BakgrundSverige idag innebär ett samhälle med många olika språk, vilket är något många förskollärare erfar i sitt dagliga arbete och något som dagens förskolor måste bemöta. Flerspråkiga barn förväntas uppnå höga nivåer i det svenska språket. Höga krav ställs på deras skicklighet i svenska exempelvis vid framtida studier eller arbete. Detta examensarbete försöker att förklara närmare på vilket sätt förskollärare kan möjliggöra flerspråkiga barns språkutveckling i svenska och på så sätt förbereda dessa barn inför skolstarten.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i förskolan arbetar med flerspråkiga barn för att främja deras språkutveckling i svenska.MetodUndersökningen är kvalitativ och en öppen intervju visade sig vara det mest lämpliga. Fem förskollärare intervjuades för att få inblick i vad som påverkar deras arbete, vilka möjligheter de har och vilka hinder de stöter på i sitt arbete. Därefter sammanställdes respondenternas formuleringar i relation till studiens syfte. Nästa steg var att hitta ett mönster i respondenternas svar. Insamlad data kodades och en sammanfattning som inkluderade alla svar skrevs.ResultatResultatet visar att majoriteten av förskollärarna visar medvetenhet och arbetar i språkutvecklande syfte. För förskollärarna är det viktigt att de utgår utifrån barns färdigheter och det faktum att flerspråkiga barn behöver mer uppmärksamhet. Förskollärarna understryker att språket är det grundläggande och de belyser tryggheten som en av de viktigaste förutsättningarna för att ett barn ska kunna lära sig ett språk. De ser gruppstorleken som det största hindret för att lyckas med det som står i läroplanen och det är något som förskollärarna inte har möjlighet att påverka. Stora barngrupper väcker hos förskollärarna en känsla av otillräcklighet som ofta resulterar i stressiga situationer, vilket leder till att förskollärare inte kan, i samma utsträckning, stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. En åsikt som uttrycks i undersökningen är att flerspråkiga barns kunnande inför skolstarten riskerar att inte ha den nivå som krävs, vilket också har bevisats i tidigare forskning.

Detta är en systematisk litteraturstudie som fokuserar på flerspråkiga elever och deras språkanvändning i matematik i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga elevers språkkunskaper påverkar dem i matematikämnet samt om och i så fall hur användandet av första- och/eller andraspråk påverkar möjligheter för lärande i matematik. Studiens resultat har sin grund i 20 vetenskapliga publikationer, både avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar, genom olika kategoriserade diskurser, att matematikämnet påverkas av olika faktorer hos de flerspråkiga eleverna där språk har en direkt men även indirekt påverkan på deras lärande. Språket är en viktig faktor för elevens lärande i matematik genom att vara en viktig del när eleverna läser och skriver matematiska uppgifter samt när de diskuterar med sina klasskamrater och lärare. Resultatet visar även hur elevers språkkunskaper kan vara en värdefull resurs när de ska skapa sig en förståelse för matematiken. Elever som kan använda sitt förstaspråks matematiska kunskaper och överföra dem till sitt andraspråk och lärande har ofta en bättre förmåga att klara av matematiken än de elever som inte klarar av och/eller får denna överföringsmöjlighet.

Ett av förskolans uppdrag är att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, språket är en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmålstränare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras språkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frågeställningar: Hur lägger modersmålstränarna upp modersmålsundervisningen i förskolan för att främja barnens språkutveckling? Vad är det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att främja flerspråkiga barns språkutveckling? Undersökningen grundas på en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet får vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmål än svenska. I vår undersökning har vi sett att hur modersmålstränares och pedagogers arbete handlar mycket om individen och deras behov samt vilka förutsättningar som finns. Modersmålsstöd stärker barnens modersmål men även barnens kulturella identitet.

