• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1858
  • 46
  • 4
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 1915
  • 1915
  • 1915
  • 1915
  • 178
  • 165
  • 164
  • 144
  • 124
  • 114
  • 113
  • 108
  • 108
  • 99
  • 89
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Friluftsliv i Skolan : en komparativ studie av friluftslivsundervisning i den svenska och norska grundskolan

Lönn, Lena, Schmidt, Mikael January 2005 (has links)
<p>Syfte</p><p>Studiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och därvid jämföra möjligheter och inställningen till friluftsliv samt ställa detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.</p><p>Metod</p><p>Studien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie, där bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jämföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. Därutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att få en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmässigt valts ut. En förfrågan sändes till åtta skolor i varje stad, de sex skolor som först visade intresse deltog i studien.</p><p>Resultat</p><p>Kursplanerna för respektive land skiljer sig i den mån att den norska är centralt styrd och den svenska lokalt styrd. I den norska kursplanen för Idrott (kroppsøvning) finns tydliga instruktioner om vad eleverna ska undervisas i, beträffande friluftsliv. I den svenska kursplanen för Idrott och Hälsa finns friluftsliv med som ett obligatoriskt moment men vad som ska/bör ingå i undervisningen är upp till varje skola att bestämma.¨</p><p>I de telefonintervjuer som genomfördes deltog sex idrottslärare, tre från varje land. De tre intervjuskolorna från Oslo hade alla en uteprofil, vilket resulterade i att eleverna var ute 1 gång/vecka till 1gång/varannan vecka. Utöver dessa dagar genomfördes två heldagar varje år, en på vintern och en på hösten alternativt våren. I de svenska skolorna genomfördes i regel två friluftsdagar varje år, en på vintern och en på våren. I de norska skolorna samarbetade klassläraren med idrottsläraren och de tillsammans planerade och genomförde dagarna, allt från enkel matlagning till paddling kunde prägla dessa dagar. De svenska skolorna lade stort fokus på orienteringsundervisning på vår/höstdagarna och vinterdagen bjöd på valmöjligheter som slalom, skridskor, pulka osv.</p><p>Slutsats</p><p>Friluftsundervisningen i de intervjuade skolorna skiljer sig markant, både i mängd och i innehåll. Integrering verkar vara nyckelordet för en väl fungerande friluftsundervisning. Det som skiljer skolorna åt och som kan vara förklaringen till variation i mängd friluftsundervisning är läroplanernas skillnader, pedagogernas personliga intresse, tidsramar, tradition/nationalism.</p>
42

Inställningen till ämnet Idrott och hälsa : En undersökning av attityder bland invandrarelever och svenska elever i grundskolan / The attitude towords the subject Physical Education : An investigation of attitudes among pupils with immigrant background and native pupils in the nine-year school

