Enligt Skolverket (2008) har ungefär en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstaspråk. Flerspråkiga barn eller barn med små eller inga svenskkunskaper är därför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvärtom något som allt fler lärare i allt större utsträckning kan förväntas komma i kontakt med. Detta kräver speciell kompetens av lärarna. Det övergripande syftet med detta arbete var därför att närmare studera hur arbetet med flerspråkiga elever sker i skolan. I det här examensarbetet gjordes en undersökning av hur lärare i praktiken arbetar med flerspråkiga elever, detta genom en observation av tre lärare i deras undervisning av samma förstaklass med många (tre av fyra) flerspråkiga elever. Under observationen fokuserades det på aspekterna metoder och strategier, kommunikation och interaktion samt flerspråkighet som stöd. Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogerna i stor utsträckning använde sig av de i litteraturen och forskningen beskrivna metoderna i sin undervisning. De flesta observerade strategier har gott stöd i den relevanta litteraturen. Utöver en extra tydlighet i muntliga och skriftliga instruktioner, liksom en mycket metodisk användning av tavlan, skilde sig inte undervisningen från den i klasser med få eller inga flerspråkiga elever, enligt våra erfarenheter från tidigare vfu:er. Detta kan till viss del bero på att ingen av de observerade lärarna hade formell utbildning i svenska som andraspråk.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga användning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars respektive flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten. Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska. Finska var det språk de flesta informanter lärde sig först och de flesta lärde sig även att läsa och skriva på finska. Fler flickor än pojkar talar svenska tillsammans med kompisar både i och utanför skolan. I klassrummet vill fler flickor än pojkar tala svenska. Hälften av informanterna känner sig mest bekväma med att använda svenska.

Andraspråksinlärning är ett komplext område för både lärare ochelever. Kunskapsmål såväl som trivsel ska uppnås och för dettabehövs stöd och uppmuntran från alla inom skolans verksamhet.Syftet med det här examensarbetet var att kartlägga hur möten serut i den mångkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie där ett urval forskning omandraspråkselevers språkutveckling har studerats. Studiens resultatär indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frånförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandraspråk, språkets betydelse för ämneskunskaper,modersmålsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvåspråkiga elevers språkutveckling på både första- ochandraspråket. Det är flera faktorer som spelar roll förandraspråkselevers trivsel så som lokaler, samhörighet ochpedagogiska insatser som utmanar eleverna samtidigt som destöttar. Framtida forskning och utbildning behövs inom ämnet föratt säkra framtidens andraspråkselevers positiva upplevelser iskolan.

Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers and study supervisors for year 1-3 teach newly arrived students’ in mathematical word problems and their views on the students’ challenges. The method used for this study is qualitative semi-structures interviews aimed at teachers and study supervisors. The study is based upon ten interviews, six teachers and four study supervisors. The sociocultural perspective on learning is used, as this perspective is implemented in Swedish school system. The result of the study show the importance of the Swedish language for newly arrived students to be able to take on mathematical word problems. Furthermore, the result shows that the difficulties for newly arrived students lie mainly in their language skills rather than their mathematical skills. Previous research and the result of the interviews also confirm this and emphasize the importance of study guidance in the students’ native language. Keywords Word problems, socio-cultural perspective, newly arrived students, bilingual teaching

<p>The purpose of the study was to examine how teachers currently working with students who have a mother tongue other than Swedish. The investigation has been carried out using three qualitative research interviews. It has been shown that some educators believe that inclusion in the regular classroom instruction has been giving the best results for students' language development. It has provided great opportunities for discussion and group work. Teachers have given tips on how to work with these students so that they develop in the Swedish language. I have been through the literature revealed that multilingualism opens up many avenues for children, but it also puts obstacles. Barriers preventing students' language development but also social development. Syllabus for Swedish as a second language show that the students will develop the linguistic skills so they can communicate in different contexts.</p>

