Mobbning är ett vanligt förekommande problem i våra skolor idag, vilka kan få allvarliga konsekvenser för de inblandade. Det är därför viktigt att lärare på bästa sätt arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning och annan kränkande behandling. Det är även en lärares uppdrag och skyldighet att göra i sitt arbete. Dock finns det inte mycket forskning om mobbning som visar på hur lärare ser på och uppfattar mobbningsproblematiken. Därför blir det viktigt att undersöka hur lärare uppfattar detta fenomen, och hur de ser på och hanterar mobbningsproblematiken i sitt dagliga arbete på skolan. Denna studie syftar därmed till att undersöka vad ett urval lärare har för uppfattning om vissa aspekter av fenomenet mobbning. Vidare kommer studien att behandla och ge svar på frågeställningarna; vad upplever urvalet lärare som problematiskt i fråga om mobbning samt hur upplever urvalet lärare att mobbningsproblematiken har utvecklats i takt med teknologiutvecklingen av digitala medier? Genom sju intervjuer med sex olika lärare har dessa frågor försökt att besvarats och kartläggas med hjälp av en fenomenografisk ansats och utifrån ett sociokulturellt perspektiv.     Studien resulterade i sex olika faktorer som samtliga lärare upplever som problematiska i fråga om mobbning. Lärarna finner det helt enkelt svårt att i praktiken se, och veta, vad gränsen går mellan kränkning och mobbning, och det upplever en problematik i samarbetet med föräldrarna vad gäller detta. De finner det också svårt att se och upptäcka mobbning samt att hantera vissa mobbningssituationer, då det är fråga om barn med olika typer av diagnoser som blir mobbade eller utsätter andra barn för mobbning. De upplever även att personal- och tidsbristen är ett problem i fråga om mobbning, men också att deras kunskaper om mobbning inte är tillräckliga. Studien resulterade även i att samtliga lärare upplever och har erfarenheter av att mobbningsproblematiken har ökat i takt med utvecklingen av digitala medier.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta områden. För att få en större inblick i SFI gjordes därför denna kvalitativa studie över lärares syn på undervisning inom SFI med hjälp av två fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lärare ser på såväl sin egen undervisning som undervisning inom detta område i stort. Vidare frågar sig författarna hur lärare ser på de språkliga områdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt läs- och skrivförmåga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman; samhälle, SFI-undervisning och individ, som uppstått under pågående studie. En fördjupad modell har dessutom gjorts över temat SFI-undervisning.. Det framkommer att SFI-undervisning är ett komplext område som både påverkar och påverkas av såväl individ som samhälle. Sammanfattningsvis framkommer att varje tema var för sig genomsyras av en central del; resurser, tid respektive individualisering. Samhället styr vilka resurser som finns att tillgå och hur SFI i stora drag organiseras. På SFI påverkar tidsaspekten till vilken grad undervisningen kan individualiseras för den enskilda eleven. Två områden som särskilt utmärker sig i intervjusamtal kring behov av resurser är uttalsvårigheter samt läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Slutligen beskrivs att det vore av intresse att utreda vilka personresurser som redan finns och vad de i nuläget arbetar med samt effekten av detta. Författarna föreslår därmed att vidare studier görs för att utröna om individualisering av undervisning kan underlättas med hjälp av ökade resurser eller samarbeten och i så fall hur dessa bör vara utformade. Vid en sådan studie skulle också frågan om logopeder är en yrkeskategori som skulle kunna komplettera eller utgöra en hjälp för SFI, kunna besvaras.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare tänker när de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som är viktiga när de utformar sina klassrum. Studien avser att ge små verklighetsbilder av lärarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till några generella slutsatser. Det är en kvalitativ studie som undersöker några lärares personliga tankar i ämnet. Studiens material består av sex intervjuer genomförda med lärare i årskurs ett till tre. Dessa lärare har besvarat frågor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning. Resultatet visar att lärarna utformar sina klassrum utifrån elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssätt lärarens själv har och målen med utformningen är att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen är utformade skiljer sig därför åt emellan de olika lärarnas rum.

