Syftet med den här studien är att ta reda på hur sex lärare, tre som arbetar på SFI och tre ämneslärare i grundskolan och gymnasieskolan har för attityder kring flerspråkighet och om det ges möjlighet till en flerspråkig undervisning i deras klassrum. I studien diskuteras synen på flerspråkighet, det sociokulturella perspektivet på lärande, transspråkande och modersmålsundervisning. Metoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer och via dem kunde frågeställningarna, lärarnas attityder till flerspråkighet, hur de skapar ett flerspråkigt klassrum och hur de arbetar språk-och kunskapsutvecklande besvaras. Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till flerspråkighet och att andraspråkinlärarna gärna får använda sina modersmål i undervisningen, både för att utveckla det svenska språket samt ta till sig nya kunskaper. Lärarna tycker också att det är svårt att planera undervisningen efter elevernas modersmål då lärarna inte kan de olika språken och alla sex arbetade lite olika för att utveckla elevernas språk- och kunskaper. Sammanfattningsvis tyckte deltagarna att det är det svenska språket som ska läras ut och att eleverna ska utsättas för svenskan, men att modersmålet och andra språk som eleverna kan är en resurs och ett hjälpmedel för att lyckas med det.

The topic that the study will highlight is translanguaging. The purpose is to investigate how teachers' perceptions of translanguage influence the design of the lessons for multilingual students in the subject of Swedish. The questions that will be answered are the following: -       What characterizes teachers' perceptions of the importance of translanguage for the language development of multilingual students? -       In what ways is the lessons of Swedish education for multilingual students affected by these perceptions? -       According to the teachers, what are the challenges and opportunities with translanguage in Swedish teaching? The theory underlying the study is learning through the socio-cultural perspective where language is seen as a tool and a prerequisite for communication. Data and material have been collected through qualitative semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4–6. The results show that there are perceptions among teachers that show that the design of Swedish teaching is affected. Most teachers were positive about using translanguage to benefit the language development of their multilingual students. However, obstacles were created in the teaching of Swedish based on perceptions such as that teachers do not understand the students when they speak their first language that the teachers do not master or that they do not have sufficient knowledge of how translanguaging is used in the classroom. Whether they get access to translanguage or not depends on the teachers' perceptions. / Ämnet som studien kommer att belysa är transspråkande. Syftet är att undersöka hur lärares uppfattningar om transspråkande påverkar utformningen av undervisningen för flerspråkiga elever i ämnet svenska. Frågeställningar som kommer besvaras är följande: -       Vad kännetecknar lärares uppfattningar om betydelsen av transspråkande för språkutvecklingen hos flerspråkiga elever?  -       På vilka sätt påverkas utformningen av svenskundervisningen för flerspråkiga elever av dessa uppfattningar?  -       Vad finns det enligt lärarna för utmaningar och möjligheter med transspråkande inom svenskundervisningen? Teorin som ligger till grund för studien är lärande genom det sociokulturella perspektivet där språket ses som ett verktyg och en förutsättning till kommunikation. Data och material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att det finns uppfattningar bland lärare som visar på att utformningen av svenskundervisningen påverkas. De flesta lärare var positiva till att använda transspråkande för att gynna språkutvecklingen hos sina flerspråkiga elever. Dock så skapades det hinder i svenskundervisningen utifrån uppfattningar som att lärare inte förstår eleverna när de talar ett annat språk som lärarna inte behärskar eller att de inte har tillräckliga kunskaper om hur transspråkande används i klassrummet. Huruvida de får tillgång till transspråkande undervisning eller inte beroende av lärarnas uppfattningar.

