• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1857
  • 46
  • 4
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 1914
  • 1914
  • 1914
  • 1914
  • 178
  • 165
  • 164
  • 144
  • 123
  • 114
  • 113
  • 108
  • 108
  • 99
  • 89
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg inom Reggio Emilia filosofin

Söderström, Marie January 2008 (has links)
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation blir en del i barnets läroprocess ur pedagogens perspektiv samt vilka möjligheter och hinder som finns kring pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg. I studien används kvalitativa intervjuer och observationer som tekniker för att samla information. Det sker med hjälp av pedagoger och barngrupper på en förskola. Av resultatet framgår att samtliga pedagoger framhåller att pedagogisk dokumentation synliggör barnet och deras läroprocess samt gynnar pedagogens egen läroprocess. Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan pedagogen ge tillbaka dokumentationen till barnet och därigenom sker en utveckling. Tidsfaktorn är ett hinder som pedagogerna berör under intervjun vilket innebär för pedagogen att det är svårt att finna tid då dokumentationen ska bearbetas. Pedagogerna anser att det är stimulerande att arbeta med pedagogisk dokumentation då det ger både dem och barnen något. Det kan i sin tur leda till att pedagogers glädje och engagemang smittar av sig på barnen vilka får en positiv upplevelse under sin tid på förskolan.
2

Skönlitteratur i undervisningen : – En studie i grundskolans år 3

Brink, Mikaela, Eriksson, Evelyn January 2008 (has links)
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen samt syftet med användningen. Vi har också undersökt hur lärare och pojkar respektive flickor upplever användandet av skönlitteratur i undervisningen. Metoden som valts för insamling av data är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare och elever som är verksamma i grundskolans år tre. Resultaten visar att lärare använder skönlitteratur på flera olika sätt i skolans verksamhet. Lärare beskriver att arbetssätten med skönlitteratur ofta har ett klart syfte. Lärare upplever användning av skönlitteratur som positiv och anser även att skönlitteratur kan bidra till en varierad undervisning. Pojkar och flickor är olika och upplever inte användning av skönlitteratur på samma sätt. Dessa upplevelser anser vi har sitt ursprung från ett genusperspektiv. Intresset är en kategori som styr valet av en skönlitterär bok både för pojkar och för flickor. De båda könen har ofta väldigt olika intresseområden då det gäller val av skönlitterär bok. Upplevelsen av det specifika arbetssättet där skönlitteratur är integrerat skiljer sig också åt mellan pojkar och flickor. Pojkar arbetar gärna med praktiska arbetssätt och samtidigt som flickor ofta vill samtala och läsa själva. Vårt resultat visar tydliga skillnader på pojkar och flickors upplevelser.
3

Gruppsammansättning och lärande : Hur elever ser på sitt lärande i grupparbeten

Landgren, Pia January 2008 (has links)
The aim with the study has been to get an overview of how students perceive their learning in group projects. The survey has been implemented with a quantitative questionnaire with qualitative elements during guidance. Students in grade 9 in a secondary school answered a survey study where they should take side to several proposals about learning and group work. The result shows that students in general do not find learning in group as the best learning method, but instead prefer individual learning methods when to learn new things. On the contrary, students claim that they learn best when group members not think as they but think in another direction. Several students claim that they have experienced not being welcomed in a group work and that these experiences have affected upon them. Nevertheless, this study is not profound enough to answer how that comes, to find a more adequate answer to how this affect their motivation for learning would need further studies and depth interviews.
4

Den som äter bra, arbetar bra : Skolmatens påverkan - ur ett elevperspektiv

Ekström, Jenny, Johansson, Tove January 2009 (has links)
Syftet med vår uppsats är att undersöka hur eleverna upplever att de påverkas av skolmaten. Forskning visar att det finns ett samband mellan matens näringsinnehåll och vår prestationsförmåga. Vår undersökning gjordes i form av kvalitativa intervjuer av 16 elever, från två olika grundskolor. Resultatet av studien visar på ett samband mellan den mat eleverna serveras i skolan och hur väl de klarar av skolarbetet.
5

