Syftet med denna undersökning är att se vad lärarna i grundskolan ser som de viktigaste faktorerna för en motiverad matematikundervisning samt att ta reda på hur de gör för att skapa en sådan. Metoden som användes var av kvalitativ art med en enkät som startpunkt följt av intervjuer med ett urval av enkätrespondenterna. Det resultat som framkommit i undersökningen visar till stor del på samma faktorer som återfinns i den befintliga litteraturen och vetenskapliga forskningen men det har även framkommit ett par nya faktorer som är av stor väsentlig vikt i den motivatiosnhöjande matematikundervisningen, det handlar om Fingertoppskänsla och Räkne-stopp.

För att skapa en förståelse för hur matematikundervisning med flerspråkiga elever kan utformas genomfördes en studie med syfte att lyfta fram hur lärare beskriver att de undervisar i matematik för att stötta flerspråkiga elever i deras matematiklärande. Flerspråkighet definieras i denna uppsats som elever som har med sig olika språk in i undervisningen. Uppsatsens teori vilar på ett sociokulturella perspektiv och genomsyras av att lära i gemenskap med andra människor. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och data samlades in med strukturerade intervjuer som skedde via skriftlig kommunikation. Resultatet lyfter fram tre lärares erfarenheter och perspektiv från deras undervisning i matematik med flerspråkiga elever. De beskrev att arbetssätt som stöttar flerspråkiga elever i matematikundervisning är praktiskt arbete, att tillsammans med andra få arbeta med konkret material och under laborativa former. För att nå den potential av kunskapsutveckling som flerspråkiga elever besitter gynnas de av en undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande. Detta innebär en undervisning som arbetar med begreppsförmåga, många möjligheter till rik kommunikation och interaktion med andra elever. Flerspråkiga elever stöttas även av att alla språk finns tillgängliga som resurs i undervisningen. För att optimera användningen av modersmål som resurs i undervisningen önskade lärarna ett bättre samarbete med modersmålslärare samt en tydligare ledarskap som ger lärarna större möjlighet till kollegialt lärande, kompetensutveckling samt mer planeringstid.

Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka syften lärare i årskurs 1–3 beskriver att de har med högläsning av skönlitteratur, med fokus på elevernas läsutveckling. Den syftar även till att undersöka vilka arbetssätt kopplade till högläsning som lärare beskriver att de använder för att främja elevernas läsutveckling. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt med hjälp av den teoretiska modellen the Simple View of Reading. Resultatet visade att högläsningen används som ett didaktiskt verktyg för att främja läsutvecklingen, där ett betydligt större fokus ligger på språkförståelse än på avkodning. Vidare framkom det att lärarna dessutom har andra explicita syften med sin högläsning där relationsskapande, fostran och läsmotivation är framträdande teman. Detta kan tyda på att lärare saknar ett gemensamt yrkesspråk för att medvetet kunna rikta didaktiska aktiviteter till både avkodning och språkförståelse, snarare än att de inte besitter gedigen kompetens.

Studiens syfte är att undersöka vilka konstruktioner förskollärare berättar om kring den fysiska inomhusmiljön samt om utformningen har en betydelse för barnen. För att besvara syftet är frågeställningarna: Hur berättar förskollärare om den fysiska inomhusmiljöns betydelse? och Hur berättar förskollärarna om sin profession i relation till förskolans fysiska inomhusmiljö? Reggio Emilia filosofin och det sociokulturella perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkter. Socialkonstruktivismen utgör studiens vetenskapliga ansats och vi har använt oss av en tematisk analys som metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor i Halmstad kommun. Studiens resultat synliggör förskollärares konstruktion av den fysiska inomhusmiljön utifrån deras profession. Det är betydelsefullt för förskollärare att se förskolans alla rum som en helhet och att ta tillvara på rummens möjligheter. Det är av stor vikt att varje rum utformas så att barnen trivs, stimuleras och utmanas. Resultatet indikerar även på att barns delaktighet är en grundpelare för att de ska känna tillhörighet och blir inspirerade i miljöerna, och att det är den aktiva pedagogens arbete med att anpassa miljön utefter barngruppen som skapar goda fysiska lärmiljöer.

Syftet med den här studien är att belysa vad högstadielärare i matematik uppfattar som framgångsrika undervisningsmetoder för elever i matematiksvårigheter. Genom semi-strukturerade intervjuer har sex lärare från olika högstadieskolor i Sverige gett sin syn på olika orsaker till elevers matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder som de därmed anser fungerar bäst för dessa elever.En kvalitativ innehållsanalys har gjorts av respondenternas svar, och resultaten har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att frågan om framgångsrika metoder för elever i matematiksvårigheter inte kan reduceras till att handla om specifika undervisningsmetoder. Samtliga intervjuade lärare ser både för- och nackdelar med olika undervisningsmetoder, men menar att många olika faktorer ständigt samspelar. Framgångsrik undervisning beror på ett komplext samspel mellan undervisningsmetoder, relationer elever-lärare, elevernas sociala och kognitiva förutsättningar, elevernas och familjernas inställning samt den undervisning eleverna har fått på tidigare stadier.

Syftet med denna studie är att få ett bredare lärarperspektiv om hur några lärare från förskoleklassen upp till årkurs 3 arbetar med läsinlärningen samt hanteringen av de svårigheter som kan uppkomma i samband med inlärningen. Den metod som har använts är surveyundersökning via mejl på grund av den rådande pandemin COVID-19. Resultatet visade att de olika klasserna arbetar på likande sätt och att läsinlärningen fungerar ungefär på samma på de skolor som har medverkat i denna studie. Slutsatsen av denna studie är att läsinlärningen är viktig för eleverna och att det finns elever som har lässvårigheter som måste få rätt stöd från både lärare och hemifrån. Genom de tillfrågade lärarnas svar har de forskningsfrågor som ställdes besvarats och det visade sig att lärarna använder olika metoder men har ungefär lika tillvägagångssätt när det kommer till att upptäcka lässvårigheter och vad man gör åt dem.