Forskning och både nationella och internationella undersökningar har visat att Sveriges nyanlända elever får dåliga resultat i matematik. Om detta fortsätter finns risken att en stor grupp människor utesluts från samhället. Därför behöver de arbetssätt som karaktäriserar undervisning som främjar nyanländas matematiska förmåga belysas. Denna studie syftar till att ge råd till läraren för att lyckas med detta. För att finna dessa råd har en systematisk litteraturstudie gjorts. Genom analys av texter har tre huvudområden formats. Undervisning som främjar nyanlända elevers matematiska lärande har karaktäriserats som språkfokuserat med ett innehåll av visuella och praktiska material utförda av en lärare som innehar en integrerande och ansvarstagande karaktär. Resultatet av denna studie visar att en lärare som ser sina elever som individer och ser positivt på deras bidrag i klassrummet lyckas i sitt arbete mot att alla elever ska utvecklas så långt de kan. / <p>Matematikdidaktik</p>

Denna studie har som syfte att lyfta fram hur ett antal pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete i en barngrupp med stor språklig mångfald och hur de tänker sig kunna främja barnens svenska språkutveckling och deras samspel. Ytterligare syfte med studien var att ta reda på vilken betydelse det verbala svenska språket ges samt vilka svårigheter de ser och kompetenser de anser sig behöva inom sitt arbete i en flerspråkig barngrupp. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenografisk forskningsansats där vi har intervjuat åtta verksamma pedagoger i fyra flerspråkiga förskolor. Resultatet visar att det finns flera olika sätt att arbeta språkutvecklande och för att främja samspelet barnen emellan. Vad gäller det verbala svenska språket så har det, enligt pedagogerna, en stor roll för att kunna förstå varandra. Dock används andra typer av kommunikationssätt när det verbala språket inte är tillräckligt, som exempelvis kroppsspråk, mimik med mera. Kompetenser som anses vara av vikt är den pedagogiska utbildningen samt de personliga egenskaperna i form av exempelvis närvaro samt lyhördhet. De svårigheter pedagogerna möter i verksamheten är att hitta det arbetssätt som ger barnen i en förskola med språklig mångfald störst möjlighet att utveckla en vardaglig kommunikation. Det framkommer även att det är brist på de kompetenser som krävs för att kunna driva en utvecklande och lärande miljö i den flerspråkiga förskolan. De stora barngrupperna samt bristen på förskollärare och den flerspråkighet som råder i dagens Sverige beskriver pedagogerna är den avgörande faktorn till förskolans komplexitet.

Enligt Skolverket (2008) har ungefär en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstaspråk. Flerspråkiga barn eller barn med små eller inga svenskkunskaper är därför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvärtom något som allt fler lärare i allt större utsträckning kan förväntas komma i kontakt med. Detta kräver speciell kompetens av lärarna. Det övergripande syftet med detta arbete var därför att närmare studera hur arbetet med flerspråkiga elever sker i skolan. I det här examensarbetet gjordes en undersökning av hur lärare i praktiken arbetar med flerspråkiga elever, detta genom en observation av tre lärare i deras undervisning av samma förstaklass med många (tre av fyra) flerspråkiga elever. Under observationen fokuserades det på aspekterna metoder och strategier, kommunikation och interaktion samt flerspråkighet som stöd. Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogerna i stor utsträckning använde sig av de i litteraturen och forskningen beskrivna metoderna i sin undervisning. De flesta observerade strategier har gott stöd i den relevanta litteraturen. Utöver en extra tydlighet i muntliga och skriftliga instruktioner, liksom en mycket metodisk användning av tavlan, skilde sig inte undervisningen från den i klasser med få eller inga flerspråkiga elever, enligt våra erfarenheter från tidigare vfu:er. Detta kan till viss del bero på att ingen av de observerade lärarna hade formell utbildning i svenska som andraspråk.

The study was conducted in a multilingual preschool setting in a city in the south of Sweden. The aim of the study was to highlight and to understand how children’s abilities to communicate with each other vary in different situations in a preschool setting. The result indicates that children’s opportunities to position themselves as communicative agents sometimes are restricted by the institutional order of the pre-school. The result also points to the importance of fields of free action for the development of children’s communication-skills.

