I matematikundervisningen är det vanligt att elever arbetar med uppgifter i läroboken. Uppgifterna kan delas in i räkneuppgifter och textuppgifter. Många elever upplever stora problem med textuppgifter. I räkneuppgifter upplevs ofta inte problemen i lika hög grad. Syftet med detta examensarbete är att, med hjälp av didaktisk forskning, kartlägga elevers problem med textuppgifter med målet att lärare med hjälp av informationen ska kunna åtgärda dem. Fokus är på elever i årskurs 4-6. Det finns flera olika aspekter av elevers problem med textuppgifter. Aspekterna är bland annat språk, uppgiftens uppbyggnad och elevers läsförståelse och matematiska kunskaper. Arbetet är en litteraturstudie och utgår från vetenskapligt material. Materialet består av doktorsavhandlingar, forskningsartiklar, antologier och vetenskapliga böcker.

Den här kvantitativa studien syftar till att undersöka och kartlägga elevers attityd till matematikämnet och undersöka om det finns något samband mellan elevers attityder till matematikämnet och de arbetssätt som används i undervisningen. Studien är en kvantitativ enkätstudie och undersökningen riktade sig till skolor i kommuner som placerat sig högre och lägre på lärarförbundets rankinglista över skolkommuner i Sverige. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Spearmans rangkorrelationstest för att upptäcka samband samt Chi-2 test för att undersöka signifikanta skillnader i resultatet. Studiens resultat visade att eleverna i både de högre och lägre rankade kommunerna hade en positiv attityd mot matematikämnet, i övrigt så var de signifikanta skillnaderna mellan kommunerna få. Resultatet av studien pekar även på ett positivt samband mellan en positiv elevattityd och användande av läroböcker i undervisningen.

The most important influencing factor in student learning is the teacher. It is not so much what the teacher does, but what the teacher makes his students to do that is important. That is what this study investigates. Which workingmethods are used and how are they varied? It also investigates how formative assessment is used in practice. Which formative elements can be found in the teachers practice and what methods are used? As data collection methods interviews, classroom observations and a student questionare have been used. The results shows that teachers who vary their working methods and who use interactive methods have more positive pupils. The result also shows that the teachers use formative assessment but in varied extent. No teaching method can safely be said to be the best but one thing is certain - varied teaching promotes pupils learning!

Genom erfarenheter under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett hur mycket läromedel i matematik används och hur lite som egentligen analyseras. Den här studien syftar därför till att undersöka vad lärare anser om MatteSafari som läromedel och hur de arbetar med det ute i verksamheten. Tre intervjuer och två observationer har visat att lärarna känner sig besvikna över läromedlet eftersom det inte finns tillräckligt med uppgifter för att eleverna ska kunna lära sig olika strategier. Lärarna tycker också att materialet inte är tillräckligt anpassat efter styrdokumenten och i synnerhet kunskapskraven i matematik för årskurs tre. Under observationerna upptäcktes även skillnader i hur de arbetar med läromedlet och hur styrande läroböckerna är för undervisningen.

Syftet med studien är att se hur elevers begreppsförmåga i matematik, med fokus på lägesord, ges möjlighet att tränas och utvecklas i årskurs 1. För att undersöka detta utfördes två elevsamtal med totalt åtta elever från två klasser, två lärarintervjuer samt observation av två matematiklektioner. De resultat som framkom i studien var bland annat vikten av varierad undervisning för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin begreppsliga förmåga. Informanterna anser att eleverna inte gynnas av enbart arbete i matematikläromedel utan det behövs kommunikation i klassrummet för att utvidga sin begreppsförståelse. I studien framkom även vikten av att introducera matematiska begrepp redan i skolans tidigare år och att lärare inte bör förenkla matematiken genom att använda vardagsrelaterade begrepp. Informanterna menar att detta annars leder till att elever saknar begrepp som de behöver för att förstå matematiken.

Denna studie handlar om hur lärare i grundskolan ser på uppdraget att utveckla eleverskommunikativa förmåga i matematik. Undersökningen behandlar vad lärare anser attkommunikation är, vilka arbetssätt och metoder de väljer för att utveckla elevernas förmågaatt kommunicera matematik, vilka svårigheter de upplever med uppdraget och hur lärarnaupplevt att Matematiklyftet har påverkat deras undervisning.Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om arbetet med att utvecklaelevers kommunikativa förmåga i matematik. Fokus ligger på hur lärare inom grundskolansårskurs 1-3 beskriver och uppfattar sin praktik och hur de integrerar kommunikation i sinundervisning.Undersökningen är genomförd med kvalitativa intervjuer som gjorts med tre lärare som allaundervisar i matematik och som har gått Matematiklyftets alla moduler. Resultatet avundersökningen delades sedan upp och analyserades genom en fenomenografisk ansats och eninnehållsanalys.I studien framkommer det att lärare har lite olika uppfattning om vad kommunikation äroch vad det innefattar. Alla lärarna i undersökningen anser att det innefattar det verbalamen det blir tydligt att de lärare som arbetar mer kommunikativt har en bredare syn på vaddet innebär, att det är mer än att bara prata matematik. Resultatet visar även att det finnstvå uppfattningar gällande kommunikationens betydelse i matematiken. Trots att allalärarna förespråkar kommunikation i matematiken så arbetar inte alla lärare på detta vis.Därför bli det tydligt att en uppfattning är att kommunikation är viktigt både i teorin och ipraktiken. Den andra uppfattningen är kommunikation inte är lika viktig eftersom att denendast blir ett inslag då tid finns över. Undersökningen visar att lärarna har en mycketpositiv upplevelse av Matematiklyftet och att det fått lärarna att arbeta mer med elevernaskommunikativa förmågan, men även om de tycker att det varit bra ger analysen avintervjusvaren en känsla av att det kan vara svårt för lärare att fortsätta likadant efter attlyftet avslutas. Det är lätt att återgå till det som man kan eftersom att de kollegialasamtalen slutar och tiden inte finns att skapa kommunikativa uppgifter.