Den svenska skolan är under konstant konstruktion . Läroplanen förändras och kunskapskraven utvärderas och förnyas. I mitten av allt detta ska lärarna bedriva en välfungerande undervisning baserad på forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare upplever att deras arbete påverkas av de nuvarande styrdokumenten. Detta innebär att studien vinklar sig till ett lärarperspektiv. Det finns olika åsikter kring hur exakt lärare bör följa styrdokumenten i sin undervisning. Om lärare följer styrdokumenten alldeles för stramt kan elevers utvecklingsförmåga hindras. Detta kan leda till att den svenska skolan bildar en fragmentering mellan den pedagogiska undervisningen och styrdokumenten. Denna studies syfte är att undersöka effekterna av denna fragmentering och vilken roll den spelar i det dagliga arbetet för musiklärarna i gymnasieskolan. Då musikämnet är mer praktiskt inriktat än andra ämnen kan inte denna studie visa på en generalisering över skolämnena. Det skulle behövas ytterligare studier för att påvisa en validitet för ett sådant förslag.  Det teoretiska ramverk som genomsyrade studien var hermeneutik och begreppet ramfaktorer. Dessa valdes ut på grund av tolkningsaspekten (hermeneutik) samt ramfaktorn styrdokumentens påverkan på skolan. Forskningen som lyfts fram i studien visar sammanfattningsvis att den främsta aspekten som påverkar lärarnas undervisning och planering är tid. Denna aspekt visar sig även spela in en roll i elevernas skolgång då lärarnas tid med eleverna kan bli begränsat. Insamlandet av data skedde genom att tre lärare intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Målet med dessa intervjuer var att nå teoretisk mättnad. Intervjuerna genomfördes alla via Google-meet (kommunikationsverktyg) på grund av den rådande coronapandemin. Den insamlade data från intervjuerna analyserades med en tematisk analysmetod och grundade sig också i hermeneutik och begreppet ramfaktorer. Analysen kopplades sedan samman med relevanta teorier och litteratur. Resultatet som visade sig var att lärarna verkade vara generellt nöjda med hur läroplanen och styrdokumenten var utformade och påverkade deras arbete. De nämnde alla att en viss negativ påverkan existerade, men de verkade uppleva att de kunde påverka sin situation till en grad som tillät dem att fokusera på lärande istället för bara betygssättning.

Utomhuspedagogik är en ämnesöverskridande arbetsmetod där elevernas arbetslust är central och lärandet sker genom samverkan mellan reflektion och intryck. Undervisningen genomförs i utemiljö i form av naturlandskap och bebyggda miljöer. Forskning visar att utomhuspedagogik har goda effekter i ett flertal aspekter. Gemenskapen i undervisningsgruppen främjas och eleverna övar sociala förmågor i verkliga situationer. Syftet med denna studie är att utreda och redogöra för de hinder och möjligheter för elever att medverka i undervisning i utemiljö. Detta examensarbete har som fokus att ta reda på hur lärare tänker kring differentiering för att ge möjlighet till alla elever att ta del av utomhuspedagogik och hur de förverkligar detta i sin undervisning. Studien är kvalitativ och data har insamlats via intervjuer av 5 lärare vid olika skolor. Intervjuerna transkriberades och svaren indelades enligt frågeställningar och analyserades utgående från hermeneutisk ansats. Studien visar att lärarna ser stora möjligheter och att de genom planering och förarbete medverkar till att riskerna inte blir hinder för undervisningen. Differentieringen sker inom miljöval, undervisning och tidsplanering.

Titel: Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektivFörfattare: Minna Andersson och Johanna NäslundAndersson, M. och Näslund, J.(2006). Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektiv. (Parental involvement in a city center school - a teacher’s view) Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Utifrån ett lärarperspektiv vill vi beskriva hur föräldrasamverkan kan se ut på en innerstadsskola. Problemområdet har sin utgångspunkt i en inspektionsrapport som Skolverket har låtit sammanställa. Syftet med undersökningen är att ta reda på om Skolverkets bild stämmer och om det finns en möjlighet att ge en tydligare bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder på en av skolorna. Vår frågeställning följs av underfrågor. Vår huvudfråga handlar om på vilket sätt utifrån ett lärarperspektiv föräldrasamverkan fungerar på en av innerstadsskolorna som omnämns i inspektionsrapporten. Underfrågorna handlar om hur föräldrasamverkan ser ut idag, hur samarbetet skapas mellan lärare och föräldrar, vad som är ett bra samarbete mellan lärare och föräldrar, vilka aspekter som är viktiga i samarbetet, vilka hinder där kan finnas för att samarbetet kan misslyckas samt hur kan samarbetet gynna eleverna och deras skolverksamhet. Vi valde undersökningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Undersökningsgrupperna bestod av lärare, skolledning, elevvård och fritidspedagoger. Resultat visar att skolans föräldrasamverkan består av föräldramöten, avdelningsråd, skolråd och föräldrautbildning. Skolans föräldrasamverkan handlar även om den vardagliga kontakten. Genom den här kontakten är det viktigt att bygga upp ett förtroende så att föräldrarna ses som en samtalspartner genom att ta deras tankar och frågor på allvar. Skolans ledning menar att det är viktigt att föräldrarna känner att de kan vända sig till skolan om de har frågor eller vill lägga fram sina synpunkter. Skolans elevvård uttrycker att det är viktigt att vara tydlig i samarbetet och att kontakten mellan både skola och hem är regelbundna.

No description available.