Lärobokens roll för undervisningen i engelska

Bäck, Marie January 2008 (has links)
The purpose of this study is to investigate and describe the role of course books for teaching English to children at intermediate level of primary school in Sweden. The essay is based on a descriptive, qualitative method and interviews have been conducted with seven teachers in different schools, teaching English in year 4, 5 and 6. The result of the study shows that course books have considerably influence on the teaching of English in the schools who took part in this investigation. The participating teachers use a course book as main teaching material and almost everybody follows the traditional routine working with Textbook and complementary tasks in Workbook every week. They base their lessons on course books and use alternative teaching material mainly for fun activities, speaking practice and individualization. Even though all teachers rank speaking and listening as most important for new learners, it is reading which has the largest impact on their teaching. Only two teachers use the language for purposeful communication by having English as work language in the classroom.
6

Förändringsbenägenhet under utbildningstiden : En enkätstudie om förändringar i attityder till ämnesinnehåll och yrkesroll bland idrottslärarstudenter

Sundell, Mats January 2008 (has links)
Syfte och frågeställningar Avsikten med uppsatsen är att se om det sker någon förändring hos idrottslärarstudenter under utbildningens gång vad avser attityden till yrkesrollen och vissa undervisningsmoment. Ytterligare ett syfte har varit att försöka bedöma vilka grupper i studenternas närhet, som har haft störst betydelse för dessa attitydförändringar. Mina frågeställningar har berört några undervisningsmoment, yrkets status och påverkan från grupper i närmiljön. Metod Undersökningsgruppen har varit lärarstudenter på GIH i slutet av deras utbildning. Frågorna har handlat om deras attityder i början och i slutet av utbildningen. Jag har valt en enkätstudie med slutna svarsalternativ, med femgradiga och sjugradiga skalor. Den har bestått av 21 frågor. Den har besvarats av 36 studenter av 42 möjliga och den genomfördes under våren 2008. Resultat Resultaten visar att det sker förändringar för det första i attityden till yrkesrollen, vilken förstärks positivt. För det andra sker en ändring i attityden till olika undervisningsmoment, där de moment man i början inte bedömde så viktiga, fick ökad betydelse senare i utbildningen. Av grupper i närmiljön ökade betydelsen av de personer, som stod för den verksamhetsförlagda utbildningen mest. Slutsats Det sker stora förändringar i såväl attityden till yrkesrollen, som till innehållet i den undervisning man vill bedriva. Man har fått en mer positiv attityd till sin yrkesroll. Man har ändrat inställningen till olika utbildningsmoment, och man har satt kunskapen i högsätet. / Lärarprogrammet 2000-2003
7

Vad hände sedan? : En enkätstudie av avgångsstudenterna på Idrottshögskolans lärarprogram 1997

Elveljung, Gunnar January 2008 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH). Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen: - Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket? - Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det? Metod Utifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkäten Resultat 61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket. Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid. Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning. Slutsats Tre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar. Utbildningen var bra men mer undervisning kring skolan som arbetsplats och dess arbetsvillkor hade kanske kunnat bidra till att fler varit verksamma som idrottslärare idag. / Uppsats 7 poäng Lärarprogrammet 1994-1997
8

Åldersintegrerad idrottsundervisning : Idrottslärares inställning och erfarenheter

Eriksson, Pär-Ola January 2008 (has links)
Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka idrottslärares inställning till, samt erfarenheter av åldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun. • Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning? • Vilka begränsningar och möjligheter upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning? • Hur är förutsättningarna för idrottslärare att lyckas få till en god undervisning för samtliga elever om man jämför åldersintegrerad undervisning med åldershomogen undervisning? Metod I studien deltog fem idrottslärare som alla är eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av både åldersintegrerad och åldershomogen undervisning i årskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning. Resultat Enligt intervjuade personer är åldersintegrering är en ramfaktor som främst ger begränsningar, de var sparsamma med att påvisa möjligheter med undervisningsformen. Intervjuresultatet pekar på att svaga elever gynnas av åldersintegrering, tydligt är också att ett mer förlåtande klimat uppstår samt att konkurrensen i klassen minskar med åldersintegrering. Slutsats Den slutsats jag anser mig kunna dra är att idrottslärarna till stor del är negativt inställda till åldersintegrerad undervisning, de hävdar dock att det sociala klimatet förbättras. Man ser fler svårigheter/begränsningar än möjligheter. Ytterligare en slutsats jag kan dra är att idrottslärare upplever åldersintegrerad undervisning är mer krävande än åldershomogen undervisning. / Lärarprogrammet 1997-2000
9