Marty Paseiro, Julio Cesar January 2005 (has links)
<p>The purpose of my work is to study what attitude pupils with immigrant background as well as native pupils have towards the subject Physical Education (PE). An other purpose with my work is to contribute in a way that all newly graduated PE teachers think of making the subject PE to a subject that all pupils regardless gender or background can get advantage of.</p><p>During the whole work I compare pupils with immigrant background to native pupils and boys to girls. The reason why I compared boys to girls is that I want to study how satisfied girls are compared to boys when it has to do with the subject PE. I consider that boys take more and more space in PE lessons.</p><p>The method I have used is both interviews and surveys. I chose a school in Stockholm. The investigation group consists of 50 pupils with immigrant background and 50 native pupils. Among the pupils with immigrant background were 30 boys and 20 girls and among the native pupils were 28 boys and 22 girls. The pupils had to answer a survey, some of them answered it during PE lessons and others answered it in the classroom. I interviewed two PE teachers in the same school. I asked the same questions to both teachers but I did the interviews with one at the time in order not to have a situation of influence.</p><p>The result and the conclusion of my study is that the subject PE is a very appreciated subject among pupils between 9-13 years regardless background. My study also shows that more native girls have a favourite sportman compared to girls with immigrant background. Why is it like that? This could be a topic for another study.</p><p>The teachers who took part in the survey did n't think that the attitude towards the subject PE is different between pupils with immigrant background and native pupils. They considered that some pupils with immigrant who were a little messy in the classroom did better during PE lessons.</p> / <p>Syftet jag hade med mitt arbete var att studera vilket inställning elever med invandrarbakgrund respektive svensk bakgrund har till ämnet Idrott och hälsa. Ett annat syfte jag hade med mitt arbete var att kunna bidra till att alla nyutbildade idrottslärare, tänker på att göra ämnet Idrott och hälsa till ett ämne som alla elever oavsett kön eller bakgrund kan få nytta av.</p><p>Under hela arbetet gör jag en jämförelse mellan elever med invandrarbakgrund och elever med svensk bakgrund och mellan pojkar och flickor. Anledningen att jag jämför pojkar med flickor är att jag vill studera hur nöjda flickorna är jämfört med pojkarna när det gäller ämnet Idrott och hälsa. Jag anser att pojkarna tar över mer och mer på idrottslektionerna.</p><p>Metoden jag har använt mig av är både intervjuer och enkäter. Jag valde en grundskola i Stockholm. Undersökningsgruppen bestod av 50 elever med invandrarbakgrund och 50 elever med svensk bakgrund. Bland de eleverna med invandrarbakgrund fanns 30 pojkar och 20 flickor och bland de eleverna med svensk bakgrund fanns 28 pojkar och 22 flickor.</p><p>Eleverna fick svara på en enkät, vissa fick svara på den under idrottslektionerna och andra svarade på den i klassrummet.</p><p>Jag intervjuade två idrottslärare i samma skola. Jag ställde samma frågor till de båda lärarna men intervjuerna genomförde jag med en och en för att undvika att de ena skulle kunna påverka den andra.</p><p>Resultat och slutsats av min studie är att ämnet Idrott och hälsa är ett väldigt uppskattat ämne bland elever mellan 9-13 år oavsett bakgrund. Flickornas svar visar att de inte är lika nöjda som pojkarna, speciellt flickor med invandrarbakgrund.</p><p>Min studie visar också att flera flickor med svensk bakgrund har en sportidol jämfört med flickor med invandrarbakgrund. Den här tolkar jag som om flickorna med svensk bakgrund är mer intresserade av sport än flickorna med invandrarbakgrund. Varför är det så? Det skulle kunna var ett ämne till en annan studie.</p><p>De lärarna som deltog i undersökningen tyckte inte att inställningen till ämnet Idrott och hälsa skiljer sig mellan elever med invandrarbakgrund och elever med svensk bakgrund. De ansåg att vissa elever med invandrarbakgrund som var lite stökiga i klassrummet fungerade bra på idrottslektioner.</p>
43

Den svettiga sanningen : Bedömning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa / The sweaty truth : Valuation and mark setting in physical education

Johansson, Jimmy, Lindahl, Benno, Rowa, Anders January 2005 (has links)
<p>Aim and questions</p><p>The purpose for this study was to investigate how marks and mark settings are formed in physical training at some compulsory schools. We also wanted to see how the criteria for marks are formed. These were the main questions during this study.</p><p>• How do the students find the evaluation and the making in physical training?</p><p>• Are there differences between different student groups when it comes to their experience around estimation and marking in physical training? (gender, marks, schools etc.)</p><p>• How do the teachers motivate their marking in physical training?</p><p>• Are there any differences between the criteria for marking between different schools?</p><p>Method</p><p>The study was carried out during the spring 2005 at eight schools in a municipality in the middle of Sweden. The study involved 339 students opinion polls and 12 teacher opinion polls. Four of the teachers were also interviewed. The criteria for marking were also collected from the schools in the study.</p><p>Results</p><p>The majorities of the students are satisfied with the marking and find the marks are fair, compared to other students. The students also feel that attendance, interest and hard working reflect the marks. About 50% of the students in the study think that the teacher compares students when marking and also that teachers may miss some results which could motivate some other mark. They also find that they have got information about the curriculum and criteria for marking. The teachers consider that they have informed the students about the criteria of marking and that the teaching is carried out according to the aims that the students should achieve during their senior year in high school. The teachers do compare students when marking. Almost 50% of the teachers in the study gave the students a lower mark in the 8:th year than in the 9:th year. The criteria for marking and the request for the marks differs between the schools in the study.</p><p>Conclusions</p><p>The evaluation and mark setting varies between the different schools and the teachers. The student’s opinions of mark setting and evaluation also vary between the different schools. The criteria for marking also vary between the different schools in the study.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka hur bedömning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa går till på grundskolan. Ytterligare ett syfte har varit att jämföra betygskriterierna i ämnet mellan olika grundskolor. Följande frågor har varit centrala för studien:</p><p>• Hur upplever eleven bedömning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa?</p><p>• Finns det skillnader mellan olika elevgrupper i deras upplevelser kring bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa? (kön, betyg, skolor etc.)</p><p>• Hur motiverar lärare i idrott och hälsa sin betygsättning?</p><p>• Hur ser betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa ut på olika grundskolor?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen genomfördes under vårterminen 2005 vid åtta grundskolor i årskurs 9 i en kommun belägen i mellersta Sverige. Studien omfattade 339 elevenkäter och 12 lärarenkäter. Fyra av idrott och hälsa lärarna deltog i samtal kring bedömning och betygsättning. Betygskriterierna för ämnet idrott och hälsa samlades in från de undersökta grundskolorna.</p><p>Resultat</p><p>Majoriteten av eleverna är nöjda med betygsättning och anser att betygen är rättvisa. Omkring 50 % av eleverna upplever att det förekommer jämförelser mellan elever och att läraren kan missa kunskaper som skulle kunna motivera ett annat betyg. Eleverna upplever även att närvaro, engagemang och flit påverkar betyget. Det finns skillnader mellan olika grupper av elever och hur dessa upplever bedömning och betygsättning. Lärarna anser att de informerat eleverna om betygskriterierna och att undervisningen utgår från de mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Lärarna gör jämförelser mellan elever vid bedömning och betygsättning. Betygskriteriernas utformning och vilka krav som ställs för respektive betyg skiljer sig åt mellan skolorna.</p><p>Slutsats</p><p>Bedömning och betygsättning skiljer sig från skola till skola och från lärare till lärare. Eleverna upplever lärarnas bedömning och betygsättning olika. Det finns tydliga skillnader mellan skolor, mellan olika grupper av elever och mellan elever inom samma skola. Även betygskriterierna skiljer sig åt mellan de olika skolorna.</p>
44