I dagens skola talas det över 150 olika språk och att vara flerspråkig ses idag som mer vanligt än att enbart vara enspråkig. Med utgångspunkt i detta menar Garcia (2009) att elevernas språk bör användas som läranderesurser i klassrummet. Studien förmedlar ett flerspråkigt perspektiv på lärande och belyser hur undervisning med transspråkande kan ge flerspråkiga elever möjlighet att nå de kunskapskrav som finns och därmed ge alla elever lika utbildningsmöjligheter. Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur transspråkande används som läranderesurser i klassrummet. Syftet är att lyfta viktiga aspekter av flerspråkig undervisning och synliggöra vad lärare ser för möjligheter och svårigheter i deras arbete med transspråkande. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer samt observationer på fem olika lärare genomförts. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bringar fram slutsatser som visar att transspråkande ger eleverna möjligheter att stötta och lära sig av varandra. Resultatet visar att eleverna lär sig snabbare och bättre när de får använda sitt modersmål samt att arbetet med transspråkande är identitetsstärkande för eleverna. Svårigheterna som framkommer i resultatet är kollegers och samhällets syn på flerspråkighet, där den enspråkiga normen fortfarande visar sig vara starkt implementerad i samhället. En annan svårighet resultatet för fram är när elever är ensamma om sitt modersmål i klassen, vilket leder till att eleven inte ges samma möjlighet till språklig stöttning. De undervisningsstrategier studiens resultat bringar går i linje med tidigare forskning och visar att undervisningen bör genomsyras av kamratlärande, stöttning samt språklig uppmuntran. Resultatet visar även att planscher, kartor och bilder, som symboliserar de olika språken, vilket tidigare forskning belyst som viktiga delar i transspråkande - inte alltid fanns synligt i klassrummen.

Den här studien gjordes för att undersöka transspråkande som undervisningsstrategi. Forskningsfrågorna utformades för att ta reda på hur svensk grundsskola kan bli bättre på att utforma och anpassa undervisningen för flerspråkiga elever och då med särskilt fokus på elevers språkliga förmågor och identitetsutveckling. Vår metod hade en kvalitativ ansats och vi intervjuade sex lärare på två olika skolor där transspråkande användes. Respondenterna hade teoretisk bakgrundskunskap om och praktisk erfarenhet av transspråkande. När vi tolkade våra resultat utgick vi från Vygotskijs teorier om det sociokulturella perspektivet och vår grundhypotes var att människan lär sig i grupp i samspel med andra där språket har nyckelrollen. Enligt vår tolkning av studiens resultat och av tidigare forskning skulle transspråkande kunna vara en undervisningsstrategi som kan ge möjlighet och förutsättningar för flerspråkiga elever att utveckla sina språkliga förmågor och sin identitet.

Andraspråksforskningen går på högvarv och det var inte allt för länge sedan som Sverige introducerades för begreppet transspråkande, som innebär att eleverna använder alla sina språkliga resurser i undervisningen. Att bidra med kunskaper om transspråkande aktiviteter, övriga anpassningar och strategier samt att synliggöra lärares syn på flerspråkighet har tillsammans utgjort syftet med studien. I denna kvalitativa intervjustudie har tio verksamma lärare beskrivit aktiviteter, anpassningar och strategier som används och kan användas i svenskundervisningen. En analys av lärarnas uttalanden har genomförts för att beskriva informanternas syn på flerspråkighet. Detta svarar på studiens tre frågeställningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av utvalda delar ur den sociokulturella teorin och tidigare forskning. Resultatet visade att samtliga lärare använde transspråkande genom olika aktiviteter. De använde även övriga anpassningar och strategier som hjälpmedel och olika former av stöttning. Resultatet visade dessutom att en varierad syn på flerspråkighet återfanns bland lärarna.

