<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur läraren i idrott och hälsa arbetar med hälsa. Försöker även ta reda på hur läraren i idrott och hälsa tolkar hälsa som utgångspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat på att det inte finns en samsyn gällande hälsa inom ämnet idrott och hälsa bland lärare men i den här studien utrycker lärarna en samsyn. Studien visar att lärare i idrott och hälsa ser på hälsa på liknande sätt men att lärarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hälsa.  I studien finns det en samsyn inom hälsa men lärarna har svårt att verbalt uttrycka den.  Lärarna arbetar med hälsa genom vad de benämner praktisk teori. Praktisk teori syftar på att lärarna informerar eleverna om skälen till aktiviteterna medan de utför dem. Lärarna som deltog i undersökningen betonade starkt sambandet som borde finnas mellan idrott och hälsa men även sambandet mellan samhället och skolan. Därmed erbjuder lärarna eleverna ett brett utbud av aktiviteter så att eleverna får möjligheten att upptäcka vad som passar just dem. Lärarna i idrott och hälsa arbetar med hälsa genom att skapa ett intresse för rörelse, visa sambandet mellan fysiskt och psykiskt välbefinnande och uppmärksammar eleverna på de risker och möjligheter som finns inom hälsa. Lärarna i idrott och hälsa uppger att genom sitt arbete med hälsa uppmanar dem till ett fortsatt hälsosamt liv.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvägledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vägledningssamtal.  Validering handlar om att hjälpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade på ett formellt dokument, vilket kan benämnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen är genomförd genom att enkät har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvägledare över olika delar av Sverige. I denna enkät har de fått möjlighet att ge sin syn på valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkäten visar på ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i ämnet bland studie- och yrkesvägledarna. I sin profession arbetar man med validering i vägledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen. Synen på vad validering är och att det är en kunskapsmätare förenlig med de definitioner som finns kring validering.</p>

<p>Under kursen SKK (Språk, kultur och kommunikation vid Umeå Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrån en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utländska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhället som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan är många. Kulturella skillnader såsom religion och levnadssätt kan bidra till segregation men även de bristfälliga kunskaperna i det svenska språket hos vissa elever med utländsk bakgrund kan vara en bidragande faktor. Skolan, språket och arbetsmarknaden är sociala värden som tas upp i många fall som segregationsskapande. Skolans uppdrag är att erbjuda utbildning och trygghet till alla elever oavsett kön, klass eller etnicitet. Skolan ska erbjuda ett internationellt perspektiv för alla elever, det innebär förutom att eleverna ska kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang även att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom Sverige. Enligt Lpo-94 och den svenska skolans värdegrund och uppdrag ska skolan främja förståelsen för andra människor. Skolan är en mötesplats för sociala och kulturella möten där ansvaret för att stärka dessa möten ligger hos alla som arbetar och verkar på skolan. Genom enkät och gruppintervjuer med elever i de senare skolåren samt vuxna på skolorna har vi kunnat utföra vår studie där resultatet visar tydligt att språket är ett viktigt redskap i integrationsarbetet men även samhället spelar en stor roll. Vid jämförelse av skolorna kan vi konstatera att en skola i en större kommun lyckas bättre med integrering än en mindre sådan.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur bild- och svensklärare i Skellefteå kommun ser på arbetet nu jämfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig åt. Denna undersökning har utgått från följande frågeställningar: Hur upplever bildlärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Hur upplever svensklärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Skiljer sig bildlärarnas upplevelse av arbetslag mot svensklärarnas? Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och läroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige. Undersökningen grundar sig på en enkätundersökning gjord av bild- och svensklärare i Skellefteå kommuns grundskolor år 2000. Något som måste kommenteras är det stora bortfall som blev följden av för få inkomna enkäter. Detta får givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar åt olika håll och ger således arbetet en mer kvalitativ prägel. Det som framkommit av undersökningen är att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervägande positiva effekter. Bland annat pekar man på förbättrad elevvård, idén med arbetslag har mottagits positivt då det gett förbättrade möjligheter att ventilera stress och oro. Det fanns däremot inga tydliga tendenser på att man inom de olika lärarkategorierna uppfattade införandet av arbetslag på olika sätt. Det verkar mera ha att göra med vilken personlighetstyp man tillhör.</p>

No description available.

No description available.

<p>cultural concern, education, formalization level, Namibia, realization level, senior secondary school</p> / VG