Syftet med vår undersökning var att vi ville ta reda på vilka metoder logopeder använder när de fastställer diagnosen språkstörning hos flerspråkiga barn och om där finns risk för fel- diagnostisering. Vi ville även ta reda på hur man jobbar med dessa barn i språkförskolor. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med fyra logopeder. Vi valde även att göra en observation av en logoped i arbetet med barn på en språkavdelning på en förskola. Resultatet av vår undersökning visade att det finns för få tester som är anpassade till flerspråkiga barn. Logopederna använder sig hellre av informella test som t.ex. bilder, spel samt samtal med barnet och föräldrarna. Vi kunde också konstatera att det kan finnas en risk för feldiagnostisering och risken är större på skolor och bland logopeder som inte har erfarenhet av flerspråkiga barn. Resultatet visade också på att man arbetar likadant med en- och flerspråkiga barn. Skillnaden är att man måste arbeta på barnets båda språk för att nå bästa resultat. I detta arbete används både modersmålslärare och annan flerspråkig personal.

Flerspråkiga elever börjar skolan med skilda språkliga förutsättningar vilket kan påverka deras skriftspråkstillägnande eftersom eleverna förväntas att lära sig att läsa och skriva på svenska i första hand. För att ge eleverna goda möjligheter att tillägna sig skriftspråket betonas förebyggande arbete för att undvika läs- och skrivproblematik vilket är något som modersmålslärare och specialpedagoger har erfarenheter av och kan samverkan kring. Studien syftar därför till att utveckla innebörder av specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar av att samverka samt undersöka om ett flerspråkigt kartläggningsredskap kan ge stöd i samverkan och bidra till förståelse av flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande. Studiens teoretiska del beskriver läsning och skrivning ur ett andraspråksperspektiv samt förutsättningar för samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning och med frågeformulär från 23 specialpedagoger och 27 modersmålslärare. Resultatet visar att det finns en variation av uppfattningar av att samverka eftersom samverkan i sig är ett komplext fenomen. Samverkan uppfattas på olika sätt vilket ger olika konsekvenser för dem som ska samverka. Samverkan kan uppfattas som situationsbunden vilket medför att det kan vara svårt att uppfatta möjligheter till samverkan. Samverkan kan också uppfattas som relationsbunden vilket innebär att samverkan utvecklas på olika sätt beroende på vilken relation som skapas. Om samverkan uppfattas utgöras av ambition innebär det att drivkraften till att söka svar kring de gemensamma flerspråkiga elevernas läsning och skrivning utvecklar samverkan i olika riktningar. Resultatet av kartläggningsredskapets stödjande funktion visar att redskapet inbjuder till samtal och diskussioner och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper kring eleverna. En övergripande slutsats som dras av studiens resultat är att för att specialpedagoger och modersmålslärare ska kunna samverka kring och arbeta förebyggande med sina elevers läsning och skrivning behöver de ges möjligheter att mötas, samtala och diskutera utifrån sina specifika kompetenser i ett flerspråkigt perspektiv. Det flerspråkiga kartläggningsredskapet kan bidra till samtal och diskussioner kring de gemensamma elevernas läsning och skrivning på olika språk och på så sätt öka förståelse för flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare på fritidshemmet beskriver att de kommunicerar med flerspråkiga elever med bristande kunskaper i svenska.  Forskningsfrågorna är: Vilka regler finns vad gäller vilka språk som får användas på fritidshemmet?, Hur gör lärarna på fritidshemmet när det uppstår missförstånd i kommunikationen? samt Hur kommunicerar lärarna på fritidshemmet med elever och vårdnadshavare med kunskaper i andra språk? Empirin är skapad genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige. Sammanlagt intervjuades sex lärare på fyra olika fritidshem. Resultaten visar att fritidshemmen har regler kring språk. Bara svenska ska pratas och det ska vara ett gott språkbruk. Kommunikationen med elever sker muntligt, men även med hjälp av tolk eller via andra elever. Vidare framkom att kommunikationen skedde med kroppsspråket, som till exempel pekande. Lärarna i studien menade att de inte arbetar med språk på ett specifikt sätt. Vid senare samtal visade det sig vara de motsatta. Missförstånd har uppstått hos både elever och vårdnadshavare. Då försöker lärarna att förklara igen. Lärarna i studien kan engelska, tyska, franska och spanska, men i varierande kunskaper. Bland eleverna är arabiska, assyriska och bosniska  representerade enligt majoriteten lärare. Elever med andra modersmål än svenska lär sig svenska väldigt fort.