Forskning och både nationella och internationella undersökningar har visat att Sveriges nyanlända elever får dåliga resultat i matematik. Om detta fortsätter finns risken att en stor grupp människor utesluts från samhället. Därför behöver de arbetssätt som karaktäriserar undervisning som främjar nyanländas matematiska förmåga belysas. Denna studie syftar till att ge råd till läraren för att lyckas med detta. För att finna dessa råd har en systematisk litteraturstudie gjorts. Genom analys av texter har tre huvudområden formats. Undervisning som främjar nyanlända elevers matematiska lärande har karaktäriserats som språkfokuserat med ett innehåll av visuella och praktiska material utförda av en lärare som innehar en integrerande och ansvarstagande karaktär. Resultatet av denna studie visar att en lärare som ser sina elever som individer och ser positivt på deras bidrag i klassrummet lyckas i sitt arbete mot att alla elever ska utvecklas så långt de kan. / <p>Matematikdidaktik</p>

Digitala medier blir mer och mer vanligt i samhället och därför blir det även vanligare i skolans värld. Många kommuner och skolor satsar på digitala medier i skolorna. Det är inte längre en fråga om lärarna använder digitala medier utan snarare en fråga i hur lärare använder digitala medier. I den här studien har åtta lågstadielärare intervjuats om sin syn på hur de använder digitala medier imatematikundervisningen och vilka för- och nackdelar lärarna upplever med att använda digitala medier. Resultatet av studien visar att lärare använder digitala medier i matematikundervisningen i genomgångar, när de arbetar med färdighetsträning eller när elever behöver extrauppgifter. Resultatet visar även på att lärare använder digitala medier vid planering och i det kollegiala lärandet. Lärare anser att genom att använda digitala medier blir matematikundervisningen mer varierad, det ökar elevers motivation och undervisningen blir mer vardagsnära och individanpassad. Till en början kan användandet avdigitala medier upplevas som tidskrävande då det är något nytt att sätta sig in i upplever lärare. Även det tekniska underhållet kan vara tidskrävande och när tekniken inte fungerar är det svårt. Trots det ser lärare positivt på användandet av digitala medier och de ser det som en nödvändighet för framtiden.

Det råder inga tvivel om att den svenska skolan har blivit alltmer mångkulturell de senaste decennierna. Detta har inneburit nya utmaningar och möjligheter i undervisningen och dess huvudroll, att gynna den enskilda elevens lärande och utveckling. Resultatet av PISA (Programme for International Student Assessment) undersökningen från år 2015 visade att elever med svenska som andraspråk fick sämre resultat i matematik än elever med svenska som modersmål. Med denna studie ville författarna undersöka om begränsade kunskaper i det svenska språket påverkade matematikinlärningen hos elever med svenska som andraspråk och i sådana fall på vilket sätt. Dessutom ville författarna till denna studie undersöka hur lärarna gått tillväga för att undervisa elever med svenska som andraspråk i matematik. Denna studie hade alltså som syfte att ta reda på om elever med svenska som andraspråk påverkades i sin prestation på grund av sin bristande kunskap i svenska och hur matematiklärare gått tillväga för att inkludera elever med svenska som andraspråk i sin matematikundervisning. För att kunna utföra denna studie och få en inblick i det svenska klassrummet har författarna till denna studie intervjuat matematiklärare i det flerspråkiga klassrummet i skolans låg och mellanår och även en forskare som skrivit en avhandling om ovanstående ämne. Författarna till denna studie har tittat på resultaten av PISA undersökningen från år 2015 och utformat intervjufrågor utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Författarna till denna studie har funderat kring om flerspråkiga elever kunnat få ett annorlunda resultat på textuppgifterna om de fått begreppen förklarat för sig eller om man uteslutit eller bytt ut klassiska svenska ord mot andra ord. Resultatet av denna forskning visade att begränsningar i det svenska språket hade en betydande roll för prestationen hos elever med svenska som andraspråk, men att det inte endast var språket som var ett hinder. Under rubriken resultat presenteras resultaten av denna forskning närmare.

<p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssätt under matematiklektionerna. I Lpo 94 står att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sätt att lära. Eleven skall också ges möjlighet att utforska och arbeta såväl självständigt som i grupp. Som teoretisk utgångspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Dewey menar, och många med honom, att kunskap befästs bäst då handen får arbeta tillsammans med ögat. Han myntade uttrycket ”learning by doing” Det sociokulturella perspektivet innebär att allt lärande är beroende av ett sammanhang, lärandet sker inte isolerat från verkligheten. Rapporter från Skolverket visar dock att stor del av svenska skolors matematikundervisning innebär att eleven arbetar tyst och självständigt medan läraren går runt och hjälper dem som behöver.</p><p>Jag har i denna studie valt att utföra kvalitativa intervjuer samt en enkät med både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Detta då jag är intresserad av en attityd hos mina informanter, elever från år 6 på en F-9 skola i Västsverige. Resultatet visar i stora drag att om eleverna måste välja mellan att räkna i en matematikbok eller lösa uppgifter praktiskt, väljer de det praktiska arbetssättet om de endast är ute efter att ha en trevlig stund. Om det handlar om att lära sig så mycket som möjligt väljer de att lösa uppgifter i matematikboken.</p>