Syftet med följande arbete är att undersöka sär- respektive samundervisning utifrån ett lä­rarperspektiv. Vi vill undersöka för och emot argument med respektive arbetsform och un­dersöka vilket arbetssätt som bidrar att förstärka jämställdhet enligt verksamma lärare. Vi valde en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med sex verksamma pedagoger för att uppnå vårt syfte. Enligt vårt resultat var alla sex intervjuade lärare överens om att de svaga och lågpresterande flickorna gynnas vid särundervisning, och att vid samundervisning gynnas gruppen som helhet där det sociala samspelet tränas och förstärks. Vidare hade lärarna fö­reställningar om att samundervisning bidrar till jämställdhet. Enligt vår konklusion så överensstämmer denna föreställning om särundervisning med vad forskningen säger i frågan. Föreställningen hos lärarna om att samundervisning bidrar till jämställdhet stämmer dock inte överens med vad forskningen visar. För att jämställdhet ska kunna utvecklas behöver nämligen en uppsättning av faktorer beaktas utöver sam- eller särundervisning. Det vill säga samundervisning behöver inte per automatik bidra till jämställdhet.

Mobbning är ett vanligt förekommande skolfenomen. Dock finns inte många studier som undersöker lärares syn på mobbning och deras egna förhållningssätt kring detta. Att förhindra mobbning och kränkande behandlingar är en stor och viktig del av lärares uppdrag och arbete. Därmed blir det viktigt att försöka förstå hur lärare ser på detta fenomen (vad det är, varför det uppkommer och hur det bör och faktiskt hanteras) som de ska förebygga och hantera i sin vardagliga verksamhet och arbete. Denna studie syftar därmed på att studera verksamma grundskolelärares syn på skolmobbningsfenomenet och hur de ser på deras egna förhållningssätt gentemot detta. Genom sex intervjuer, med sex olika lärare har jag försökt att kartlägga deras syn på mobbningsfenomenet genom ett fenomenologiskt perspektiv.I studien används orden mobbning och skolmobbning synonymt med varandra. Detta för att studien fokuserar på mobbning och specifikt skolmobbning. Därmed kan dessa användas synonymt.De resultat som framkommit i studien är att samtliga respondenter har liknande defintioner gällande fenomenet skolmobbning. Vidare hävdar majoriteten av respondenterna att mer utbildning kring konflikthantering behövs i dagens skola, då hälften av respondenterna känner sig osäkra inför hanteringen av detta. Slutligen visar studien att det ofta finns flera olika förklaringar till varför elever blir mobbade, eller själva mobbar andra.

Det övergripande syftet är att studera hur pedagoger i förskola och skola samarbetar. För att mer specifikt ta reda på potentiella möjligheter för utveckling av samverkan fokuseras ett exempel: arbetsätt och innehåll avseende matematik. Den belyser vilka samarbetsformer pedagogerna använder och hur pedagogerna utformar arbetssättet/arbetsätten inom matematik med hänsyn tagen till information som delges vid samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Intresset till det valda undersökningsområdet baseras på erfarenheter av att vissa barn inte ges möjlighet att utvecklas vidare utan arbetar med samma innehåll i flera år och ofta på samma sätt. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på åtta intervjuer varav fyra med förskollärare i förskola och fyra med förskollärare i förskoleklass. Resultatet visar att det inte förekommer något samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass. Den enda samarbetsformen som förekommer är i form av överlämning och mottagande av barn mellan verksamheterna. I intervjuerna framkommer det att pedagogerna i de båda verksamheterna arbetar likartat inom matematik. Då inget samarbete förekommer och informationen om pedagogernas arbetssätt och barnens kunskapsnivå vid överlämningen är bristfällig tas inte barnens tidigare intressen, kunskaper och erfarenheter tillvara i arbetssättet. I metoddiskussionen lyfts frågan om resultatet hade blivit annorlunda om det hade funnits ytterligare följdfrågor till intervjufrågorna. Resultatdiskussionen berör orsaken till varför det inte finns ett samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass. Vidare diskuteras om det skulle gå att motverka orsaken som förhindrar samarbete mellan verksamheterna.

Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de svordomar och i så fall, vilka? Använder de svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla? Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de svordomar bland sina elever. Genom två kvalitativa intervjuer på två olika skolor, har vi sökt svar på våra frågeställningar: vilka svordomar används i vilka sammanhang? Vilken skillnad ser lärare mellan könen gällande svordomar? Vilka ord anser lärarna vara acceptabla och oacceptabla? Hur hanterar lärare detta språkbruk? Med hjälp av vår studie har vi fått en klar och tydlig inblick i hur lärarna resonerar kring svordomar bland elever och hur de hanterar det. Det visade sig att eleverna har ett språk innehållandes svordomar, men att svordomarna inte används i kränkande syfte utan istället som ett utrop för att förstärka en känsla. Ord som tidigare ansetts vara oacceptabla har numer blivit allmänt vedertagna bland elever och dessa ord har därmed mist den laddning de hade förr. Vidare fann vi att lärarna ansåg att det mest var pojkar som nyttjade svordomar, mest för att imponera på varandra. En stor påverkande faktor var äldre elever som de yngre såg upp till men också att media hade ett stort inflytande på eleverna. Båda skolorna arbetade för att förebygga svordomar och verbala kränkningar, detta genom att frekvent medvetandegöra skolans värdegrund samt trivselregler. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan och därför är det viktigt att skolan är en trygg plats att vistas i. Det är således mycket viktigt att all personal jobbar mot svordomar och kränkande behandling så att alla elever får tillgång till den trygga skolgång de har rätt till.

Föreliggande studie bygger på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer av alfabetiseringslärare som syftar till att utifrån sociokulturell teori undersöka hur lärare i alfabetiseringsundervisning resonerar om alfabetiseringsundervisning i relation till modersmålsbaserad undervisning.Frågeställningarna är ”vilken inställning har alfabetiseringslärare till alfabetiseringsundervisning och vilka svårigheter ser de?” och ”vilken roll spelar modersmålet för undervisningen enligt alfabetiseringsläraren?” Materialet som ligger till grund för analysen är de fyra lärarnas resonemang om alfabetiseringsundervisning som har analyserats utifrån en grundad teori.Den teoretiska utgångspunkten och utifrån vilket resultatet har analyserats, är sociokulturellt perspektiv, där samtal och interaktion anses ha stor betydelse vid all inlärning och som också ger grund för människors olika socialisation.Resultatet som bland annat framkommit bekräftar forskningen, som tydligt pekar på att modersmålet är av stor betydelse för inlärningen av ett andraspråk. Detta upplever också lärarna vara fallet i deras undervisning av analfabeter. De har sett att det finns stora fördelar med att ha hjälp av en modersmålspedagog när det gäller elevers språkinlärning och läs- och skrivinlärning. Dessutom fungerar modersmålspedagogerna som brobyggare om missförstånd skulle uppstå mellan eleverna och lärarna.

<p>Uppsatsen handlar om begreppet flerstämmighet och syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på begreppet flerstämmighet och hur denna flerstämmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestått av intervjuer med fem lärare som undervisar i de tidiga åldrarna på samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstämmighet kan ses utifrån tre utgångspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lärarperspektiv och utifrån ett elevperspektiv. Kännetecken för flerstämmighet som lyfts fram är ett tillåtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga språkandet står i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med. Respons framkommer som lättare och snabbare att utföra i en idrottshall än i ett klassrum. En slutsats, med bakgrund av resultatet, är möjligheten med att se begreppet flerstämmighet utifrån ett högre perspektiv än enbart utifrån en klassrumsmiljö för att skapa förutsättningar till flerstämmighet i alla ämnen i skolans värld.</p>

Uppsatsen handlar om begreppet flerstämmighet och syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på begreppet flerstämmighet och hur denna flerstämmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestått av intervjuer med fem lärare som undervisar i de tidiga åldrarna på samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstämmighet kan ses utifrån tre utgångspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lärarperspektiv och utifrån ett elevperspektiv. Kännetecken för flerstämmighet som lyfts fram är ett tillåtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga språkandet står i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med. Respons framkommer som lättare och snabbare att utföra i en idrottshall än i ett klassrum. En slutsats, med bakgrund av resultatet, är möjligheten med att se begreppet flerstämmighet utifrån ett högre perspektiv än enbart utifrån en klassrumsmiljö för att skapa förutsättningar till flerstämmighet i alla ämnen i skolans värld.