Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse för hur elever ser på sin egen intelligens och sitt lärande och om detta påverkar hur eleverna ser på undervisning. Detta gör jag genom att testa psykologiforskaren Carol S. Dwecks teorier om statiskt och dynamiskt mindset i svenska förhållanden på elever i mellanstadiet. En person med dynamiskt mindset tror på ständig möjlighet till utveckling, medan en med statiskt mindset tror på medfödd talang eller begränsningar. Jag har tagit reda på vilket mindset eleverna har och även undersökt och analyserat könsfördelningen. Det finns bara lite svensk forskning om mindset och den som finns handlar om äldre elever, vilket gör att jämförelser istället gjorts med Dwecks forskning i USA. För att få en bred kvantitativ bild, men ändå balansera mängden material mot uppsatsens omfång gjordes en enkätundersökning med tre klasser i mellanstadiet. Enkäten undersökte genom två-alternativsfrågor, baserade på Dwecks frågeformulär Mindset Assessment Profile (MAP), vilket mindset eleverna hade och innehöll även frågor kring vilka typer av undervisningsmetoder som eleverna mest gillade, producerade mest av och lärde sig bäst av. Genomgången av materialet visar att de flesta elever har ett dynamiskt mindset, men också att frågorna till viss del hade tolkats olika av eleverna och mätt deras generella attityd till skolan istället. Undersökningssvaren visar mer på tendenser och en jämförelse gjordes mellan elever med ett mer dynamiskt mindset mot de med ett mindre dynamiskt mindset. Resultaten visar att synen på undervisningen till viss del skiljer sig mellan grupperna och att valen eleverna gör matchar deras mindset. En av de tydligaste skillnaderna var att lusten att lära var mycket större i gruppen med dynamiskt mindset. Resultaten visar också en kraftig tendens att flickor med åldern blir mer dynamiska och att pojkar blir mer statiska. Mindset går till viss del att använda för att förstå elevers tänkande i svenska förhållanden men fortsatt forskning på området behöver ta in intervjuer, observationer samt effektstudier för att få fram mer tillförlitliga svar.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet. / <p>matematik</p>

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet. / <p>Matematik</p>

Denna studie visar hur ett matematiskt mindset kan modelleras och hur detta mindset ser ut hos grundskoleelever i norra Sverige. Studien utgår från ett sociokognitivt perspektiv och inspireras av Carol Dwecks teoretiska ramverk om mindset. En av grundpelarna i ett sådant mindset är att det finns statiska tankar som skapar hinder i kunskapsutvecklingen och dynamiska tankar som skapar förutsättningar för god kunskapsutveckling. Syftet med ett specifikt matematiskt mindset är att unga elever kan ha svårt att förstå abstrakta begrepp och företeelser. Många av de modeller som finns för att undersöka mindset använder abstrakta begrepp som exempelvis intelligens. Detta gör att elevens kognitiva förmåga kan bli en begränsande faktor när unga elevers tankar undersöks. Studien presenterar 4 komponenter som ingår i ett matematiskt mindset; Ansträngning och fysiska egenskaper, inlärd hjälplöshet, lärandemål/prestationsmål och utmaning med risk för misslyckande. Dessa fyra komponenter användes för att skapa en enkät, vars ändamål var att reflektera elevens tankar kring olika scenarion kopplade till matematikämnet. Deltagarna i studien var 37 grundskoleelever i årskurs 2 från två klasser i en skola i norra Sverige. Enkätsvaren från de 37 deltagarna resulterade i 4 olika modeller för ett matematiskt mindset. Resultatet från studien visade att det i urvalet fanns elever med flera statiska attributioner och att det finns elever med hög grad av dynamiska attributioner. Resultatet från denna studie har potential att ge pedagoger och forskare inblick i unga elevers mindset inom ämnet matematik. Eftersom Carol Dwecks teori bygger på att elevens statiska eller dynamiska tankar är förändringsbara så ger resultatet från denna studie en språngbräda till nästa steg; strategier för att förändra elevers statiska tankar till dynamiska tankar.

Den här studien tog sin början i de svårigheter som finns med att undervisa åldersblandade klasser i matematik. Syftet var att undersöka hur elevers mindset förändras vid undervisning med öppna uppgifter samtidigt som de får kunskap om hur hjärnan fungerar. Syftet var dessutom att undersöka i vilken utsträckning alla elever i klassen deltog i denna typ undervisningen. Studien genomfördes som en aktionsforskning i en liten åldersblandad klass i en glesbygdsskola. Resultatet var att de elever som hade minst dynamiskt mindset innan aktionen var de som ökade sitt dynamiska mindset mest. Dessa elever ökade även sina matematikkunskaper mest. Anledningen till att de elever som hade mer dynamiskt mindset från början inte ökade varken mindset eller kunskap i samma utsträckning kan bero på att uppgifterna inte vara tillräckligt öppna. Att undervisa med öppna uppgifter visade sig ändå ha tillräckligt mycket fördelar för att forskaren anser att det kan vara ett sätt att förbättra matematikundervisningen i en åldersblandad klass.