Ambitionen med denna studie är att finna ett kunskapsunderlag för vikten av att alla lärare utvecklar sin ämnesundervisning genom att systematiskt arbeta med att integrera språk- och ämnesundervisning för flerspråkiga elever, d.v.s. att arbeta med språkinriktad undervisning. Ett stort antal flerspråkiga elever finns i svensk skola och en stor andel av dessa går ut skolan utan fullständiga betyg. I ett försök att ringa in vart problemet ligger undersöks i denna studie vilken språknorm som råder i skolan. Styrdokument, språklagen och Skolinspektionens rapporter avseende flerspråkighet granskas. Slutligen lyfts olika didaktiska metoder fram för att utforma en undervisning som riktar sig mot flerspråkighet.  Syftet är att sammanställa en översikt av kunskapsläget inom det valda området som genererats av tidigare forskning för att lyfta fram vikten av att andraspråksstrategier får ta plats i lärares undervisningspraktiker och att diskutera denna i relation till det ramverk som uttrycks i styrdokumenten. Resultaten i undersökningen visar på motstridiga uppfattningar om vilken språknorm som anses råda i den svenska skolan idag, både i forskningen och även i Skolverkets styrdokument där språknormer blir synliga eller där begreppet ”språk” förekommer. Då ”språk” dryftas i styrdokumenten är det otydligt om det är målspråket eller flerspråkighet som lyfts fram. Resultaten visar också att skolan har misslyckats med de flerspråkiga elevernas möjligheter att erhålla fullständiga slutbetyg, både från grundskolan och från gymnasieskolan. Detta trots befintlig forskning som lyfter fram vikten av språkinriktad undervisning samt flerspråkiga undervisningspraktiker och vad som uttrycks i skolans styrdokument gällande elevernas rätt till sitt modersmål samt en individuellt anpassad undervisningsmetodologi.  Slutsatsen i denna litteraturstudie är att det är viktigt att se på flerspråkighet som en tillgång för, inte ett hinder i, elevers lärande. För att kunna betrakta flerspråkighet som en resurs behöver flerspråksnormen få full genomslagskraft i skolan. Lärares syn på och attityder till flerspråkighet är av mycket stor betydelse för hur väl eleverna lyckas i skolan i de olika ämnena. Då lärarna tar ansvar för flerspråkiga elevers lärandeprocesser och genom att inkludera utmanande uppgifter med språkutvecklande element i sin ämnesundervisning, skapas lärandemiljöer som tar hänsyn till andraspråkselevers förutsättningar. Det framkommer även att olika språkinriktade arbetssätt gynnar elevers lärande, framför allt genom att skapa större innehållslig förståelse och för att de verkar språkutvecklande på såväl första- som andraspråket. Nyckelbegrepp: enspråksnorm, flerspråkighet/multilingualism, kodväxling/code switching, språkinriktad undervisning, transspråkande/translanguaging och tvåspråksnorm.

Sammanfattning  Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärarnas förhållningssätt och förutsättning i arbetet med flerspråkighet. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes i två kommuner (Tierp och Husby i Stockholms kommun). I Husby är flerspråkiga barn majoritet medan i Tierp är flerspråkigt barn minoritet. I delstudie ett har förskollärarna en positiv inställning och anser att flerspråkighet är en resurs. Förskollärarna belyste att ekonomiska förutsättning begränsar arbetet med flerspråkighet. De nämnde även att de använder olika redskap såsom digitala verktyg, kroppsspråk och bildstöd för att skapa ett inkluderande samt språkutvecklande lärmiljö. De positiva aspekterna som framkom i intervjufrågorna var att förskollärarna använder språkkartläggning och får stöd av vårdnadshavare genom att få tips på sagor, musik och olika ord samt begrepp på barnen modersmål. Vi analyserade empiriska data utifrån ett sociokulturellt, normkritiskt, interkulturellt och transspråkande perspektiv. I delstudie två visar resultatet att förskollärarna uppmuntrar barn att prata på sitt modersmål i det dagliga arbetet och att alla språk är lika värdefulla. Förskollärarna i delstudie två var till mestadels överens med förskollärarna i delstudie ett om betydelsen av att använda de olika redskap såsom böcker och digitala lärresurser. Förskollärarna påpekade att språkkartläggningen bidrar till en djupare kommunikation med vårdnadshavare där de upptäcker föräldrar ofta inte aktivt använder modersmålsspråket hemma. De negativa aspekterna som förekom i studien var att förskollärarna berättade att man inte hinner med att arbeta med alla barns modersmål på grund av tidsbrist samt att även kompetensbrist är en faktor i dessa verksamheter. I denna delstudie skedde analys det insamlade materialet utifrån ett sociokulturellt, normkritiskt och interkulturellt perspektiv.

