Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvägledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vägledningssamtal.  Validering handlar om att hjälpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade på ett formellt dokument, vilket kan benämnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen är genomförd genom att enkät har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvägledare över olika delar av Sverige. I denna enkät har de fått möjlighet att ge sin syn på valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkäten visar på ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i ämnet bland studie- och yrkesvägledarna. I sin profession arbetar man med validering i vägledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen. Synen på vad validering är och att det är en kunskapsmätare förenlig med de definitioner som finns kring validering.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur läraren i idrott och hälsa arbetar med hälsa. Försöker även ta reda på hur läraren i idrott och hälsa tolkar hälsa som utgångspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat på att det inte finns en samsyn gällande hälsa inom ämnet idrott och hälsa bland lärare men i den här studien utrycker lärarna en samsyn. Studien visar att lärare i idrott och hälsa ser på hälsa på liknande sätt men att lärarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hälsa.  I studien finns det en samsyn inom hälsa men lärarna har svårt att verbalt uttrycka den.  Lärarna arbetar med hälsa genom vad de benämner praktisk teori. Praktisk teori syftar på att lärarna informerar eleverna om skälen till aktiviteterna medan de utför dem. Lärarna som deltog i undersökningen betonade starkt sambandet som borde finnas mellan idrott och hälsa men även sambandet mellan samhället och skolan. Därmed erbjuder lärarna eleverna ett brett utbud av aktiviteter så att eleverna får möjligheten att upptäcka vad som passar just dem. Lärarna i idrott och hälsa arbetar med hälsa genom att skapa ett intresse för rörelse, visa sambandet mellan fysiskt och psykiskt välbefinnande och uppmärksammar eleverna på de risker och möjligheter som finns inom hälsa. Lärarna i idrott och hälsa uppger att genom sitt arbete med hälsa uppmanar dem till ett fortsatt hälsosamt liv.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolor som arbetar med medveten motorisk träning bedriver denna verksamhet. Vidare ville vi undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar sambandet mellan motorik och koncentrationsförmåga samt hur medveten motorisk träning påverkar elevernas lärandesituation i skolan. Genom att intervjua fem pedagoger har vi tagit reda på deras tankar och erfarenheter kring den motoriska träningens betydelse för koncentrationsförmågan med fokus på inlärningssituationen i skolan. Undersökningens resultat tyder på att rörelseträning har effekt vid lärande för barn med motoriska problem och/eller koncentrationssvårigheter samt att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Pedagogerna är eniga om att motorisk träning är positiv för elevens hela lärandesituation. Samtliga barn är enligt pedagogerna i undersökningen i behov av daglig fysisk aktivitet för att utveckla de motoriska färdigheterna. Samtidigt hävdar de att den medvetna motoriska träningen för barn med motoriska svårigheter bör vara individanpassad med en tydlig progression där de grundmotoriska övningarna anpassas till elevernas utveckling.

Syfte och frågeställningar Avsikten med uppsatsen är att se om det sker någon förändring hos idrottslärarstudenter under utbildningens gång vad avser attityden till yrkesrollen och vissa undervisningsmoment. Ytterligare ett syfte har varit att försöka bedöma vilka grupper i studenternas närhet, som har haft störst betydelse för dessa attitydförändringar. Mina frågeställningar har berört några undervisningsmoment, yrkets status och påverkan från grupper i närmiljön. Metod Undersökningsgruppen har varit lärarstudenter på GIH i slutet av deras utbildning. Frågorna har handlat om deras attityder i början och i slutet av utbildningen. Jag har valt en enkätstudie med slutna svarsalternativ, med femgradiga och sjugradiga skalor. Den har bestått av 21 frågor. Den har besvarats av 36 studenter av 42 möjliga och den genomfördes under våren 2008. Resultat Resultaten visar att det sker förändringar för det första i attityden till yrkesrollen, vilken förstärks positivt. För det andra sker en ändring i attityden till olika undervisningsmoment, där de moment man i början inte bedömde så viktiga, fick ökad betydelse senare i utbildningen. Av grupper i närmiljön ökade betydelsen av de personer, som stod för den verksamhetsförlagda utbildningen mest. Slutsats Det sker stora förändringar i såväl attityden till yrkesrollen, som till innehållet i den undervisning man vill bedriva. Man har fått en mer positiv attityd till sin yrkesroll. Man har ändrat inställningen till olika utbildningsmoment, och man har satt kunskapen i högsätet. / Lärarprogrammet 2000-2003

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH). Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen: - Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket? - Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det? Metod Utifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkäten Resultat 61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket. Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid. Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning. Slutsats Tre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar. Utbildningen var bra men mer undervisning kring skolan som arbetsplats och dess arbetsvillkor hade kanske kunnat bidra till att fler varit verksamma som idrottslärare idag. / Uppsats 7 poäng Lärarprogrammet 1994-1997

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra några föräldrars förväntningar på skolans ansvarstagande när deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar också till att lyfta fram föräldrarnas tankar och förväntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie är: när någon eller några vid upprepande tillfällen blir utsatta för någon form av kränkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebära. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 6-12 år. Resultatet av studien visar att föräldrarna har höga förväntningar på ett väl fungerande samarbete mellan hemmet och skolan. Det visade sig också att föräldrarna förväntar sig att skolan på något sätt markerar att mobbning inte får förekomma. Vidare önskar även föräldrarna att någon form av åtgärd samt uppföljning sker vid en mobbningssituation. Slutsatsen av studien är att, engagemang, tillgänglighet och samarbete är viktiga delar som föräldrarna förväntar sig från skolan om en mobbningssituation uppstår. / The purpose of this study is to make the parents expectations on the schools liability, of when a child ends up in a situation where he/she gets bullied, visible. The study aims also at lifting the parents' thoughts and expectations of the work around the cooperation between the school and the home in this matter. The definition of bullying which underlies this study is: when some or someone repeatedly gets insulting treatment. Different types of bullying are presented to give a background to what bullying could mean. The study is a qualitative examination where seven parents, to children between the ages of 6-12, have been interviewed. The result shows that parents have high expectations on the schools in the matter of cooperation with the homes. It also showed that the parents expect the schools to mark that bullying is unacceptable. The parents also wish for measures and follow-ups in the event of a bullying situation. The conclusion is that commitment, availability and cooperation are important parts which the parents expect from the schools in the case of a bullying situation.

Syftet med denna undersökning är att erhålla relevanta frågeställningar som ska utgöra engrund för att ge en rekommendation på en pedagogisk Open Source-programvara som stödjere-learning. En utvärderingsmodell skapas för att få fram ett relevant resultat baseras på svarenpå dessa frågeställningar. Utvärderingsmodellen tillämpas i en fallstudie för att visa enpraktisk användning av modellen. Det framgår vad som är relevant att tänka på vidinförskaffande av en Open Source-programvara som ska vara så pedagogisk som möjligt.