utveckla sina kunskaper i engelska.

<p>Syftet med undersökningen är hur åldersblandade klasser i yngre åldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de åldersblandade klasserna så att eleverna kan utgå från sina tidigare kunskaper? För att få svar på frågorna valdes att göra intervjuer med tre lärare och tre elever från ett arbetslag. På den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lärare är knutna till dessa klasser. I ämnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna på deras egen nivå. Åldersblandade klasser har sociala fördelar då eleverna lär sig ta hänsyn gentemot sina kamrater. I behovsgrupperna får eleverna lyckas i och med den individuellt anpassade undervisningen. Lärarna tycker det är en trygghet att vara fyra stycken som kan dela på ansvaret för eleverna. Och eleverna tycker det är positivt att fler vuxna finns till hands när de behöver hjälp. För elever som har svårt med koncentrationen kan systemet med behovsgrupper vara förvirrande.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om åldersblandade klasser. Sex lärare och två rektorer från två olika verksamheter intervjuades. Den ena verksamheten består av åldersblandade klasser och den andra har övergått från åldersblandade till åldershomogena klasser. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden inspirerades av fenomenologin. De teman som presenteras i resultatet är vilka för- och nackdelar lärarna och rektorerna upplevde med åldersblandade klasser, vilka barn de ansåg vinner respektive förlorar på dessa klasser samt vilken typ av klassammansättning lärarna och rektorerna föredrog. Även lärarnas och rektorernas uppfattningar av föräldrars och politikers åsikter har undersökts. Detta har knutits till svensk och internationell forskning. Resultatet visar att lärare och rektorer upplevde både för- och nackdelar med åldersblandning. De flesta respondenter ansåg att de som vinner mest på dessa klasser är de yngsta eleverna eller de som har svårigheter i något ämne. Åsikterna skiljde sig dock åt angående vilka elever som förlorar på åldersblandning. Det var endast en av respondenterna som tydligt tog ställning för åldersblandade klasser. Majoriteten av deltagarna visste inte vad politikerna anser i frågan.       </p>

Syftet med undersökningen är hur åldersblandade klasser i yngre åldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de åldersblandade klasserna så att eleverna kan utgå från sina tidigare kunskaper? För att få svar på frågorna valdes att göra intervjuer med tre lärare och tre elever från ett arbetslag. På den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lärare är knutna till dessa klasser. I ämnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna på deras egen nivå. Åldersblandade klasser har sociala fördelar då eleverna lär sig ta hänsyn gentemot sina kamrater. I behovsgrupperna får eleverna lyckas i och med den individuellt anpassade undervisningen. Lärarna tycker det är en trygghet att vara fyra stycken som kan dela på ansvaret för eleverna. Och eleverna tycker det är positivt att fler vuxna finns till hands när de behöver hjälp. För elever som har svårt med koncentrationen kan systemet med behovsgrupper vara förvirrande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om åldersblandade klasser. Sex lärare och två rektorer från två olika verksamheter intervjuades. Den ena verksamheten består av åldersblandade klasser och den andra har övergått från åldersblandade till åldershomogena klasser. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden inspirerades av fenomenologin. De teman som presenteras i resultatet är vilka för- och nackdelar lärarna och rektorerna upplevde med åldersblandade klasser, vilka barn de ansåg vinner respektive förlorar på dessa klasser samt vilken typ av klassammansättning lärarna och rektorerna föredrog. Även lärarnas och rektorernas uppfattningar av föräldrars och politikers åsikter har undersökts. Detta har knutits till svensk och internationell forskning. Resultatet visar att lärare och rektorer upplevde både för- och nackdelar med åldersblandning. De flesta respondenter ansåg att de som vinner mest på dessa klasser är de yngsta eleverna eller de som har svårigheter i något ämne. Åsikterna skiljde sig dock åt angående vilka elever som förlorar på åldersblandning. Det var endast en av respondenterna som tydligt tog ställning för åldersblandade klasser. Majoriteten av deltagarna visste inte vad politikerna anser i frågan.

Den här studien tog sin början i de svårigheter som finns med att undervisa åldersblandade klasser i matematik. Syftet var att undersöka hur elevers mindset förändras vid undervisning med öppna uppgifter samtidigt som de får kunskap om hur hjärnan fungerar. Syftet var dessutom att undersöka i vilken utsträckning alla elever i klassen deltog i denna typ undervisningen. Studien genomfördes som en aktionsforskning i en liten åldersblandad klass i en glesbygdsskola. Resultatet var att de elever som hade minst dynamiskt mindset innan aktionen var de som ökade sitt dynamiska mindset mest. Dessa elever ökade även sina matematikkunskaper mest. Anledningen till att de elever som hade mer dynamiskt mindset från början inte ökade varken mindset eller kunskap i samma utsträckning kan bero på att uppgifterna inte vara tillräckligt öppna. Att undervisa med öppna uppgifter visade sig ändå ha tillräckligt mycket fördelar för att forskaren anser att det kan vara ett sätt att förbättra matematikundervisningen i en åldersblandad klass.

Syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur elevernas läsförmåga utvecklas om de går i åldersblandad eller i åldershomogen klass.n annan del av syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur pojkar och flickor utvecklar sin läsförmåga i de båda olika klasstyperna.För att göra undersökningen har olika lästest använts. Genom att jämföra resultat i årskurs tre med resultat från inskolningsprov i årskurs ett har jag försökt att få ett mätbart värde på elevernas läsutveckling. Resultaten har i lämpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet är kvantitativt till sin karaktär. Resultaten pekar på att det är större skillnad på pojkars och flickors läsförmåga och på deras läsytveckling än vad det är på elever från olika typer av klasser. Det förligger dock en liten skillnad mellan de olika klasstyperna, de åldersblandade eleverna är något bätre. Denna skillnad är inte statistiskt signifikant men blir det vid en jämförelse mellan åldersblandade flickor och åldershomogena pojkar.I de åldersblandade klasserna finns fler elever med "extremvärde" än i de åldershomogena klasserna.. Särskilt utmärkande är att 25 procent av de åldersblandade pojkarna hamnar i gruppen som kan betraktas ha lässvårigheter. / Reading development in multigrade and singlegrade classes