Syftet med det här arbetet är att undersöka och bidra med mer kunskaper om lärares uppfattningar och erfarenheter av att arbeta i en åldersblandad klass i engelskämnet i årskurserna 4-6. Syftet är vidare att undersöka och bidra med ytterligare kunskaper om hur de undervisande engelsklärarna ser på och utformar sin undervisning i engelskämnet utifrån en differentiering. För att få svar på forskningsfrågorna planerades och genomfördes semistruktuerade kvalitativa djupintervjuer med engelsklärare runt om i landet som undervisar eller fram till nyligen har undervisat i åldersblandade klasser i årskurserna 4-6. Från djupintervjuerna har lärarna bidragit med en god inblick i arbetet i en åldersblandad klass och vidare bidragit med värdefulla insikter om vilka arbetsformer och arbetssätt de arbetar med för att kunna differentiera sin undervisning för sina elever, för att stödja alla elevers lärande. Resultatet visar att lärarna differentierar sin undervisning främst genom att låta eleverna arbeta mycket i grupper men också individuellt. I grupper lär eleverna sig mycket med och av varandra medan de individuellt också kan utmanas och lära sig när eleverna ges goda förutsättningar i form av passande uppgifter och möjligheter att ta hjälp av varandra även där, förutom den hjälpen läraren bidrar med. Resultatet visar vidare att arbetet i en åldersblandad klass för med sig utmaningar för läraren i form av mycket planeringstid samtidigt som det ger eleverna stora möjligheter att utveckla sina kunskaper i engelska.

I kursplanen i ämnet religionskunskap tas livsfrågor upp som ett av fyra områden i det centrala innehåll eleverna i årskurs 4–6 som ska aktualiseras i undervisningen. Det innebär indirekt att en fjärdedel av undervisningen ska ägnas åt att behandla och utforska dessa livsfrågor. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver livsfrågor i ämnet religionskunskap, vilka undervisningsstrategier de använder, vilka utmaningar som kan uppstå och hur eleverna ser på den livsfrågeundervisning de får. Den metod som vi använt oss av för att finna svaren på dessa frågor är en kvalitativ litteraturstudie. Den litteratur vi använt oss av är skriven av svenska forskare som är kända inom livsfråge- och religionsdidaktiskforskning. Resultatet av denna studie visar att det finns få studier som behandlar lärares perspektiv på livsfrågeundervisningen medan antalet studier som behandlar elevernas perspektiv inom detta område är mer beforskat. Detta innebär att vi inte bara analyserat forskning kring undervisningsstrategier i livsfrågeundervisningen utan även inkluderat den forskning som behandlar strategier i religionskunskapsundervisning mer generellt. Det framkom i analysen att de strategier lärarna beskrivs använda mest är olika typer av berättande, samtal och diskussioner i undervisningen. Det gäller både livsfråge-undervisningen och den övriga religionskunskapsundervisningen. Här framkommer även att mötet mellan lärare och elev beskrivs som den viktigaste framgångsfaktorn i klassrummet. De problem som uppkommer i livsfrågeundervisningen är kopplade till att livsfrågor kan tolkas på många olika sätt beroende på vem som behandlar frågan. Ett annat problem är att livsfrågor inte behandlas i tillräckligt stor utsträckning på lärarutbildningen, vilket gör att lärarna känner sig osäkra att undervisa i ämnet. Det framkommer även att lärare och elevers bild av hur undervisningen kring livsfrågor kan se ut skiljer sig. Lärarna tenderar att utgå mer från ett religionsperspektiv och eleverna önskar en mer livsfrågeorienterad undervisning där livsfrågor om meningen med livet, kärlek, frågor om framtiden och döden framträder.

Utifrån intervjuer av tre tekniklärare och deras perspektiv undersöker detta arbete lärarnas tankar kopplade till planering och upplägg av undervisningen i kursmomentet ritteknik. Resultatet analyseras med avseende på likvärdighet utifrån ämnesplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Forskningsfrågorna omfattar vad som undervisas inom kursmomentet, om innehållet för kursmomentet är likvärdigt för de tre lärarna samt lärarnas tankar kring ett hypotetiskt nationellt provs påverkan på kursmomentet. Resultatet visar att kursmomentet fokuserar på grunderna i ritteknik, med fokus på vyer, vyplacering, snitt och genomskärningar. Utformningen av kursmomentet görs, eller har gjorts, av de undervisande lärarna tillsammans med kollegor, eller på egen hand, och den bygger på tidigare undervisning och lärarnas tidigare erfarenheter och kunskaper inom ritteknik. Undervisningsmaterialet är egenproducerat eller producerat tillsammans med kollegor och utifrån intervjuerna överensstämmer lärarnas undervisning med ämnesplanen för kursen och i detta stadie ser den även ut att vara likvärdig eller åtminstone relativt likvärdig för de tre lärarna. Lärarna ger uttryck för att vilja ha tydligare styrning av vad kursmomentet omfattar, men ett nationellt prov för kursen anses inte möjligt att införa med nuvarande utformning av kursen och det skulle även inskränka på lärarnas möjlighet att påverka upplägg och bedömning av kursmomentet.