Sär- eller samundervisning i ämnet idrott och hälsa : En enkätstudie om hur flickor i år 7-9 i Norrtälje kommun upplever ämnet idrott och hälsa

Dubois, Sofia January 2007 (has links)
<p>Syfte</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka flickor i skolår 7-9 i två skolor i Norrtälje kommun och deras syn på särundervisning i ämnet idrott och hälsa. Detta görs genom att studera hur flickornas deltagande ser ut vid sam- respektive särundervisning samt hur flickorna uppfattar att innehållet, betyg och trygghet påverkas av sam- respektive särundervisning?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är en kvantitativ studie och har utförts med hjälp av enkäter med fasta svarsalternativ. Skolorna har valts av praktiska skäl, de låg i närområdet och de var de enda skolorna i närområdet som hade särundervisning. Enkätundersökningen utfördes av mig personligen, vilket medförde att eleverna vid problem kunde ställa frågor. Enkätundersökningen utfördes på 75 stycken flickor. Samtliga elever har tidigare haft samundervisning och samtliga elever har svarat på alla frågor.</p><p>Resultat</p><p>53 % av flickorna är alltid med på lektioner med särundervisning, medan 3 % menar att de sällan är med. Vid samundervisning var 45 % alltid med medan 9 % sällan var med. 75 % av flickorna menar att innehållet blir mer varierat vid särundervisning. Nästan 50 % svarade att de har chans att få bättre betyg vid särundervisning. 13 % av flickorna känner sig helt trygga vid samundervisning, 73 % känner sig helt trygga vid särundervisning. 55 % menar att det är ordning på lektionerna vid särundervisning, 11 % säger att det är ordning vid samundervisning. Att stämningen är bättre vid särundervisning säger 37 %.</p><p>Slutsats</p><p>Enligt denna studie är flickor mer positivt inställda till deltagande i idrott och hälsa vid särundervisning. De uppger även känna sig mer trygga på lektionerna samt att innehållet blir mer varierat och att särundervisningen gynnar deras chans till bättre betyg.</p>
45

Elevers inställning till sam-, och särundervisning idrotten i skolår 8 : en kvantitativ jämförande studie mellan Finland och Sverige