I takt med den ökade invandringen till Sverige har vikten av att inkludera de tvåspråkiga elevernas förstaspråk i undervisningen blivit allt viktigare. Begrepp som förekommer inom fysiken är ofta abstrakta och svåra att förstå. Med hjälp av förstaspråket kan eleverna lättare ta till sig ämnesinnehållet. Syftet med denna studie är att få kunskaper kring användningen av translanguaging hos de arabisktalande eleverna när de ska förklara begrepp inom rymden. Translanguaging som metod har vid en sammanställning av ett forskningsläge visat att det stöttar de tvåspråkiga eleverna på flera sätt i NO-undervisningen. Eftersom det inte framkom hur skolor som inte använder sig av metoden arbetar för att hjälpa de tvåspråkiga eleverna, blir det intressant att se huruvida eleverna ändå använder sig av de strategier som finns inom translanguaging. Vår förhoppning är att resultaten kan komma till gagn för lärare i NO.  Studiens resultat visar på att eleverna använder sig av translanguaging vid tillfällen då de arbetar i grupper där gruppmedlemmarna är arabisktalande. När elevernas förstaspråk eller andraspråk inte räcker till vid förklaring av ett begrepp, används istället kroppsspråket som ett kompletterande redskap. Även om användningen av arabiska kan hjälpa eleven att uttrycka sin förståelse för begrepp inom rymden, finns det tillfällen då förstaspråket inte alltid räcker till. Begrepp som kräver längre och djupare resonemang ställer också högre krav på att eleven kan behärska ett mer naturvetenskapligt språk. Eftersom elevernas kunskaper i förstaspråket är begränsade till det vardagliga språket, blir det därmed svårt för dem att fullt utnyttja sina språkliga resurser i NOundervisningen. Att eleverna inte var vana vid translanguaging kan också haft en inverkan på hur väl de lyckades använda sig av sitt förstaspråk.

This study explores how teachers view the role of students’ multilingualism at a Language Introduction Program (Språkintroduktion) for newly arrived students aged 16–20 in Sweden. Through qualitative interviews with teachers, analyzed through phenomenography theory, the study explores when teachers make use of their students’ multilingualism and what potential risks they view with a multilingual pedagogy. Students’ languages are used by all informants for translation and brief explanations, and by some informants to read texts and discuss subject matter as well. The main risks highlighted by some informants are large groups of pupils with a shared language dominating the classroom at the expense of the rest, and the use of the mother tongue being detrimental to the pupils’ exposure to the target language. The study concludes that the issue of multilingual pedagogy requires situation-specific professional decisions based on the individuals’ needs and the group’s social dynamics. For teachers to make such decisions, increased knowledge about meaningful multilingual teaching methods is required.

Många elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan är därmed ett nytt språk för dem. Här, mer än på andra skolor, är språket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som åtgärd och redskap när språket inte räcker till för att kunna följa kursplanen, och när eleverna inte har tillräckligt stark språkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap. Jag genomförde två undersökningar i två olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjälp av enkäter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning när språket inte räckte till, samt dess betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling, och därmed deras självförtroende som i sin tur påverkar deras lärande. Undersökningen visade att de elever som erbjuds studiehandledning på modersmålet klarar sig bra i skolan, och upplever sina studier som lättare och roligare.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter eleverna har i förberedelseklasser och vad förberedelseklasslärarna anser om matematikundervisningen i förberedelseklassen. Dessutom skall modersmålslärarens roll i matematikundervisningen belysas. Jag har valt enkätundersökning med elever och förberedelseklasslärare samt intervjuer med modersmålslärare som metod. Resultaten pekar på att förberedelseklasseleverna har problem med det svenska språket, samt att modersmålslärarna spelar stor roll för undervisningen. Eleverna i förberedelseklasserna kan klara av matematikundervisningen trots en dålig bas i det svenska språket. Detta görs med genom en tvåspråkig undervisning med hjälp av både förberedelseklassläraren och modersmålsläraren. Modersmålsläraren kan förmedla matematikundervisningen på ett sätt som är enklare för de nyanlända eleverna att ta till sig.