Syftet med studien är att undersöka hur några verksamma lärare i den svenska grundskolan upplever att deras sätt att undervisa i matematikämnet har förändrats efter implementeringen av Singaporemodellen. Syftet är även att undersöka hur lärarna upplever att elevernas engagemang och intresse gentemot matematikämnet har förändrats efter implementeringen av Singaporemodellen. För att uppnå syftet med studien valdes följande frågeställningar: På vilket sätt upplever lärarna att Singaporemodellen skiljer sig från hur de tidigare undervisat i matematikämnet? Vad upplever lärarna är den största skillnaden mellan läromedel och arbetssätt i jämförelse mellan Singaporemodellen och hur de tidigare undervisat? Upplever lärarna som arbetar med Singaporemodellen att eleverna visar mer engagemang och ökat intresse för matematikämnet efter implementeringen av Singaporemodellen? Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna upplever att det pratas mer matematik nu än tidigare. Majoriteten av lärarna upplever att elevernas förståelse har förbättrats samt att laborativt material1 anses fördelaktigt. Majoriteten av lärarna upplever att nuvarande läromedel och arbetssätt är mer strukturerat och varierat än tidigare samt att handledningen anses vara ett bra stöd. Majoriteten av lärarna upplever att eleverna visar mer engagemang och ett ökat intresse gentemot matematikämnet.

<p>Matematik</p>

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning lyfter fram om lekens betydelse för barns läs –och skrivutveckling. I studien behandlas följande frågeställningar: Vilka möjligheter skapar leken för barns literacyutveckling? Hur förhåller sig lärare till lekens betydelse i undervisningen? Undersökningsmaterialet som använts i litteraturstudien består av vetenskapliga artiklar, avhandlingar och en licentiatuppsats som både är internationella och nationella publikationer. Resultatet av den första frågeställningen visar att den fria leken och den pedagogiska leken är viktiga delar för att barn ska utveckla sin literacy. I leken får barnen möjlighet att kommunicera och samspela med andra vilket i sin tur bidrar till en ökad språkförståelse. Hur miljön i leken är utformad har också visat sig vara betydelsefull för barnens literacyutveckling. Med hjälp av studiens andra frågeställning framkommer det att lärarna har skilda uppfattningar om lek och hur den ska användas i undervisningen. Läraren har en betydelsefull roll eftersom leken kan planeras och styras efter ett syfte. Slutsatsen är att genom lärarens närvaro kan meningsfullt lärande skapas.

Detta arbete presenterar musiklärares och musikelevers syn på motivation samt hur musikundervisningens utformning påverkar den. Syftet är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för elever motivationsstimulation samt hur lärare ser på sin egen undervisning och hur den i sin tur påverkar elevernas prestationer. I studien så diskuteras olika begrepp kring motivation där yttre och inre faktorer är bland dem mest centrala. Dessa begrepp innebär hur elevernas motivation påverkas av yttre faktorer (exempelvis föräldrar, lärare och betyg) och inre faktorer (egna mål och förväntningar). Studien visar att elevernas motivation består av en vilja och lust att utföra en uppgift och för att klara av uppgiften så krävs det tydligt uppsatta mål. Men för att nå målen på effektivt sätt så erfordras hjälp från lärare som kan bidra med sin kunskap för att eleverna lättare ska nå sina mål.

<p>Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap påverkas av lärares prioriteringar av ämnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger på lärarens inställning till artkunskap. Vi tittar också närmre på hur naturundervisningen går till och vad som kan ligga bakom lärarens val. Data i denna undersökning har inhämtats under intervjuer med sju lärare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare år eller på gymnasiet.</p><p>Studien visar att naturundervisningen påverkas i mindre grad av lärarens eget intresse men däremot i hög grad av vad lärarna tror eleverna är intresserade av.</p><p>Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, då eleverna inte kan hållas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det är inte lärarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar påverkar dem själva och naturen omkring oss. Lärare har ett stort ansvar över hur stoffet presenteras och vilka undervisningsmoment som läggs i fokus. Läraren kan sedan lägga upp undervisningen efter elevernas individuella behov och där bedriva en demokratisk verksamhet.</p><p>Vi tror att ett större fokus på artkunskap kan väcka elevernas engagemang för den biologiska mångfalden och i ett vidare perspektiv hållbar utveckling.</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar i</p><p>kärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olika</p><p>aspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid.</p><p>Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup. En annan anledning till att jag använde enkäter är att jag utgick från lärarnas svar på dessa då passande intervjupersoner valdes ut. Den huvudsakliga fokusen lades sedan på intervjuerna eftersom det är genom dessa som jag bäst får fram lärarnas tankar och åsikter.</p><p>Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid hållbar utveckling och att de strävar efter att öka elevernas medvetenhet. Fokus ligger på framtiden och undervisningen har ett brett perspektiv som väver in olika aspekter. Det finns en önskan om att eleverna ska bli ansvarstagande genom att se konsekvenserna av olika livsstilar och handlande. Dessutom tas aktuella ämnen gärna upp i undervisningen för att ge möjligheter till att påverka elevernas värderingar. Ett arbetssätt som lärarna uppskattar är samtal och diskussioner eftersom eleverna då behöver reflektera samtidigt som de aktiveras. Lärarna anser att det finns behov</p><p>av förbättringar, och det är tydligt att samverkan över ämnesgränserna skulle bidra till att utveckla miljöundervisningen.</p>

<p>This paper is concerning students' with reading and writing difficulties and dyslexia. This paper clarifies the difference between reading and writing difficulties and dyslexia. The essay also gives an insight into dyslexia in an historical perspective. The purpose of the paper is to find out if teachers believe that students with a diagnosis of dyslexia may be more or different help than students with other reading and writing difficulties. By answering this question, I conducted a survey study in two schools in two municipalities. The survey aims to find out if teachers out of schools think that students with a diagnosis may be the right kind of help in their teaching. Teachers at each school feel different. One school believes that students with a diagnosis may be more help than other students with other difficulties. While teachers at the other schools felt that pupils with a diagnosis must not be more help than students in other writing difficulties.</p>