Forsström, Linda January 2005 (has links)
<p>Syfte</p><p>Det övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklass</p><p>Resultat</p><p>Genom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas idrottsundervisning. Resultaten visar att flickor med samundervisning i både Finland och Sverige är mer positivt inställda till samundervisning än pojkarna, flickor med särundervisning föredrar särundervisning istället för samundervisning, medan pojkarna med samundervisning föredrar särundervisning. Eleverna med samundervisning har överlag ett bättre betyg i idrottsämnet, är fysiskt mera aktiva under sin fritid samt kan påverka lektionsinnehållet i ämnet i större grad i jämförelse med de särundervisade grupperna. De pojkar med särundervisning som inte är så aktiva under sin fritid föredrar samundervisning då de tror att de betygsmässigt skulle gynnas av denna undervisningsform. De svenska flickorna med särundervisning känner sig mest stressade, dåliga samt uttråkade under lektionerna, men samtidigt känner de sig nöjdast av alla grupperna. Eleverna i Finland deltar flitigast i idrottslektionerna känner sig mindre stressade och otrygga i jämförelse med eleverna i Sverige. Hur eleverna i de båda länderna förhåller sig till sam-, och särundervisning anser jag att stora skillnader mellan länderna inte finns. -STRYK- Genomgången av styrdokumenten ur ett historiskt perspektiv visar att attityden till könen har varit densamma i de båda länderna. Framtill 1999 var särundervisning den vanligaste undervisningsformen i Finland. Sedan 1980 har i princip alla skolor i Sverige samundervisning idrottsundervisningen. Enligt de nuvarande styrdokumenten i Finland kan skolan eller läraren bestämma vilken undervisningsform de föredrar eller anser som den bästa i idrottsundervisningen. Trots detta är den vanligaste undervisningsformen särundervisning.</p><p>Slutsats</p><p>Studiens slutsatser är att eleverna i de båda länderna överlag känner sig nöjda med den undervisningsform de har, dvs. den form som ges. Det något skeva urvalet gör det svårt att med säkerhet dra ytterligare slutsatser. Bedömning och betygssättning framträder som ett område som bör bevakas ur ett kön/genusperspektiv i relation till ämnets innehåll, målsättning och undervisningsform.</p>
46

Förändringsbenägenhet under utbildningstiden : En enkätstudie om förändringar i attityder till ämnesinnehåll och yrkesroll bland idrottslärarstudenter

Sundell, Mats January 2008 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Avsikten med uppsatsen är att se om det sker någon förändring hos idrottslärarstudenter under utbildningens gång vad avser attityden till yrkesrollen och vissa undervisningsmoment.</p><p>Ytterligare ett syfte har varit att försöka bedöma vilka grupper i studenternas närhet, som har haft störst betydelse för dessa attitydförändringar.</p><p>Mina frågeställningar har berört några undervisningsmoment, yrkets status och påverkan från grupper i närmiljön.</p><p>Metod</p><p>Undersökningsgruppen har varit lärarstudenter på GIH i slutet av deras utbildning. Frågorna har handlat om deras attityder i början och i slutet av utbildningen. Jag har valt en enkätstudie med slutna svarsalternativ, med femgradiga och sjugradiga skalor. Den har bestått av 21 frågor. Den har besvarats av 36 studenter av 42 möjliga och den genomfördes under våren 2008.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att det sker förändringar för det första i attityden till yrkesrollen, vilken förstärks positivt. För det andra sker en ändring i attityden till olika undervisningsmoment, där de moment man i början inte bedömde så viktiga, fick ökad betydelse senare i utbildningen.</p><p>Av grupper i närmiljön ökade betydelsen av de personer, som stod för den verksamhetsförlagda utbildningen mest.</p><p>Slutsats</p><p>Det sker stora förändringar i såväl attityden till yrkesrollen, som till innehållet i den undervisning man vill bedriva. Man har fått en mer positiv attityd till sin yrkesroll. Man har ändrat inställningen till olika utbildningsmoment, och man har satt kunskapen i högsätet.</p> / Lärarprogrammet 2000-2003
47

Vad hände sedan? : En enkätstudie av avgångsstudenterna på Idrottshögskolans lärarprogram 1997

Elveljung, Gunnar January 2008 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH).</p><p>Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen:</p><p>- Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket?</p><p>- Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det?</p><p>Metod</p><p>Utifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkäten</p><p>Resultat</p><p>61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket.</p><p>Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid.</p><p>Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning.</p><p>Slutsats</p><p>Tre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar. Utbildningen var bra men mer undervisning kring skolan som arbetsplats och dess arbetsvillkor hade kanske kunnat bidra till att fler varit verksamma som idrottslärare idag.</p> / Uppsats 7 poäng Lärarprogrammet 1994-1997
48

Åldersintegrerad idrottsundervisning : Idrottslärares inställning och erfarenheter

