No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker huruvida det går att finna ett samband mellan maskulinitetsskapande och djurblivande i två kortromaner från förra sekelskiftet, Selma Lagerlöfs En herrgårdssägenoch August Strindbergs Tschandala. I båda texterna förvandlas en man, mer eller mindre, till ett djur; hos Lagerlöf är det Gunnar Hede, som går under namnet Getabocken, och hos Strindberg är det Jensen, som av sin antagonist magister Törner förvandlas till en hund. Med hjälp av maskulinitetsteori och djurstudier analyseras hur de rådande manlighetsidealen tar sig uttryck i de båda romanerna, hur djur och djuriskhet framställs samt hur ett misslyckat maskulinitetsskapande kan resultera i en djurtransformation. Då den västerländske mannen länge har setts som normen för det neutralt mänskliga blir kvinnor, barn, djur och så vidare något avvikande. Detta, menar jag, gällerockså den omanlige mannen. Analysen visaratt såväl Hede som Jensen avviker från den hegemoniska maskuliniteten och därför kan liknas vid, eller förvandlas till, djur. De båda männen går dock synnerligen olika öden till mötes; där Hede slutligen räddas tillbaka till människorna, är drivkraften genom Tschandala att avmaskulinisera Jensen, förvandla honom till en hund och således göra honom möjlig att döda. Denna skillnad låter sig förklaras genom den homosociala aspekten av maskulinitetsskapandet. Mellan Törner och Jensen råder en ständig maktkamp och då inte heller Törner helt lyckas leva upp till manlighetsnormen finns där den ständiga rädslan för att bli dominerad, ett fenomen som mansforskaren Michael S. Kimmel beskriver i Manhood in America. För att själv inte bli en omanlig man, vilket kan likställas med att vara ett djur, måste Törner se till att Jensen blir det. Den här maktkampen är inte lika tongivande i En herrgårdssägen. De män som Hede speglas mot förekommer endast tidigt i romanen; på det stora hela är han mest omgiven av kvinnor. Då kvinnor inte ryms i den manliga/mänskliga hierarkin finns hos dem varken behov eller möjlighet att avmaskulinisera Hede. Det går även att ana ett försök till en så kallad positiv avmaskulinisering, ett ifrågasättande av normerna, som symboliseras av Hedes fiolspel. Detta försök lyckas inte fullt ut; slutligen är det den heterosexuella kärleken –en grundpelare i maskuliniteten –som gör Hede till en människa, och en man, igen. En väsentlig skillnad männen emellan ligger också i deras etnicitetstillhörigheter. Enligt den maskulinitetsmodell som sociologen Raewyn Connell en gång introducerat tillhör Jensen den marginaliserade maskuliniteten, varför han–i likhet med kvinnor –står utanför den manliga hierarkin och därför inte har möjlighet att bli en riktig man. Hede däremot har etniciteten på sin sida och således också chans att räknas som en man.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Ett land som fortfarande har känner av konsekvenserna av ett krig där turismen var en av de verksamheter som drabbades hårt. Kan de vända krigets negativa konsekvenser till en stark turistverksamhet som bidrar till uppbyggnaden av landet igen? Vilka metoder ska det använda och vart kan de ta inspiration ifrån? Dark tourism är en form av turism som växer sig allt starkare runt om i världen och i Kroatien kan den ha en framtid. Denna studie har undersökt vilka förutsättningarna är för dark tourism på destinationer som drabbats hårt av kriget 1991– 95. Studien fokuserar på fyra destinationer där två är utanför Kroatien och två i kontinentala Kroatien. Det som framgår av resultaten i studien är att destinationerna i Kroatien fortfarande har mycket kvar att arbeta på för att skapa den bästa möjliga förutsättningen för dark tourism i landet. / A country that still feels the consequences from a war that crippled the tourism industry. Could they possibly turn the negative consequences to a new and strong tourism industry? What methods are to be used and from where could they take inspiration? Dark tourism is a form of tourism that’s only getting stronger across the world and in Croatia it might have a future. This paper has conducted a study on the conditions for dark tourism in destinations that have been the subject of war 1991-95. The study focuses on four destinations, two of which are outside of Croatia and two that lay within Croatia. The results from the conducted studies indicates that the destinations in Croatia have a lot of work ahead of them to create the best conditions for dark tourism in their country.