Sverige har genomgått en stor och snabb samhällsförändring i ett multikulturellt avseende. Till följd av ökad migration de senaste decennierna har Sverige blivit mer mångkulturellt och språksituationen förändrats. Detta får direkta konsekvenser för lärare som får en större ansvarsbörda utan att besitta lämpliga verktyg. I denna litteraturstudie behandlas hur forskning beskriver flerspråkighet och språkutveckling samt hur flerspråkighet kan användas som en resurs för lärare och elever. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka och analysera forskning om hur lärare kan främja flerspråkiga elevers språkutveckling i yngre elevers undervisning. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: ·       Hur kan flerspråkiga elevers språkliga tillgångar tas till vara på med hjälp av transspråkande undervisning? ·       Hur kan lärare stötta flerspråkiga elever i deras språkutveckling? Materialet som används i litteraturstudien är insamlat via sökningar i databaser och grundar sig i nationell och internationell forskning. Resultatet baserar sig i det sociokulturella perspektivet och synliggör hur flerspråkiga elevers språkinlärning gynnas av samspel och interaktion i samverkan med mer språkkunniga individer. I resultatet framhävs även vikten av att elevers språkliga tillgångar ska komma till användning för att gynna deras språkutveckling såväl som identitet. Transspråkande i undervisningen beskrivs som effektivt för att gynna flerspråkiga elevers språkinlärning, men det framkommer även att lärare upplever att de saknar verktyg för att förvalta elevernas flerspråkighet som en resurs i klassrummet. En slutsats som dragits är att synen på flerspråkighet som resurs behöver få ett fullständigt erkännande i läroplanen för att lärare ska ges förutsättningar att kunna stötta flerspråkiga elever i sin språkutveckling.

Abstrakt    Translanguaging eller transspråkande är ett nytt arbetssätt som kan användas i mångkulturella skolor. Det finns flera forskningar som tyder på att transspråkande har en positiv effekt på elevernas språkutveckling och identitetsförstärkning. Flertals studier visar även att elevernas första- och andra språk vävs in i varandra på ett dynamiskt sätt så att elevernas skolspråk utvecklas. Det har visats att transspråkande inte bara gynnar flerspråkiga elever utan även monolingvistiska elever. Dock finns det få studier som berör lärarnas uppfattning om transspråkande och hur det kan tillämpas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare uppfattar transspråkande och dess innebörd samt hur grundskollärare använder sig utav transspråkande i undervisningen. Åtta lärare deltog i intervjuer i syfte att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att det finns skillnad i lärarnas uppfattning av transspråkande där vissa är för och vissa emot denna lärandestrategi. Denna studie visade att lärare som inte har genomgått en kompetensutbildning eller erhållit kunskap om transspråkande hade svårt att använda sig av strategierna. Den visade även att lärare som hade ett positivt förhållningssätt till de transspråkande strategierna kunde på så sätt utnyttja de flerspråkiga elevernas resurser vilket tydde på att transspråkande är ett förhållningssätt snarare än en metod.

Over the past few decades, as a result of globalization and increasing global migration, Sweden has witnessed significant demographic changes. This has created a multicultural and multi-linguistic society.  New languages, backgrounds and more differences to take into account have presented teachers with a challenging task in designing their teaching. Teachers' attitudes towards students’ languages and methods that acknowledge and encourage the use of students’ full linguistic repertoire are highlighted as essential in order to create conditions in which the students can succeed. Despite this, it appears in previous research that many teachers lack sufficient pedagogical tools in order to provide the students with the linguistic stimulus they require. The aim of this qualitative study is to examine and contribute with knowledge about how language developing approaches might promote learning in multilingual F-3 classrooms. The aim is formulated through the following research questions:   ·       How to the teachers describe that the language development approach affects their teaching? ·       How do the teachers describe the opportunities and obstacles they experience when it comes to taking advantage of students’ linguistic resources in teaching?    The data for this study has been collected through four semi-structured interviews with teachers with experiences of teaching in multilingual classrooms. The study’s theoretical basis is based on the theory of social practices where learning and language development is described as a result of the interaction and interplay amongst the students and teachers in the classroom's social context. The results show that the teachers have a positive attitude towards multilingualism and that the teaching is designed with a particular focus on language development. In the result the teachers also give prominence to showing curiosity towards students' languages and creating conditions for understanding and participation as key factors in promoting students’ language and knowledge development. The teachers further explain the positive effects that occur when students' first languages are lifted and used in the teaching and emphasizes that small actions can have big effects on students’ identity and knowledge development.