Eriksson, Pär-Ola January 2008 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Denna studie syftar till att undersöka idrottslärares inställning till, samt erfarenheter av åldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun.</p><p>• Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning?</p><p>• Vilka begränsningar och möjligheter upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning?</p><p>• Hur är förutsättningarna för idrottslärare att lyckas få till en god undervisning för samtliga elever om man jämför åldersintegrerad undervisning med åldershomogen undervisning?</p><p>Metod</p><p>I studien deltog fem idrottslärare som alla är eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av både åldersintegrerad och åldershomogen undervisning i årskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning.</p><p>Resultat</p><p>Enligt intervjuade personer är åldersintegrering är en ramfaktor som främst ger begränsningar, de var sparsamma med att påvisa möjligheter med undervisningsformen. Intervjuresultatet pekar på att svaga elever gynnas av åldersintegrering, tydligt är också att ett mer förlåtande klimat uppstår samt att konkurrensen i klassen minskar med åldersintegrering.</p><p>Slutsats</p><p>Den slutsats jag anser mig kunna dra är att idrottslärarna till stor del är negativt inställda till åldersintegrerad undervisning, de hävdar dock att det sociala klimatet förbättras. Man ser fler svårigheter/begränsningar än möjligheter. Ytterligare en slutsats jag kan dra är att idrottslärare upplever åldersintegrerad undervisning är mer krävande än åldershomogen undervisning.</p> / Lärarprogrammet 1997-2000
49

Är lärare i idrott och hälsa rätt rustade för IUP? : en kvalitativ studie om individuella utvecklingsplaner

Audell, Charlott January 2008 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus:</p><p>- Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna?</p><p>- Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP?</p><p>- Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa?</p><p>Metod</p><p>Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg. Urvalsgruppen gjordes av bekvämlighetsskäl, jag har tagit kontakt med ett antal kollegor och frågat om de kunde tänka sig att bli intervjuade angående IUP.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet på studien visar att de intervjuade lärarna i idrott och hälsa upplever tiden som det som saknas mest för att lyckas bättre med IUP.</p><p>Det finns många fördelar med IUP och lärarna i studien lyfte fram att de ger en tydlig bild till elev och föräldrar. Även det att föräldrar och elever blir mer delaktiga i skolarbetet, är positivt. IUP är även till fördel vid lärarbyten.</p><p>De svårigheter som lärarna i studien tar upp är bristen av ett gemensamt språk, svårigheter i hur de ska formulera sig när de skriver IUP . Tid för pedagogiska diskussioner mellan lärare, är en annan bit som efterlyses av lärarna.</p><p>Slutsats</p><p>Det är tydligt att lärare i idrott och hälsa upplever ett behov av fortbildning, för att lyckas bättre med hur de ska formulera sig i de IUP. Fortbildningen kan vara i form av pedagogiska diskussioner, men det är viktigt att tid ges till detta.</p> / Specialidrottstränar/lärarlinjen 1995-1998
50

Grupprocesser som väg till sociala mål : gymnasieelevers uppfattning om det egna lärandet under fältövningar i Stockholms skärgård

Lejdemalm, Thomas January 2008 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka i vilken grad elever på Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de når ett antal ett antal sociala mål i Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994, och deras uppfattning om hur måluppfyllelsen gått till. Frågeställningar:</p><p>• ”Produkten.” Är eleverna medvetna om vad de lär sig under sina tre Korsöveckor, vad gäller de sociala målen, och i så fall i vilken utsträckning och på vilket sätt?</p><p>• ”Processen.” Har eleverna en bild av den egna lärprocessen, och hur ser den i så fall ut? Hur ter sig deras föreställningar om när de uppnådde olika mål och hur det gick till?</p><p>Metod</p><p>Uppsatsen som helhet är resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs på fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur årskurs tre på Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till två huvudsakliga frågeställningar och undergrupper med hjälp av meningskategorisering. Citat bröts ut och återges för att illustrera resultaten.</p><p>Resultat</p><p>Informanterna ger flera exempel på god metakognitiv insikt i både undervisningsmål och undervisningsformer. Skolans tolkning av de sociala målen har slagit igenom och dess tankar om erfarenhetsbaserat lärande och samarbetslärande är väl grundade i elevernas uppfattningar om hur de lär sig. Utrymme till förbättring och utveckling från skolans sida identifieras genom fokusgruppernas samtal.</p><p>Slutsats</p><p>Förutsättningarna för metakognition ligger i detta fall på en acceptabel nivå. Dock bör utveckling ske på några områden; Eleverna i årskurs 1 bör tydligare sättas in i lärandemål och -former. En modell med loggböcker för medveten metakognition bör utredas. Eleverna bör få ökad möjlighet att i årskurs 1 skapa sig en bild av sina egna problemlösningmetoder. Tiden för reflektion bör öka, och även förläggas på lämpligare tidpunkter än nu. Supplemental instruction, SI, som en modell för elever-lär-elever bör utredas. Slutligen bör arbetet med att nå de sociala målen dokumenteras tydligare av skolan.</p> / Lärarprogrammet 1994-1997

Page generated in 0.0417 seconds