Är lärare i idrott och hälsa rätt rustade för IUP? : en kvalitativ studie om individuella utvecklingsplaner

Audell, Charlott January 2008 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus: - Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna? - Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP? - Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa? Metod Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg. Urvalsgruppen gjordes av bekvämlighetsskäl, jag har tagit kontakt med ett antal kollegor och frågat om de kunde tänka sig att bli intervjuade angående IUP. Resultat Resultatet på studien visar att de intervjuade lärarna i idrott och hälsa upplever tiden som det som saknas mest för att lyckas bättre med IUP. Det finns många fördelar med IUP och lärarna i studien lyfte fram att de ger en tydlig bild till elev och föräldrar. Även det att föräldrar och elever blir mer delaktiga i skolarbetet, är positivt. IUP är även till fördel vid lärarbyten. De svårigheter som lärarna i studien tar upp är bristen av ett gemensamt språk, svårigheter i hur de ska formulera sig när de skriver IUP . Tid för pedagogiska diskussioner mellan lärare, är en annan bit som efterlyses av lärarna. Slutsats Det är tydligt att lärare i idrott och hälsa upplever ett behov av fortbildning, för att lyckas bättre med hur de ska formulera sig i de IUP. Fortbildningen kan vara i form av pedagogiska diskussioner, men det är viktigt att tid ges till detta. / Specialidrottstränar/lärarlinjen 1995-1998
10

Grupprocesser som väg till sociala mål : gymnasieelevers uppfattning om det egna lärandet under fältövningar i Stockholms skärgård

Lejdemalm, Thomas January 2008 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka i vilken grad elever på Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de når ett antal ett antal sociala mål i Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994, och deras uppfattning om hur måluppfyllelsen gått till. Frågeställningar: • ”Produkten.” Är eleverna medvetna om vad de lär sig under sina tre Korsöveckor, vad gäller de sociala målen, och i så fall i vilken utsträckning och på vilket sätt? • ”Processen.” Har eleverna en bild av den egna lärprocessen, och hur ser den i så fall ut? Hur ter sig deras föreställningar om när de uppnådde olika mål och hur det gick till? Metod Uppsatsen som helhet är resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs på fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur årskurs tre på Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till två huvudsakliga frågeställningar och undergrupper med hjälp av meningskategorisering. Citat bröts ut och återges för att illustrera resultaten. Resultat Informanterna ger flera exempel på god metakognitiv insikt i både undervisningsmål och undervisningsformer. Skolans tolkning av de sociala målen har slagit igenom och dess tankar om erfarenhetsbaserat lärande och samarbetslärande är väl grundade i elevernas uppfattningar om hur de lär sig. Utrymme till förbättring och utveckling från skolans sida identifieras genom fokusgruppernas samtal. Slutsats Förutsättningarna för metakognition ligger i detta fall på en acceptabel nivå. Dock bör utveckling ske på några områden; Eleverna i årskurs 1 bör tydligare sättas in i lärandemål och -former. En modell med loggböcker för medveten metakognition bör utredas. Eleverna bör få ökad möjlighet att i årskurs 1 skapa sig en bild av sina egna problemlösningmetoder. Tiden för reflektion bör öka, och även förläggas på lämpligare tidpunkter än nu. Supplemental instruction, SI, som en modell för elever-lär-elever bör utredas. Slutligen bör arbetet med att nå de sociala målen dokumenteras tydligare av skolan. / Lärarprogrammet 1994-1997

Page generated in 0.0924 seconds