Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om samarbetet mellan ämneslärare i årskurs 7-9 och speciallärare i matematik i ett inkluderande klassrum. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarna kan utforma sitt samarbete för att gynna elever i behov av särskilt stöd i det inkluderande klassrummet. Fallstudien genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med en fokusgrupp. Fokusgruppen bestod av en speciallärare och en ämneslärare i matematik som samarbetade med inkluderande stödundervisning. Intervjudatan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna behövde ha en gemensam utgångspunkt och samma målsättning för att gynna eleverna. Vidare visade resultatet att lärarna samarbetade genom att de arbetade på en jämlik nivå, var flexibla och varierade undervisningen. Oavsett undervisningssätt behövde lärarna skolledningens stöd för att inkluderingsarbetet skulle bli framgångsrikt.

<p>Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens – lösningsstrategi. Vår slutsats är att det cirkulerar olika beskrivningar på problemlösning och att problemlösning både kan användas som medel och som mål, vilket även går att utläsa i kursplanen.</p>

<p><p>Mitt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur förskolorna arbetar med matematiken.</p></p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att se vilka av Krutetskiis matematiska förmågor som kommer till uttryck under problemlösning och om det är de högpresterande eleverna som visar på flest förmågor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vårterminen på två skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolår åtta som delades in i fyra grupper. Gruppsammansättningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lågpresterande. De fyra grupperna visade alla prov på förmågan att samla matematisk information. I två grupper visade eleverna dessutom förmågan att tänka flexibelt och förmågan att generalisera. Den fjärde gruppen innehöll en elev som ensam visade de fem förmågor vi hoppades skulle komma fram, förmågan att memorera matematiskt material är det svårt för oss att avgöra om de har då vi inte vet vad de har sysslat med tidigare. Vi förväntade oss inte heller att förmågan att tänka baklänges skulle visas. Av de 14 elever som ingick i undersökningen fanns där en elev som visade mer matematisk begåvning än vad elevens betyg indikerade. Avslutningsvis kan vi i vår undersökning inte se något samband mellan elevers betyg och antalet förmågor de visar upp vid problemlösning.</p>

<p>Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola. Metod Som metod har vi valt att intervjua tre pedagoger från varje förskola. Med utgångspunkt i de delar av läroplanen som berör matematiken konstruerade vi 18 frågor fördelade på de fem kategorierna: miljö och förutsättningar, arbetslaget, heterogenitet, föräldrar och IT. Resultat En likhet på den kommunala förskolan är att personalen anser att den av dem som gått fortutbildningen är den som tar ansvar för att få in matematik under dagens aktiviteter. De utnyttjade mer vardagen och de möjligheter som dök upp under dagen. På Montessoriförskolan ansåg all personal att matematik var allas ansvar. Förskolan har mycket material som är baserat på matematiken. Här tillbringade barnen en frivillig stund varje dag med att arbeta med materialet. En stor likhet mellan förskolorna är att barnen kommer alltid i första hand. Det märks att deras fokus är att barnen skall ha det så bra som möjligt utefter personalens och förskolans förutsättningar. Utefter våra frågor kom vi fram till att ingen av förskolorna arbetar aktivt med läroplanen. Den används som ett uppslag att få idéer ifrån.</p>

<p>Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolår. Detta eftersom vi båda i vår utbildning specialiserat oss på matematik i de tidigare skolåren och det ligger oss båda varmt om hjärtat. Våra erfarenheter och upplevelser är att många elever uppfattar matematik som någonting svårt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förändra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lärande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vägar till ett lustfyllt lärande, kanske genom andra pedagogiska förhållningssätt. Därför har vi valt att belysa matematikundervisningen ur en alternativ pedagogik. SYFTE: Syftet med vår studie är att belysa Montessorilärarnas uppfattningar hur Montessoripedagogiken främjar eller begränsar elevernas matematiska utveckling, i Montessoriskolans tidigare skolår. METOD: Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi inspirerats av fenomenografi som forskningsmetod. Vårt val av instrument var halvstrukturerade intervjuer. Under studien har vi besökt fyra Montessoriskolor och genomfört intervjuer med totalt sju lärare. Under intervjuerna använde vi oss av bandspelare för att öka undersökningens tillförlitlighet. Vi har rättat oss efter de forskningsetiska reglerna. Genom att söka efter delar och helhet i intervjutexterna har vi analyserat och tolkat resultatet. RESULTAT: Det visade sig att flertalet lärare ansåg att det i pedagogiken inte fanns några begränsningar för elevernas matematiska utveckling. Trots detta framkom det vissa faktorer som kan begränsa. Vi kunde också urskilja två olika synsätt hos lärarna, en som såg materialet som det viktiga och en annan som såg pedagogikens förhållningssätt mot barnen som det centrala. Det framkom även att pedagogiken måste utvecklas i takt med samhället</p>

<p>I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvårigheter utifrån olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkätundersökning, riktad till lärare i skolår 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvårigheter för att vi båda är intresserade av att få mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillräckligt med stöd till dessa elever då det oftast satsas mer på elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syfte: Vårt syfte var att undersöka begreppet matematiksvårigheter utifrån lärares olika erfarenheter och synsätt. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som används när elever har matematiksvårigheter. Våra frågeställningar var: Hur tänker lärare kring elever med matematiksvårigheter? Hur arbetar lärare för att hjälpa elever som har matematiksvårigheter? Vilket stöd/hjälp finns att få när en elev har matematiksvårigheter? Metod: Med utgångspunkt ifrån de ovanstående frågeställningarna gjorde vi en kvalitativ enkätundersökning med 13 frågor formulerade med öppna svarsalternativ. Frågorna var indelade i de fyra kategorierna: Lärarnas bakgrund, Uppfattningar kring begreppet matematiksvårigheter, Arbetssätt och arbetsformer samt Extern hjälp. Resultat: Lärarna i vår undersökning har många uppfattningar kring elever som har matematiksvårigheter, men flertalet av lärarna har likartade åsikter. Det stöd som lärarna beskriver att de kan få när det gäller elevers matematiksvårigheter är bl a hjälp och stöttning från specialpedagog/lärare, men de anser att den är långt ifrån tillräcklig. Lärarna menar också att med en varierad undervisning så får fler elever möjlighet att utveckla sitt matematiska kunnande</p>

Vårt syfte med uppsatsen är att se vilka av Krutetskiis matematiska förmågor som kommer till uttryck under problemlösning och om det är de högpresterande eleverna som visar på flest förmågor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vårterminen på två skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolår åtta som delades in i fyra grupper. Gruppsammansättningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lågpresterande. De fyra grupperna visade alla prov på förmågan att samla matematisk information. I två grupper visade eleverna dessutom förmågan att tänka flexibelt och förmågan att generalisera. Den fjärde gruppen innehöll en elev som ensam visade de fem förmågor vi hoppades skulle komma fram, förmågan att memorera matematiskt material är det svårt för oss att avgöra om de har då vi inte vet vad de har sysslat med tidigare. Vi förväntade oss inte heller att förmågan att tänka baklänges skulle visas. Av de 14 elever som ingick i undersökningen fanns där en elev som visade mer matematisk begåvning än vad elevens betyg indikerade. Avslutningsvis kan vi i vår undersökning inte se något samband mellan elevers betyg och antalet förmågor de visar upp vid problemlösning.

Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens – lösningsstrategi. Vår slutsats är att det cirkulerar olika beskrivningar på problemlösning och att problemlösning både kan användas som medel och som mål, vilket även går att utläsa i kursplanen.

Mitt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur förskolorna arbetar med matematiken.