Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum – En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lärarutbildningen Högskolan i Gävle.   Den här studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som används i klassrummet när en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen måste enligt läroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever får en likvärdig utbildning är skolans ansvar, hypotesen är att det måste finnas strategier för att möjliggöra detta. Resultatet pekar på att strategierna finns och att lärare använder olika metoder i sin undervisning. Men det finns lite forskning om hur klassrumsundervisning fungerar i praktiken. Studien berör några metoder och vad som krävs för att lärare ska kunna ge en optimal undervisning till elever med Aspergers syndrom.

Syftet med denna undersökning är att studera historielärares undervisningsstrategier. Undervisningsstrategier är ett begrepp som bygger på frågorna hur, vad och varför lärare bedriver sin undervisning. En viktig del av begreppet är att det sträcker sig över en längre tid. Att lärarna har haft tid att utveckla sin undervisningsstrategier är viktigt utifrån teorin som använts i studien, praktisk yrkesteori. Praktisk yrkesteori utgår ifrån att yrkesutövare besitter vad man kallar ”tyst kunskap”. Därför används intervjuer för att kunna beskriva lärarnas undervisningsstrategier. Intervjuerna har genomförts efter en halvstrukturerad modell där ett visst antal frågor varit bestämda på förhand och där utrymme lämnades för frågor som uppkom under intervjuernas gång. Lärarna som deltog i undersökningen hade arbetat mellan tio och sexton år i skolan och samtliga hade undervisat på gymnasiet. En av lärarna arbetade vid intervjutillfället inte som gymnasielärare utan som högstadielärare.Resultaten från studien visar att historielärare beskriver sin undervisning på olika sätt. Historieämnet fyllde flera funktioner enligt lärarna. Den vanligaste förekommande förklaringen till varför historia är ett viktigt ämne var att ämnet kan besvara varför samhället ser ut som det gör idag. Vidare beskrev lärarna varierade metoder för att undervisa i historia och bland tre av lärarna så utmärktes undervisningen av en mångfald av olika metoder.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger använder digitala verktyg inom grundsärskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats som är abduktiv för att studera och analysera den verklighet som finns i skolan i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen skedde på sex grundsärskolor i södra Sverige, från åk 1-10. Heldagsobservationer med låg grad av struktur samt halvstrukturerade parintervjuer var de metoder som användes. Analysen skedde sedan i flera steg. Först gjordes en kvalitativ innehållsanalys för att få fram teman och kategorier. Sedan gjordes en analys utifrån det sociokulturella perspektivet och till sist ur ett didaktiskt perspektiv med en fördjupning på undervisningsstrategier. Resultatet av vår analys visade att ur ett sociokulturellt perspektiv blev samspelet framträdande. Eleverna hjälpte varandra mer spontant och lärarna planerade för samspel på ett mer medvetet sätt. Pedagogerna ansåg att det var positivt för eleverna i grundsärskolan att använda digitala verktyg. Men för att få ett positivt lärande hos eleverna krävs det att pedagogen är engagerad, intresserad och närvarande. Ur ett didaktiskt perspektiv blev det mest framträdande att pedagogerna ansåg att eleverna lärde sig både auditivt, visuellt och taktilt genom att arbeta med digitala verktyg. Digitala verktyg är också ett alternativt verktyg för elever med motoriska svårigheter och kommunikations svårigheter. Det var också tydligt att pedagogerna ansåg att eleverna blev motiverade genom arbete med digitala verktyg. Samverkan med hemmet blev enklare genom att pedagogerna använde sig av olika sociala medier. Varför pedagogerna använde sig av digitala verktyg, var att det ur ett samhällsperspektiv är en nödvändig kunskap för eleverna. Dessa kunskaper gör eleverna delaktiga i det tekniksamhälle som är under ständig utveckling. Vi tolkar det som ett framtidsperspektiv.