Matematikämnet behövs göras tillgänglig för fler då det inom detta ämne finns en stark rotad uppfattning om att det endast är till för en viss typ av människor som besitter en speciell medfödd matematisk förmåga. Denna inställning är i behov av förändring och vi reflekterar i denna studie över om det kan finnas ett samband mellan beröm och elevers inställning till och självkänsla inom ämnet. Syftet är därför att undersöka om det finns ett samband mellan beröm för intelligens gentemot beröm för ansträngning och elevers utvecklande av ett statiskt respektive dynamiskt mindset vid lösandet av matematikuppgifter samt om detta beröm påverkar elevers självkänsla. En kvantitativ metod används tillsammans med en experimentell design och har delvis haft utgångspunkt i en studie av Mueller och Dweck (1998). Resultatet visade inga generella samband mellan en viss typ av beröm och elevers utvecklande av ett mindset, dock fanns det ett visst samband till elevers självkänsla. Resultatet analyseras utifrån teorierna behaviorism, self-theory samt Maslows behovstrappa och diskuteras i förhållande till den tidigare forskning gjord inom forskningsfältet. Utveckling av studien presenteras avslutningsvis som förslag på framtida forskning.

Syftet med studien är att undersöka om det finns en relation mellan lärares syn på sina elevers utvecklingspotential och deras undervisning, dvs attitydens påverkan på handling hos de lärare som ingår i studien. Utveckligspotential defenierar jag med utgångspunkt i Dwecks teori (2015) som elevernas utvecklings av intelligens och förmåga. Mot detta undersöker jag även samband mot demografiska variabler som kön, legitimation och år i yrket. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och är en kvantitativ studie. Den genomförs som en webb-baserad enkätstudie vid två olika skolenheter. Det finns inga siginfikanta samband mellan lärares mindset och deras praktik. Inte heller finns några siginifikanta samband mellan lärares mindset och deras praktik i förhållande till demografiska variabler. / The purpose of the study is to investigate whether there is a relationship between the teachers view of the pupils´development potential and their teaching, ie the influence of the attitude towards action by the teachers included in the study. Development potential, I define on the basis of Dweck´s theory (2015) as the students´development of intelligence and abels such as gender, legitimacy and years in profession. The study is based on a socio-cultural perspective and is quantitativ. It is contucted as a web-based survey of comprising two different schools. The result indicates that there are no general significate realtionships between teachers´mindet and their internship. There are also ni significant relationships between teachers´mindset and their practice in relation to demographic variables.

Det är skolans ansvar att motivera sina elever till lärande. Efter ett initierande samtal med en avgångsklass på ekonomiprogrammet på en kommunal gymnasieskola framkom det att eleverna inte såg någon nytta i själva inlärningsprocessen. Motivation för att kunna något fanns, men motivation till att lära sig något saknades.Carol Dweck ger genom sina teorier om mindsets en beskrivning av just detta fenomen. Hon delar in elever i två grupper efter hur de ser på sin egen intelligens och vilka mål eleverna ser med sitt eget lärande. I följande arbete görs en studie av Dwecks arbete genom att, i första delen, beskriva teorin för att se om man kan dra paralleller mellan en elevs mindset och dennes benägenhet att engagera sig i sitt eget lärande. Studien visar genom Dwecks definition av statiska respektive dynamiska mindsets att så är fallet, teoretiskt. Studien går vidare med att beskriva Dwecks tankar om hur man kan göra för att påverka eleverna till att öka sitt engagemang. Teorin exemplifieras genom en sammanfattning av en av Dwecks forskningsstudier.I den andra delen av studien appliceras Dwecks teorier på elever vid en kommunal gymnasieskola. Genom att testa elevernas mindset med två av Dwecks egna instrument undersöks om Dwecks teorier är applicerbara för att förklara intrycket att eleverna i det ursprungliga samtalet inte ser en nytta i själva lärandet som process. Elevernas mindset testades genom en enkät med 22 frågor. 38 elever svarade på enkäten. Enkäten följdes upp med semistrukturerade intervjuer där 11 elever studerades mer ingående.Genom Dwecks teorier och definitioner av mindsets kan man tänka sig att det uppfattade fenomenet i det initierande samtalet beror på att eleverna främst besitter statiska mindsets. Genom enkät och intervjuer visade det sig att så inte var fallet. Då enkät och intervjuer utgick från elevernas allmänna uppfattning om intelligens, talang och arbete kan man inte dra slutsatser om teorierna har bevisats eller ej. Vid fortsatta studier skulle det vara intressant att göra om samma studier med specifikt skolan och inlärningsmål som domän.