No description available.

<p>Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik är vi som blivande lärare förstår vikten av att forma undervisningen utifrån elevernas verklighet för att fånga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgår från matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i räkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i både skola och vardagsliv. Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda på hur pedagogen ser på vardagsanknuten matematik, ser pedagogen några möjligheter eller svårigheter? Vi har i vår studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning. Vi har i vårt angreppssätt varit inspirerade av fenomenografin, där vi söker efter strukturen hos fenomen. Vår tolkningsansats är hermeneutisk inspirerad där delen endast kan förstås om den sätts i samband med helheten. Våra informanter är 10 pedagoger från västsvenska skolor. I studien har vi båda medverkat i intervjuerna. Intervjuerna har bandats och skrivit ut. Resultatet visade att samtliga pedagoger vardagsanknöt sin matematikundervisning och arbetade regelbundet med att förankra elevernas matematikkunskaper i vardagliga sammanhang. Vi kunde urskilja både möjligheter och svårigheter med vardagsanknytning där möjligheterna låg på barnnivå och svårigheterna hade direkt relation till strukturella faktorer. Vi kunde se tre olika aspekter till varför pedagogen vardagsanknyter matematikundervisningen; genom att konkretisera får eleven en ökad förståelse, meningsfullt och social aspekt.</p>

No description available.

Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik är vi som blivande lärare förstår vikten av att forma undervisningen utifrån elevernas verklighet för att fånga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgår från matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i räkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i både skola och vardagsliv. Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda på hur pedagogen ser på vardagsanknuten matematik, ser pedagogen några möjligheter eller svårigheter? Vi har i vår studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning. Vi har i vårt angreppssätt varit inspirerade av fenomenografin, där vi söker efter strukturen hos fenomen. Vår tolkningsansats är hermeneutisk inspirerad där delen endast kan förstås om den sätts i samband med helheten. Våra informanter är 10 pedagoger från västsvenska skolor. I studien har vi båda medverkat i intervjuerna. Intervjuerna har bandats och skrivit ut. Resultatet visade att samtliga pedagoger vardagsanknöt sin matematikundervisning och arbetade regelbundet med att förankra elevernas matematikkunskaper i vardagliga sammanhang. Vi kunde urskilja både möjligheter och svårigheter med vardagsanknytning där möjligheterna låg på barnnivå och svårigheterna hade direkt relation till strukturella faktorer. Vi kunde se tre olika aspekter till varför pedagogen vardagsanknyter matematikundervisningen; genom att konkretisera får eleven en ökad förståelse, meningsfullt och social aspekt.

No description available.

Diss. Umeå : Univ., 2009.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Lic.-avh. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2006. / Härtill 6 uppsatser.