Denna studies syfte är att studera historielärares undervisningsstrategier. Begreppet undervisningsstrategier är ett begrepp som bygger på lärares syfte, innehåll och material i undervisningen. De bygger även på de didaktiska frågorna vad, hur och varför. En viktig del av detta begrepp är att lärarna ska ha arbetat under en tid. Lärarna ska ha haft tid till att utveckla sin undervisningsstrategi som yrkesverksam lärare, vilket kallas för praktisk yrkesteori. I studien har en halvstrukturerad modell använts där intervjufrågorna bestämdes på förhand och där det även lämnades utrymme för diskussion och övriga frågor som kunde uppkomma under intervjun. I studien har fyra lärare intervjuats då tre av dem var gymnasielärare medan en var högstadielärare. Studiens resultat visade på att lärarna beskriver sin historieundervisning på olika sätt. Lärarna ansåg att historieämnet kunde användas på olika sätt som även fyllde olika funktioner. Fortsättningsvis beskriver lärarna olika metoder och tankesätt i undervisningen. Nyckelord: undervisningsstrategier, halvstrukturerade intervjuer, historiedidaktik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka didaktiska strategier i geografiämnet, med fokus på praktiska moment, utifrån en jämförande studie mellan waldorfskolan och den kommunala skolan. Anledningen till att de två skolformerna valts ut är att waldorfskolan, till skillnad mot den kommunala skolan, har en stark estetisk- praktisk utbildningstradition. Påverkar denna utbildningstraditionella skillnad geografiundervisningen, och i sådana fall, hur? Relationen mellan teori och praktik i klassrummet, samt effekten av olika undervisningsmetoder för elevernas ämnesförståelse, har också studerats. För undersökningen utgör kvalitativa intervjuer den huvudsakliga metoden. Sammanlagt har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med högstadie- och gymnasielärare, tre från respektive skolform. Resultatet visar på skillnader, men också likheter, i relation till praktiska moment i geografiundervisningen mellan de olika skolformerna. Alla lärare uttrycker didaktiska strategier gällande teori och praktik men lägger olika tyngd på det ena respektive det andra. Dessa strategiska skillnader går att härleda till utbildningsfilosofi och styrdokument. Alla lärarna har ett elevcentrerat fokus, men de kommunala lärarnas undervisningsmål utgörs i högre grad av teoretiska samband och waldorflärarnas av erfarenhetsbaserade helhetsperspektiv.

History consciousness is a common concept within history teaching and also a part that comes into contact with teaching strategies such as the use of moving image. This study is based on a phenomenological perspective and asks how perceptions differ between teachers who teach history consciousness with the help of moving images. To conduct the study, qualitative interviews were conducted on four active teachers and where the data obtained were transcribed to be finally compiled and compared with each other. The discussion that followed used previous research in teaching strategies and history consciousness to interpret how the teachers in the study perceived that their teaching developed students' history consciousness. The study showed that there were clear differences between which parts of a few teaching strategies developed students' historical consciousness.

<p>Denna studie har till syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta aktivt med elevers läsförståelse. I arbetet presenteras tre olika multistrategier för hur pedagoger  kan arbeta med elevers lärandeprocess.</p><p> </p><p>Analysen bygger på intervjuer med lärare i skolans år 4 och 5 och berör huvudsakligen frågeställningar kring läsförståelse idag och hur pedagogerna ser på elevers läsförståelse under en 10-års period.</p><p> </p><p>Slutsatsen är att trots intensivt arbete med läsförståelse använder ingen av informanterna de multistrategiprogram som presenteras i arbetets inledning.</p>

I detta arbete läggs fokus på hur läraren kan uppmuntra sina elever att tala i främmandespråksklassrummet. Arbetet presenterar vikten av att tala i klassrummet, med utgångspunkt dels i statliga styrdokument för engelskklassrummet och dels i teorier och tidigare forskning kring hur eleven bäst kan utvecklas.   Med detta som grund presenteras i resultatdelen faktorer som påverkar viljan att kommunicera i klassrummet och  strategier som läraren kan använda sig av för att uppmuntra till tal i klassrummet. Arbetet berör exempelvis klassrumsmiljön och sådant läraren kan tänka på, samt metoder läraren kan använda sig av för att locka elever till interaktion i klassrummet.   Arbetet visar bland annat att miljön i klassrummet bör vara öppen så att eleverna inte behöver riskera att skada sin självkänsla. Även läraren bör vara öppen och försöka visa att man är någon att lita på. Läraren bör bland annat tänka på hur och när han/hon väljer att rätta elever, försöka skapa en interaktiv miljö genom att ställa mycket frågor och använda motivationshöjande aktiviteter

Denna studie har till syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta aktivt med elevers läsförståelse. I arbetet presenteras tre olika multistrategier för hur pedagoger  kan arbeta med elevers lärandeprocess.   Analysen bygger på intervjuer med lärare i skolans år 4 och 5 och berör huvudsakligen frågeställningar kring läsförståelse idag och hur pedagogerna ser på elevers läsförståelse under en 10-års period.   Slutsatsen är att trots intensivt arbete med läsförståelse använder ingen av informanterna de multistrategiprogram som presenteras i arbetets inledning.

Syftet med studien är att undersöka hur några verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger på hur dessa lärare strukturerar upp regelgenomgångar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gång samt vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkända undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgångspunkten i studien är lärares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgångarna genom att samla eleverna i en ring, använda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillämpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna. Under aktivitetens gång klargör resultatet att respondenterna är delaktiga observatörer och ger kontinuerlig feedback för att eleverna ska följa överenskomna regler. När det gäller svårigheter och möjligheter pekar resultatet främst på att dessa elever har bristande impulskontroll vilket kan leda till svårigheter att hantera nederlag, till exempel vid tävlingar. Många respondenter är överens om att dessa elever gör att man utvecklas som lärare. När man väl har byggt upp en relation med eleverna kan man se dem blomstra i idrottsundervisningen på ett mer självsäkert sätt gentemot andra teoretiska ämnen.